Bortugal fyller fem!

Fem år med Bortugal är faktiskt nästan en tiondel av mitt liv, om man tänker efter. Nästan alltså. Än så länge är min ålder faktiskt delbar i sju, men nu var det inte min ålder det skulle handla om utan Bortugals. Det är ju Bortugal som fyller år idag! Hela fem stycken.

Det är alltså fem år sedan jag lade ut det allra första inlägget med bland annat den här bilden:

Köpt på semestern: Solbrillor, surfbräda, en hårdrocks-tischa och ett hus. Frågor på det?

 

Det här femte året med Bortugal har jag inte skrivit så ofta som tidigare år, men jag har i alla fall hunnit skriva 25 inlägg. Ungefär tjugofemtusen ord om allt från fastkedjade hundar till den badande jungfru Maria och annat som hör Portugal till.

Jungfrun badar en gång om året. Bortugal fyller år en gång om året.

 

Saker som hör Portugal till var det ja. Dit hör tyvärr också bränder, i år på så nära håll att vi fick fly mitt i natten och trodde att hela byn skulle brinna upp!

Som vanligt utspelar sig de flesta inlägg mer eller mindre på hemmaplan. Vi gillar ju inte att resa härifrån.  Som längst kom vi  till Russindalen det här året. Minst läsare fick inlägget om resan på villovägar just dit, fast det bjuder på formuleringar som:

”Ett tag var vägen en gatstensbelagd grön tunnel, sedan hårnålskurvor så tajta att det kändes som att vi skulle möta oss själva. Vi bjöds på svindlande utsikt och passerade åtskilliga små byar som hängde på sluttningarna eller gömde sig i dalarna.”

Och bilder som denna!

 

Vi har i och för sig också åkt tåg till Porto, men det skrev jag inte om. Detta var ju året då jag skrev mindre, så en del av årets äventyr året är oskrivna. 

Oskrivet äventyr. Tågresa till Porto med det lyxigt boende. Mina föräldrar var också med, fast inte på den här bilden.

 

Mest läsare fick inlägget om varför jag aldrig åker till Sverige, men det är nog för att det publicerades i en facebookgrupp för utlandssvenskar där det fortfarande kommenteras ibland. Varför mitt inlägg “Ett livstecken” knep andraplatsen vet jag däremot inte. Kanske för att det hade varit tyst från mig så länge då livstecknet kom.

Intresset var också stort för vårt andra husköp, som det sedan varit ganska tyst om. Det beror mest på att det inte varit så händelserikt på den fronten jämfört med andra fronter i år, men nu börjar det kanske lossna. Jag ska berätta mer när andan faller på. Men visst var det en av årets stora händelser, det där med vårt andra hus.

Fika på trappen en av många röjdagar i vintras.

 

Förutom det har också en ny vändning i min karriär varit ganska stort, men jag har inte heller skrivit så mycket om jobbet detta bloggår fast jag har många språkinlägg i huvudet om till exempel svenska ord som är svåra att förklara för portugiser.

För Sverker har det varit ett riktigt hundår kan man säga, fast inte i ordets mest negativa bemärkelse. Han har också renoverat mycket, men inget som direkt tål att visas upp i blogginlägg ännu (vi väntar på en stenskiva till köket till exempel)  och så har han haft sitt allra bästa år vindsurfingmässigt. Det nämndes i alla fall i förbifarten. 

Gladast i byn över den blåsiga sommaren!

 

Jag tycker han gjort framsteg med språket också. Ibland när han går ut med hunden eller soporna blir han borta extra länge och kommer hem och redogör för långa samtal med granngubbar. Tydligen både begriper han vad de säger och lyckas göra sig förstådd. Grannarna har jag ju skrivit om i år, fast inte just de grannar Sverker brukar prata mest med.

När jag ändå är igång och skryter på det här viset och fyller i luckor kan jag ju passa på att berätta om en av årets absoluta höjdpunkter som jag inte hunnit skriva om ännu, kanske för att jag inte riktigt hunnit smälta det hela. På självaste Casino Estoril var det som äldsta dottern inte bara fick spela flöjt på scen utan också ta emot inte mindre än två priser. Ett för bästa betyg i årskurs sex (delat pris med tre andra tjejer som också fick jackpot i betyg). Detta till tonerna av “We are the Champions”. Här tonar man minsann inte ned prestationerna.

När hon sedan blev uppropad på scen igen för att ta emot priset för “Bäst attityd, kamratanda och uppförande” till tonerna av “Simply the best” (you´re better than all the rest!) blev jag så till mig att inte lyckades få till en vettig bild av det historiska ögonblicket. En rumphuggen och suddig film blev det bara.

Lägg därtill titeln Karnevalsprinsessa som hon också knep i år så kan det ju bara gå utför hädanefter.

Lika dåligt fångat historiskt ögonblick!

 

Det andra barnet fick inget pris men tycker att hon är bäst ändå, och det gör hon rätt i tycker jag. Och hon var ju faktiskt Tingeling.

Hon gillar att slåss och rita, så det har hon gjort mycket i år!

 

Ett bra år har det varit. Vi har vuxit (en del på längden och en del på bredden) och lärt oss massor.  Vi har varit tillsammans och vi har haft det bra. Vi har trivts ännu ett år i Bortugal-Portugal. Och vi fick stanna!

Nej, nu räcker det om oss tycker jag. Nu går vi i stället över till er läsare och vad ni tycker om oss höll jag på att säga, men det jag menar är vad ni tycker om här på bloggen, för det är ju som sagt den vi firar idag.

Jag tänkte vi skulle fira med att ha temat favoritinlägg eller önskeinlägg i kommentarsfältet, förutom alla hjärtliga gratulationer förstås! Kommentera alltså dagen till ära om vilket som är ert favoritinlägg hittills här på Bortugal! Alla som gör det får nämligen önska sig ett inlägg just för att vi firar femårsjubileum! Det kanske inte blir 1000 ord (standardlängden) om alla önskeinlägg, men några rader får jag nog ihop om vad just du vill att jag ska skriva om.

Inlägg om vad som händer med husen är redan på G, så det behöver ni inte önska. Ett annat helt aporpå ingenting om att inte jaga vattenfall är också på gång, så om ni mot förmodan tänkt önska just det får ni tänka ut något annat.

På vattenfallsjakt

 

Kommentarer önskar vi oss alltså på födelsedagen!

Comments
  1. Jag kan bara instämma i alla positiva omdömen här nedan ( eller ovan )😊.
    Kan inte heller välja ut något av de härliga , inspirerande , bitvis dråpliga, humoristiska och informativa beskrivningar som Bortugal har bjudit på.
    Känner igen mycket som halvtidsboende i detta fina land.
    Har inte skolbarn så det är nya erfarenheter att ta del av skolan o undervisning för oss.
    Vi försöker att hitta en bra balans när vi är här( bla det goda o billiga vinerna som frestar … går sådär kan jag väl säga 😅.
    Saker ( som ex vin ) är mer tillåtande här och ställer också krav, samtidigt som vi märker att vi påverkas av en kultur kring både mat o dryck som vi inte kom i kontakt med innan Portugal.
    Hur tänker ni där och hur förhåller ni er till denna skillnad vore kanske ett intressant inlägg .
    Grattis Bortugal må vi få följa dig länge 😊

    • Tack Inger!
      Hmm? Du vill att jag ska skriva om hur mycket våra mat – och dryckesvanor ändras i och med flytten Sverige – Portugal? Det får jag nog fundera ett tag på…
      Men det kommer!
      /Åsa

  2. Hurra för Bortugal! Jag kommer inte följa instruktionerna och ange favorit plus önskemål 🙂 Helt enkelt för att det är svårt att välja. Istället läser jag allt med stort intresse! Dina texter är alltid välformulerade och ämnena intressanta. Så det spelar helt enkelt inte så stor roll exakt vad du skriver om… Läser ändå med stort intresse!

  3. Jag tyckte väldigt mycket om inlägget om att du inte åker hem för du är hemma. Som bosatt i ett annat land är man ju alltid lite svensk, men mindre och mindre varje år, ju mer hemma man blir. Just det där när utlandet blir hemma och det främmande blir vardag och nästan inte uppmärksammas längre, det är intressant. Själv har jag slutat fira midsommar, och bara uppmärksammar Lucia som kulturell kuriosa om jag måste, men jag är ju ändå alltid mer än bara en nederländare. Och det är spännande att ha flera identiteter. Skriv gärna mer om det!

    • Ja det är spännande och interessant, det där med att vara svensk men ändå inte, att bli van vid det främmande och kanske se Sverige med andra ögon också. Om jag inte undervisade i svenska skulle nog relationen till Sverige försvagas mer, men nu känner jag att min relation till svenskan har blivit starkare och starkare. Jag är ju inte så hemma i något annat språk som i svenskan och jag uppskattar det mycket, att ha tillgång till en hel palett av ord och uttryck och alla nyanser i språket. Det blir nog fler inlägg med funderingar kring det! /Åsa

  4. Det är inte lite du kräver av oss! Välja ut ett favoritinlägg från fem års bloggande?!

    Jag roas av det mesta – är ganska lättroad, faktiskt! – men jag har skrattat högt och suckat djupt åt de byråkratiska turerna, har ju nickat igenkännande många gånger. Som till exempel det är med att skaffa körkort: https://www.bortugal.se/att-fa-portugisiskt-korkort/

    (Vi är ju mitt uppe i den processen nu, där har jag rätt lätt för att hålla mig för skratt, tyvärr.)

    Dessutom roas jag ju av språk så det är alltid kul att läsa om det oavsett om det handlar om situationer där det blivit konstigt eller något man har svårt att lära sig.

    Och så till sist, ett stort grattis till fem år av välskrivna inlägg fyllda med fantastiska bilder!

  5. Grattis På 5-årsdagen Bortugal!

    Åhh, jag älskar dina ”vardagsinlägg”. Bor själv i Spanien med mina två barn o tycker det är så roligt att få läsa hur ni upplever allt med barn som är helt integrerade i samhället (samma här), vad de o ni pysslar med osv.

    Önskeinlägg från min sida är således fler om och från vardagslivet.

    Varma hälsningar
    Charlotte

  6. Parabéns!!! Jag kan inte riktigt välja en favorit, älskar hur du skriver och tycker att det är så intressant och lärorikt att läsa. Tack för en intressant och blogg 😊

  7. Jätte Grattis!
    Jag upptäckte er nu men är lika tacksam för ditt jobb under alla dessa år. Fick mycket info. Så, ha det så fint där borta i solen ! vädret i Sverige,precis som vi är vana vid .MVH Gracie

  8. Har den äran att gratulera!

    Jag tycker det mesta är intressant och roligt att läsa om, stort som smått, tex. att få lära mer om Portugal. Mina favoriter är de om hus tex. “Välkommen in!” och “Sju saker som är bättre med Sverige”. Och så älskar jag hundar också ;)… Önskeinlägg: Portugisisk mat/recept kanske? Skulle vara roligt med inspiration till en ny maträtt eller god kaka/gott bröd att göra här hemma :), tack!

    • Ja “Välkommen in” var ju lite spännande! Vad bra att hundinläggen också uppskattas. Det har ju blivit en del i år..
      Jag tycker också att det skulle vara roligt med inspiration till en ny maträtt eller en god kaka/gott bröd eller så, så jag vet inte om jag är rätt person att inspirera på den fronten. Jag bakar ju mest kanelbullar och just nu är det mest Sverker som lagar mat, men något ska jag väl komma på! “Portugisisk mat jag lagat” kanske kan bli ett inlägg? Eller Jonnas favoritdessert efter portugisiskt recept?
      /Åsa

  9. Tycker överlag att du skriver väldigt bra och levande.
    Jag tycker att det är helt rätt, att du skriver när inspirationen kommer – då blir det oftast också bäst.
    Jag tycker kanske bäst om de här konkreta galna eller överrsakande situationer.
    Ser fram emot att du skriver om portugiser i trafiken 🙂
    Har själv skrivit ett blogginlägg om detta – men har precis kollat och jag har tydligen aldrig postat det. Ska fundera på att göra det…
    Jag tror nog att en stor anledning att din blogg är intressant är att ni lever ett portugisisk liv.
    Tack/Jorge

    • Ja posta absolut ditt inlägg om portugiser i trafiken så kan vi jämföra erfarenheter! Jag har mina egna funderingar om just den saken!
      Och ja, det är väl det som var tanken med flytten, att försöka att verkligen leva i Portugal, med portugiser, som portugiser så gott vi nu kan med vårt svenska “handikapp” , för lite är det ett socialt handikapp att vara utlänning, och man måste anstränga sig med både språket och med att inte alltid tänka i invanda mönster, men det är vi ganska bra på. (Många som flyttar utomlands blir nästan svenskare än de var i Sverige, det är lite lustigt!) /Åsa

  10. Heg gag skulle vila läsa mer om skolan där du arbetar, och hur det är att lära ut svenska, och hur det tas imot av studenterna, samt vilka forväntningar dom har på Sverige.

  11. Parabéns Bortugal!
    Jag gillar inläggen om det portugisiska samhället och hur det fungerar…eller inte.
    Och tjejernas vardag med skola och sociedades, eftersom våra barn är vuxna och inte flyttat med hit.
    Fast jag uppskattar egentligen alla inlägg och alla bilder!
    Grattis igen och tack för intressant blogg./Lotta

  12. Hej!
    Tack för en mycket intressant och rolig blogg!
    Mitt “favoritinlägg” är när du beskrev om branden. Här fick jag på ett skrämmande sätt en personlig beskrivning av denna hemska händelse som var nära där vi själva bor.
    Nu när jag skrivit om mitt makabra favoritinlägg så får jag också önska ett framtida, mer positivt, inlägg. Det skulle vara intressant att läsa om platser i området som har en fantastisk utsikt, både mot havet och över land.

    • Äntligen någon som “följer instruktioerna” 😉 och anger favoritinlägg och önskeinlägg! Jag ska absolut skriva ett inlägg om platser med utsikt. Vår balkong till att börja med..;)
      Det kommer!

      /Åsa

  13. Grattis till din underbara blogg som så underhållande beskriver dessa ups and downs i er portugisiska vardag. Det får mig att vilja spendera ännu mera tid i vårt egna hus lite längre norröver. Känner igen många beskrivningar, inte minst hundarna, de lösspringande och band hundarna. Och passionen för surfing. Har även sett en bandkatt på en liten muromgärdad gårdsplan.
    Ser fram emot att läsa mera om hur det är i skolan( flickornas) och fortsatta vardagshändelser med grannar, husrenovering……..
    Än en gång: Tack för en underhållande och informativ läsning😊/Irene

    • Tack Irene! Då får jag väl fortsätta skriva om vardagshändelser då! Det verkar vara det folk vill läsa om. Det är ju bra eftersom det är det jag har att skriva om! /Åsa

  14. Grattis!
    En fantastiskt underhållande blogg som gör att jag får en fin inblick i hur det är att leva byliv i Portugal.
    Om Sverker lyckas med att få till ett bättre liv för byns hundar, borde han få något slags pris!
    Jag uppskattar att läsa om de små vardagliga händelserna som du beskriver så fint😊

    • Han lyckas i alla fall göra en hund lyckligare. Lucifer klarar numera att springa lös på stigarna långa sträckor och är då noga med att visa sin uppskattning och tacksamhet mot Sverker. Det är väl det pris Sverker får. Lucifer får komma ned och bada i havet eller ta en kvällspromenad nästan varje dag. Mig är han för stor och stark för och när han blir uppspelt är det lite jobbigt, men Sverker har bra hand med honom. Bobby får inte gå lika ofta längre, men jag hör att han får gå med barn och barnbarn ibland. Han har varit här på bad och lunch igen ganska nyligen.

      Tack för fina ord!
      /Åsa

  15. Grattis🎉🎉🎉
    Jag är en sådan som uppskattar alla blogginlägg, vad de än månde dryfta men det jag uppskattar allra mest måste nog vara de allra vardagligaste för en familj; skolan, jobbet, hemmet, ja lite så. Sedan är resor alltid roligt att läsa om men livet som pågår varje dag fångar mig mest.
    Så något blogginlägg om vardagen uppskattas
    Ha en härlig dag 🤗

    • Åh det var allmänt hållna åsikter, men jag tar det som en komplimang. Ibland undrar jag om det verkligen är något att skriva /läsa om, det där vardagliga som hundpromenader och läxläsning till exmepel, men jag skriver om det jag har i tankarna. /Åsa

      • Grattis! Jag tyckte att inlägget om skumraskaffärerna var jättekul. Har inget särskilt önskemål, tycker allt är intressant. Skulle i så fall vara att du skulle skriva lite oftare…

        • Vad kul att du gillade det inlägget! Jag hade roligt när jag skrev det! Skriva oftare vet jag inte om jag kan. Det blir när inspirationen kommer över mig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *