Tillbaka i skolbänken

Även det längsta sommarlovet har sitt slut, fast man inte riktigt vet när förrän det är dags. Nu är vi ju vana vid det så det är inte så mycket att orda om längre, men 91 lediga dagar blev det i alla fall mellan skolavslutning och skolstart i år. Tillräckligt länge för att i alla fall våra barn skulle hinna börja längta efter lektioner och läxor, men kanske mest efter sina klasskamrater. De sista två veckorna på lovet gick det nästan inte att prata om något annat än vilket skolmaterial de skulle ha, vilka lärare de skulle få, och hur deras schema skulle se ut, samt om de skulle få vara kvar i samma klass med samma klasskamrater. Det fick de.

Frida börjar sjuan. Här ska hon på informationsmöte på fredagen innan skolstart och träffa lärarna, klasskamraterna och få schemat. Jonna är redan på sitt möte.

 

Skolmaterialet hade vi förstås färdigt i god tid. Vi hade beställt och fått skolböckerna för längesedan och använt de kuponger man får av staten för det syftet för andra året i rad. Vi behöver alltså inte betala för alla böckerna längre, utan bara för övningsböcker, skrivhäften, pennor och så vidare. En dag när barnen hade kompisar här berättade jag för dem om hur det fungerade i Sverige, att man kunde komma tomhänt till skolan och få allt där av sina lärare. Till låns i och för sig, men i alla fall. Det tyckte de lät lika otroligt som många i Sverige tycker när jag berättar att här måste man köpa allt själv. Det blev en livlig diskussion om för- och nackdelar med detta. De tyckte det lät lyxigt och rättvist, men samtidigt tycker de ju om att ha sina egna böcker och att åka och köpa material inför skolstarten tycker de är nästan lika kul som julafton!

Inte så kul var det däremot att få schemat, som inte kom ut förrän på fredagen innan skolstarten som var på en måndag. Ett schema som inte liknade något jag sett tidigare och som orsakade stort missnöje både hemma hos oss och i föräldragruppen på whatsapp. Flera dagar i veckan slutar barnen skolan halv sju på kvällen och ska de sedan ta bussen hem så är de inte hemma förrän klockan sju, när det är mörkt. Det vet man ju hur det är om man vuxit upp i Sverige, men det är ju för att solen går ned strax efter lunch på vintern. Det som inte förekommer i Sverige så vitt jag vet är  dagar då skolbarn inte börjar skolan förrän efter lunch, framåt tvåtiden. Sammanlagt äter de bara lunch på skolan två dagar var detta läsår, och det är såklarrt inte samma dagar.

Jag bakade tekakor till matsäck första skoldagen och kände mig jättepräktig!

 

Det blir en del logistik kring detta, och vi som inte måste vara på jobbet hela dagen kanske inte tillhör de som drabbas hårdast, men för många blir det krångligt värre. I och för sig börjar barnen bli större och en del kan kanske fixa lunch själva eller boka skollunch i alla fall och åka in till skolan tidigare, men i de flesta fall blir det nog mor- och farföräldrar som får rycka in. Eller så får man hjälpa varandra. Vi har redan denna första skolvecka fått skjutsa och hämta andras barn och även haft dem här på frukost och lunch någon dag, och så kommer det nog att bli en del.

Sedan två veckor tillbaka är jag också tillbaka i skolbänken faktiskt! Det livslånga lärandet är ju något jag tror helhjärtat på och i våras fick jag tydligen för mig att jag behövde fler högskolepoäng och anmälde mig till distansstudier och blev antagen, så nu är jag också tillbaka i skolbänken och har redan hunnit lämna in två uppgifter. En tredje ska in idag så jag får väl logga ut härifrån och göra klart den snart.

Den senaste veckan har jag också suttit flera timmar i telefon med olika myndigheter och supportpersoner angående allt från byggregler till bryderier kring fakturering. Om man ska tänka positivt är det ju väldigt bra språkträning! Antagligen får man också en massa vuxenpoäng för sådant!

I ett svagt ögonblick tackade jag också ja till att uppgradera vår försäkring med en blygsam summa mot löfte att vi skulle få tillgång till läkare som gör hembesök vilken tid på dygnet som helst. Vi fick tyvärr tillfälle att testa det redan första veckan då Frida låg och vred sig i magsmärtor hela natten. Vips så dök det upp en farbror med vit rock och stetoskop och satte sig på hennes sängkant och klämde här och där och skrev ut ett recept! Ganska praktiskt faktiskt! Men nu skulle det inte handla om det.

Skolbänken var det ja. Och katedern för min del. Hur jobbhösten ser ut är fortfarande oklart. Min hösttermin med kvällskurser drar igång om en vecka men precis som barnen kommer jag nog inte att få veta mitt schema förrän någon dag innan kursstart. Hur många kvällar jag ska jobba beror på hur många elever som har anmält sig och det vet man inte förrän i sista minuten. Jag har en del lektioner på dagtid på annat håll och lite skypelektioner så länge och kanske startar en intensivkurs framöver, vi får se. Det kan bli en ganska luftig höst, men det trodde jag om våren också, och sedan översvämmades jag nästan av jobb från olika håll.

Sverker då? Han hänger också lite i luften och går härhemma och vankar i väntan på att få sätta kofoten i det stora gröna utan att riskera att bli anmäld och hamna i ännu en kafkaprocess.

Bild på utsikten från ett fönster i huset som vi ska fixa i ordning.  Fönstret går inte att öppna, så det blir lite suddigt. Eller det kanske går, men då kanske hela huset rasar.

 

Jag ska berätta mer om det hela snart, men tillsvidare får han ägna sig åt att fixa härhemma, vara huslig och ta hand om alla hundar. Våra och andras. 

Ta hand om oss!

 

Hur hösten blir vet vi alltså inte riktigt än, förutom att det inte blir några riktigt fasta rutiner och en del att hålla i huvudet. Vilken dag är det och vilket barn kommer hem snart och vilket har inte åkt än? Hur många barn blir det på lunch och vem går ut med hundarna? Vilken dag var det nu igen idag och behöver du bilen? Och så vidare. Livet liksom.

Förhoppningsvis hinner jag berätta vidare om vår resa norrut och allt annat som ligger och väntar på att bli nedskrivet! Avlsutar med några bilder från sommarlovets sista dagar.

 

PS. Lämna gärna en kommentar! Det blir roligare då!

 

Comments
  1. Hej!
    Nu närmar sig en eventuell portugalflytt, och då jag inte känner någon i Portugal så är jag fortfarande lite fundersam vad vi ger oss in på. Och mitt bästa hopp är din blogg. ☺ Vad har ni för löner? Vet att jag löste någon gång här på bloggen att en lärarlön låg runt 1000 euro. Förstår om du inte vill berätta.
    Jag har lusläst dina beräkningar kring ekonomi, och de har verkligen varit till hjälp. Men vad kostar försäkring för sjukvården? Jag vet egentligen inte vad jag vill säga med det här inlägget, hoppades bara bli lite klokare. ☺

    • Nej,jag vill inte riktigt gå in mer på vår privata ekonomi, men räkna med ordentliga marginaler, och tänk på att man här inte har samma förmånliga sjukersättning och dylikt och att det inte är så billigt att leva här som man kan tro, men det har jag ju skrivit om. Vad kostar försäkring för sjukvård? Det beror helt på en del har nog ingen medan andra väljer att säkra upp för alla eventualiteter. Lite osäker, men ett par hundra kr i månaden kanske är normalt? Det är sant att 1000 euro är en ganska normal lön här för lärare till exempel, men att klara sig på det är nog svårt. Särskilt om man är van vid svenska inkomster. Sedan är det ju lite skillnad om man har barn eller inte. När man var ung och fri och bekymmerslös behövde man ju varken pengar eller trygghet. Nu behöver man ju tänka framåt och det kan vara läskigt ibland.
      Jag tror man tjänar 1200 eller så på de företag som anställer svenskar i support och telemarketing, men fråga i facebookgrupper för svenskar. Där finns mer kunskap. Jag är ju inte anställd utan frilansar, på vinst och förlust. Mest förlust. 😉 /Åsa

  2. Hoppas ni får en fin höst med allt vad den innebär! Så spännande det låter med sociolingvistik! Nu tänkte jag faktiskt passa på och fiska efter tips eftersom du säkert har rätt bra koll på Lissabon. (Du svarar om du hinner och vill – inget måste!) Jag är högstadielärare och i november ska jag och en kollega till Madeira tillsammans med fyra elever för att hälsa på en skola där (tack vare Erasmus+!). Vi kommer att ha en lång mellanlandning i Lissabon och funderar på att ta tunnelbanan in till stan. Räknar man bort tunnelbanetiden och rejält med tid för att gå igenom säkerhetskontrollen igen så kan vi ha 2½-3 h på oss inne i stan förutsatt att vårt flyg inte är försenat… Om vi vågar oss på en utflykt in till stan, vart tycker du vi ska bege oss en lördag mitt på dagen? Vi kan nog inte gå runt så mycket eftersom vi kommer att ha våra små kappsäckar med oss (checkar inte in nåt bagage), men jag tänker nåt fint ställe att uppleva lite Lissabonkänsla och äta lunch innan vi åker ut till flygfältet igen… Kanske nåt trevligt torg eller någon utsiktsplats? Är själv lite lost eftersom jag aldrig ens varit i Portugal förr! 😀

    • Åh, det är alldeles för kort tid, men samtidigt hinner man ju göra något! Svårt att välja vad bara. Jag skulle nog ta bussen (snabbare än metro oplus att man ser en hel del på vägen!) kliva av vid Rossio och därifrån promenera till någon av de fina utsiktsplatserna i Lissabon. Kolla in Rossio Square på google maps, sök vägbeskrivning till “miradouro” (utsiktsplats) så kommer det upp flera förslag på sådana som inte lägger mer än 20 minuters promenad från Rossio. Lycka till!

      Länk om färdmedel från flygplatsen till centrum: https://www.geekyexplorer.com/lisbon-airport-to-center-tips/

      /Åsa

      • Tusen tack för svar! Det verkar onekligen finnas mycket på promenadavstånd från Rossio, så det låter som ett toppenalternativ! Är hemskt svag för utsiktsplatser. 😉 Har också blivit tipsad om Parque das Nacoes, men är själv lite mer sugen på de historiska delarna av staden… Tror vi får rösta om det när det närmar sig! Tack också för länken om färdmedel, praktiskt! Tror du det finns stor risk för att bussen tar längre än de där 25 minuterna om det är mycket trafik? Inte för att jag vet om det är mycket trafik eller ej på en lördag, men känner att det teoretiskt sett kan vara lite stressande att sitta fast i en trafikstockning på väg ut till flygfältet… 🙂

        • På en lördag är det nog lugnt! Det är inte så tjockt med trafik i Lissabon om det inte är “rush hour”. Med metro tar det längre, i och med att man har byte också. Har man otur får man vänta både på första och andra tåget.
          Parque da Nações är ju modernt och så, men ganska opersonligt. Mest stora tomma ytor, men det ligger ju fint vid floden.

          /Åsa

  3. Ps. Du pratade ju en del om att vandra caminoleden för ett bra tag sen. Jag och min faster gick sista 10 milen i somras (från spanska staden Sarria till Santiago. Sen fortsatte jag även 10 mil ut till kusten och staden Fisterra) och jag kan varmt rekommendera att vandra leden! Speciellt den här sträckan, både för att den var otroligt vacker, välskyltad, och gott om vandrarhem, men också för att det var så mycket folk att dagarna kändes som en enda lång folkfest! Största andelen vandrare var spanjorer i olika stora sällskap och även koreaner och alla var så trevliga och hjälpsamma. Buen camino och Buenos dias hälsades det fram och tillbaka, och så lärde man känna varann när alla sov på samma härbärgen/hostel i byar och städer. Ja, så caminoleden är definitivt att rekommendera 😀
    Ha det gött!

    • Vad roligt, Joanna! det låter härligt på många sätt! Jag får fundera på det! Tanken finns där fortfarande. Roligt att höra att du fått vara med om det! /Åsa

  4. Det är fortfarande lika kul att klicka in sig här då och då och läsa om vad som händer i era liv. Shit vad stor Frida har blivit som börjar sjuan! och ni har fått en till hund! Wohoo! Ska också bli kul att börja höra om renoveringar när(!) bygglov och sånt går igenom 😀
    Själv bor jag i Karlskrona nu och är inne på andra terminen på sjuksköterskeprogrammet, det är jätteintressant! även om jag inte vet om jag vill bli just sjuksköterska, haha. Men jag tänker som du, att man kan lära sig hela livet och jag kommer nog aldrig sluta studera. Efter det här vill jag läsa en kurs om fysik, kanske lite kemi och så psykologi. Intressant!
    Ha det så fint nere i Portugal!

    • Så du bor i Karlskrona nu! Då får jag placera om dig på min karta i huvudet över var folk bor, haha! Karslkrona är väl jättefint?! Jag har en f d elev där som pluggade svenska hos mig och jobbar på apotek där nu, som om du träffar honom för du hälsa från mig! 😉
      Lycka till med allt och tack för fin kommentar! Kram!

      /Åsa

  5. Tack för inblicken. Ganska likt hur vi hade det med barnens skolgången i den kommunala skolan här i Spanien, att inte riktigt veta vilken dag de börjar, kommer upp ett anslag på skolkorten runt 1:a sep med datum o tid för skolstart 1-2v senare. Nu har mina börjat i en privat skola (sen ett par år) o där är det lite mer framförhållning vilket min svenska mentalitet älskar ;D
    Vi får köpa böcker och skolmateriel själva. I kommunal ingick böckerna, dock till låns medan övrigt stod vi själva för.
    Ingen skolhälsovård här heller men fick tidigt informationen att alla barn minst 1gg per år skulle gå till sin barnläkare på den vårdcentral man tillhör för att göra en såkallad: niño sano control (längd, vikt, ryggkoll, lungor, hjärta, fötter (!!!) och se över vaccineringen samt även påminnelse om att besöka optiker och tandläkare för kontroll. Vaccinering har även erbjudits i samtliga skolor de gått i här. Lapp skickas hem för godkännande av förälder och läkare o sköterska har kommit till skolan och gett på ”löpande band” till de som tackat ja. HPV vaccinationen måste man gå till barnläkaren o få tillåtelse att göra och den görs där, på vårdcentralen, men är gratis o ingår i vaccinationsprogrammet för flickor.
    Har varit utflyttade så länge nu att jag bara tänker ”annorlunda” mot hur jag själv hade det men inte längre lägger någon värdering i bättre/sämre eller rätt/fel.
    Hoppas tjejerna tyckte det var kul att komma tillbaka till skolan igen, det tyckte båda mina två, även om min äldsta 15,5år tycker det är jobbigt att kliva upp på morgonen och är allmänt trött eftersom han växt så otroligt mycket sista tiden.
    Må så gott och som vanligt är det en fröjd att få ta del av dina inlägg!

    • Intressant att jämföra likheter och skillnader mellan grannländerna. En-två veckor är ändå bra frmförhållning jämfört med här, haha! Och att det finns kommunikation om vad ni förväntas göra på vårdcentralen och hur ofta. Vi hade ingen koll, men har nu i alla fall lyckats få all vaccin och så har vi tagit dem till tandläkaren ibland. En har ju tandställning, vilket inte precis är gratis.
      Som du säger konstaterar man efter ett tag bara att det är annorlunda, utan att lägga värderingar i det och slutar förvånas. Saker är ju bara annorlunda och konstiga och sämre/bättre ur ett visst perspektiv och det är en av fördelarna med att bo /ha bott utomlands, att man lär sig se saker ur olika perspektiv. Men lite bättre är det kanske om skolan erbjuder vaccinering och har skolsköterska på besök ibland kan jag tycka.
      Mina tjejer tycker det var jättekul att börja skolan igen – må de alltid känna så! 🙂 Min äldsta blir 14 i januari, det har jag inte fattat än. Hon är typ 7 för mig fortfarande, men en väldigt självständig och kapabel 7-åring i och för sig…
      Tack för lång och intressant kommentar som sagt!

  6. Hur går det med nya hunden? Mycket gullig är han i alla fall… På bilden ser katten ut att vara måttligt intresserad av hundarna. Rolig bild.
    Vad studerar du för något?

    • Sociolingivistik till att börja med! Väldigt intressant! Det går bra med lilla hunden! Han växer så det knakar och han och Tuxa trivs bra ihop för det mesta. Det krävs en del tålamod från Tuxa men det märks att de tycker om varandra och han har lärt sig att låta katterna vara ifred. Han är jättego och rolig men vi snart är han stor och så vi får se till att få lite pli på honom. /Åsa

    • Alltid lika roligt och intressant att läsa dina inlägg – är så fascinerad av hur det är att leva utomlands.

      Har väl alltid närt en dröm om att bo och jobba i ett annat land, så att få följa er vardag ger mig en inblick i hur det skulle kunna vara.

      Ser fram emot nästa inlägg!

  7. Så fint att höra att ni har det bra, trots annorlunda skoltider i år. Det går väl med de tiderna också men det blir ju ganska svårt med tex sport efter skolan de kvällarna?

    Vi var på semester ganska nära er (Estoril, typ) för några veckor sedan. Mest familjebesök och praktiska saker som skulle ordnas men vädret samarbetade så det var inte så tokigt. Nästa gång ska jag fråga dig om råd var man kan hitta några fina men ganska lätta vandringsleder runt Guincho eller lite längre upp utmed kusten.

    • Jag såg faktiskt på instagram att du var i våra trakter! Det går bra att höra av sig inför framtida besök så tipsar jag om fina promenader längs kusten! Allra finast är de på våren när allt blommar om det kan tajmas in!
      Ja den främsta invändningen mot de sena skoltiderna är att det kolliderar med aktiviteter utanför skolan. Så är det även för våra tjejer som brukar gå i surfskola två eftermiddagar i veckan och träna thaiboxning tre gånger i vecka samt vara med i Gröna Klubben på skolan som jag skrivit om, vilket i och för sig kan vara lite mycket, men de vill gå på allt.
      Nu blir det bara utrymme för någon enstaka träning var under veckan och surfskola på helgen. Fast de kan ju surfa med pappa också någon förmiddag. Mindre utrymme för att delta i aktiviteter blev det i alla fall..
      Flera klasskamrater drabbas likadant, måste sluta med fotbollen/karaten…

      • Så synd att det går ut över fritidsaktiviteterna. Jag tycker att de är viktiga! Om ni har ett två terminssystem så kanske man skulle kunna ordna så halva årskullen går em schema på hösten och fm schema på våren och resten av kullen tvärtom så att man iallafall kan ha kvällsaktiviteter under halva året…

        • Ja fast de verkar vara fast med det här schemat hela året, men de hinner surfa och dansa på helgen och under veckan får de surfa med pappa och någon boxning var hinner de också. Det räcker nog egentligen, men det förra schemat var bättre, med mer marginaler så.

  8. Det är alltid så härligt att läsa dina inlägg 🙂 Jag har några funderingar när det gäller skola i Portugal. Här i Sverige brukar barn med diagnoser få ganska bra stöd. Vet du hur det funkar i Portugal tex när det gäller ADHD, finns det en bra stöd i skolan? Finns det ngt liknande elevhälsa med kurator, psykolog, sköterska och ibland syv?
    Tack för en härlig blogg 💖

    • I mina barns klasser har det funnits två barn som jag känner till som var “stökiga”. Om de fått en diagnos vet jag inte, men bägge medicinerar nu och har “lugnat ned sig”. Bägge har gått om en eller två klasser och hade under de första fyra skolåren i byskolan ingen specialundervisning utan gick med klassen. Nu i mellanstadiet i den större skolan går en av dem i en mindre klass för elever som inte klarar att vara i helklass. Detta på grund av att det var många anmälningar mot honom. Föräldrar kan lämna in klagomål till skolan om någon utsatt deras barn för något (slag, knuffar, fula ord, haft sönder något) och denne elev fick för många anmälningar för att få gå kvar med klassen på den större skolan där det fanns en “specialklass”. Det fanns inte i byskolan. Inte heller speciallärare eller elevassistenter. Det kan ju finnas bättre specialundervisning på andra skolor. Jag vet en tjej i en annan skola som blivit placerad i specialklass också, så det förekommer på fler skolor, vilket ju är emot den svenska praxisen. Jag uppfattar det som att det inte finns så mycket kunskap om diagnoser här och att mer ansvar läggs på föräldrar och elev vad gäller allt. Man har inte automatiskt rätt till extra stöd i skolan vare sig man har diagnos eller inte. Ena dottern har en kompis som har dyslexi, och jag vet att hennes föräldrar betalar privat för extra studiestöd åt henne. Det är överhuvudtaget ganska vanligt här att man tar in “explicador(a)” dvs läxhjälp i hemmet eller på något ställe där sådant erbjuds (mot betalning). Det finns någon timmes läxhjälp i veckan på skolan, men den är överbelastad så bara de som har lapp från en lärare om att de behöver gå dit får gå dit. Någon elevhälsa finns inte så vitt jag vet, i alla fall inte på barnens skolor. Föräldrarna är skyldiga att se till att barnen har vaccinhäftet uppdaterat vilket vi upptäckte lite sent då en grannfru påpekade det. Ingen info från skolan, det verkar vara något man ska veta. Ingen som väger eller mäter barnen utom en själv då. Jag uppfattar det som att skolvärdinnorna tar på sig rollen som psykolog och kurator i viss bemärkelse. De löser konflikter och tröstar i alla fall. SYV frågade jag om häromveckan, då vi kommer att vara helt lost framöver när det ska väljas vägar och fick svaret att det görs i nian, vilket kändes som goddag yxskaft men tydligen görs det då ett lämplighetstest som indikerar vilken studieväg/vilket yrkesval som är lämpligt. Lätt som en plätt! 😉 Om man får någon ytterligare information om alternativen återstår att se. Lite annorlunda. Hoppas jag besvarade dina frågor.

      • Tack så mkt för en utförlig svar. Så intressant att veta hur det funkar (inte funkar där borta 😬). När det gäller syv så det är som i Sverige då, ett samtal i nian trots att det står i skollagen att eleverna ska få vägledning under hela skolgången, men i Portugal finns inte syv som har, utom det är psykologer som inriktat sig mot “orientacao profissional” som jobbar med det.

        • Vi hade en jättebra SYV på högstadiet jag jobbade i Sverige men en del gör völ inte så mycket av det och det är väl först i högstadiet det finns. Vi har inte riktigt kommit dit än här, men avsaknaden av skolsköterska och dylikt har vi lagt märke till, och att det man inte automatiskt har rätt till stöd. Man kan i och för sig behöva kämpa för det i Sverige också, det vet jag, men rent teoretiskt har man ju rätt till en massa som man inte har rätt till här.
          /Åsa

  9. Hu vilket schema! I sonens skola börjar alla de 600 eleverna klockan 8.15, paus 11.15 till 11.45 och sedan rusar de genom grindarna 14.45. Läroböckerna står skolan för men sudd, pennor, block osv får föräldrarna skaffa fram, ibland enligt direktiv från skolan.

    Tekakorna ser supergoda ut, har du något bra recept att delge? Själv funderar jag på att erbjuda mig att baka kanelbullar den 4 oktober till klassen, de har en tutoríalektion med sin mentor den dagen så det vore passande. Men jag har inte sagt något sill någon än, får se om jag har tid, ork och lust när det närmar sig!

    Är det inte konstigt att man inte redan innan kan berätta exakt vilken dag skolan börjar och slutar? Vi hade ingen aning om det så sonen fick ju skolka sista dagen, trodde den slutade på midsommarafton men nej, det var skoldag på tisdagen också.

    Vill så gärna höra mer om husen! Hur går det med dem?!

    • Ja just det. I Spanien äter man inte lunch på skola utan hemma men rätt sent. Den där lite längre rasten är väl lagom för en bocadillo om jag minns rätt från de gånger vi hade utbyte med en spansk skola. Skönt att vara lärare om man alltid slutar så tidigt höll jag på att säga men i Sverige slutar ju skoldagen också rätt tidigt oftast och inte sjutton var det skönt att vara lärare för det. Haha.
      Angående köp av skolböcker så är det fascinerande att det funkar här tycker jag, att alla kommer med rätt böcker till första skoldagen, och allt annat som behövs. I alla fall så vitt jag vet men jag vet ju inte allt.
      Opraktiskt att inte veta viktiga datum i förväg är det ju, men här är det bara skolstarten. Den bestäms samtidigt som alla andra lovdagar och terminsslut/start under läsåret så nu vet vi alla datum. Bara det att just skolstarten bestäms lite när inpå.
      Tekakorna är gjorda efter ett googlat recept, Kungsörnen, Arlas eller något sådant. Jag har använt flera olika liknande recept med eller utan havregryn och de blir alltid goda
      I stället för sirap tar jag honing.
      Klart du ska baka kanelbullar! Det brukar bli poppis!

    • Nej det tyckte man ju var lyxigt, men man blev inte kvar i skolan till halv sju på kvällen? I och för sig same same eftersom det ändå var mörkt när man gick hem. /Åsa

    • Det är en rätt stor skola med extra många klasser i år, så det är svårt att få ihop schemat. Det brukar annars mest drabba de äldre eleverna men nu alltså även sexor och sjuor…

  10. Tack för dina vardagsbeskrivningar! Det är så roligt att få följa dig och din härliga familj genom dina finurliga och humoristiska skildringar.
    Har själv precis kommit hem efter två veckor i Portugal, och längtar redan till nästa gång.

  11. Tack för dina bloggar. Ett av de första mailen jag öppnar i mailkorgen när jag ser att jag fått info om att du har lagt ut en ny blogg!

  12. Trevlig blogg ni har. Det är intressant att läsa om era strapatser och om hur det är i Portugal, för oss som funderar på att en dag lämna ett allt mer otryggt Sverige.
    Mvh investera-pengar.blogspot.se/

    • Tack Inger! Den här tillhörde väl inte den mest inspirerade av mina berättelser, men så är det ibland. “Vanlig” vardag och allmänna funderingar har också en plats i den här bloggen! Tack för din fina kommentar! Älskar kommentarer! 🙂

      • Älskar också ditt sätt att skriva!! Önskar varje gång att du skulle skriva ännu mer och ännu oftare… vill veta allt om det spännande liv. Men är samtidigt så oerhört tacksam för det du delar med dig och den tid du ger oss…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *