Rör inte mina promenader!

STANNA INOMHUS, GÅ INTE UT! hör man i högtalarna mellan sirentjuten på nationalgardets bilar när de åker förbi precis utanför vårt hus en lördag och då kände jag klaustrofobin komma krypande. Restriktionerna om att inte lämna hemkommunen är inga problem för mig och inte heller känner jag något större behov av socialt umgänge just nu, men Rör inte mina promenader! tänkte jag.

Tidigare har jag sett att de patrullerat på andra håll, men det här var första gången de kom till vår lilla gata.

 

Hittills har vi kunnat ta våra promenader som vanligt, men nu börjar det kännas som att de är hotade. Förra veckan skärpte man till reglerna och kontrollen av hur de efterföljs ytterligare och stängde av strandpromenaderna, där folk tydligen promenerat alldeles för mycket för att det skulle vara sunt.

Borgmästaren lägger ut bilder på hur de patrullerar och sedan också spärrar av strandpromenaderna.

Sedan är de tomma och borgmästaren tackar för att folk stannat hemma. “Ni räddar liv! Nu måste vi bara få de som åkt till skogen att fatta också!”

 

Man gick också ut med extra strikta regler om vad som gäller när man lämnar hemmet. Sist Sverker var och handlade blev han stoppad av poliser med plastvisir som ville veta vad han hade för skäl att lämna hemmet. Godkänt skäl är i stort sett bara att vara på väg till eller ifrån mataffären eller apoteket, eftersom det bara är de som har öppet och man inte ska vara ute i onödan.

När du går ut; Bär mask, långärmat, uppsatt hår, rör ingenting och om du går ut med hunden får den inte heller röra något.

Rör inget när du kommer hem. Ta av dig skorna i hallen (som i Sverige!) och lägg ytterkläderna i tvättkorgen. Desinficera hundens tassar! Duscha. Tvätta mobilen och glasögonen med tvål och sprit. Med mera.

 

GNR är ute och kollar. Stoppade Sverker och Jonna och frågade varför de var två i bilen när de skulle handla. Onödigt, menade de.

Både Sintra och Cascais kampanjar stort om att man ska stanna hemma. Alla fina platser kan vänta.

 

Att vara ute och promenera i naturen räknas alltså till ”onödan” och det är här jag inte är med på noterna riktigt. Inte sprider vi någon smitta om vi åker ut i naturen? Jo, tydligen, för polisen har till och med börjat åka runt och bötfälla folk som åkt ut i naturen för att promenera, på flera av de platser dit vi ibland brukar (nu brukade) åka för att inte alltid gå samma stigar härikring.

I flera inlägg visar borgmästaren upp hur de bötfällt bilar vid skogen.

 

Dessa insatser och böter satt jag och läste om på facebook, på borgmästarens sida där han dagligen går ut med vad som görs och vad som ska göras. Då är det alltså bäst att undvika det och gå här hemma på våra stigar tänkte jag och knappt hade jag hunnit tänka det så såg jag att flera av våra grannar kommenterat att här där vi bor är ”folk är ute och går som om inget hade hänt” och att de ”inte respekterar reglerna” och ”sprider smitta”, och bad borgmästaren att genast sätta stopp för det. Sätta upp vakter, vägbommar, bötfälla folk och jag tänkte att nu har de väl blivit alldeles galna.

Premiärministern: Har någon en bra idé om vad vi ska göra med de som inte respekterar karantänen? (Denna delade en bekant som bor i närheten och fick många likes!)

 

Tydligen var det inte just oss de retade sig på, utan folk utifrån som tar bilen hit, ställer den här för att gå en sväng, med eller utan hund. Kommentarer som ”Här gick det förbi några som inte hör hit häromdagen, och då talade jag om för dem att de ska hålla sig hemma!” dök upp, och ”Dags att polisen tar tag i detta, för vi som bor här törs inte gå ut längre!”, som om vi hade blivit invaderade av utsocknes som sprang runt och hostade på oss.

Vi går i alla fall våra promenader varje dag och möter inte speciellt många fler än vanligt. Typ tretton personer i veckan i stället för tre eller så. Det är ett stort naturområde med gott om plats, många stigar och gott om frisk luft så det räcker åt alla, tycker jag. Det är inte synd om oss, men bor man i en liten lägenhet i ett mer tätbefolkat område och inte har kommit ut på flera dagar eller veckor blir ju både det mentala och fysiska lidande, så vi kan gott dela med oss av vårt utrymme hade jag velat kommentera, men precis så skrev en annan granne och fick en massa hjärtan på sin kommentar, och då kände jag mig lite lugnare.

 

Men så kom den där bilen och ropade åt oss att hålla oss inne, och nästa dag var den ute och trålade ändå ut i naturområdet på grusvägarna när jag och barnen och hundarna var ute, men vi var på en stig då och såg dem bara på avstånd. Läskigt tyckte jag ändå att det kändes för lite snutnoja har jag ju. Kanske har jag levt ett tidigare liv i en diktatur, för jag får en stark obehagskänsla när min frihetskänsla begränsas utan rationella skäl.

 

Här är de ute och trålar.

 

Jag har ju annars skött isoleringen exemplariskt och förutom hundpromenader långt från trängsel bara lämnat hemmet en enda gång på en hel månad, och då var det för att jag ändå var tvungen att hämta ut mitt recept på sjukhuset, vilket jag faktiskt måste. Där var tomt och ödsligt som lugnet inför en storm som vi hoppas inte kommer, men försöker förbereda oss på.

Folk med hosta och feber till höger, men det var rätt tomt på den parkeringen också.

Här brukar det vara fullt av folk och köer till kölapparna.

 

På hemvägen handlade jag också och sedan tog jag av mig alla kläder – när jag kom hem alltså, och skrubbade mig ren och allt det där.

Vi har fått veta att undantagstillståndet är förlängt med två eller tre veckor och skolan inte kommer att öppna förrän tidigast den fjärde maj. Nu har barnen tydligen påsklov, men efter lovet ska det komma igång undervisning på teve, vilket ju kanske är en bra idé också. Alla barn har ju som sagt inte dator och internet. Även detta försöker man ta tag i och alla klassföreståndare har ombetts undersöka behovet i klassen.

Lite apropå förra inläggets tema läste jag om en elev som tillbringar sin isolering i en by dit internet inte når och där han är den enda personen i skolåldern. Då kan man snacka om isolering. Han kanske får läxorna med posten eller så?

Byn dit varken viruset, internet eller undervisningen når. Här får isoleringen en annan innebörd.

Nämnvärt också att det dyker upp rådjur eller hjortar i Odivelas, som är en förort till Lissabon.

 

Om vår tredje vecka i isolering finns det annars egentligen inte så mycket att säga. Jag har jobbat och haft en hemtenta, Sverker har rivit en vägg med allt vad det innebär av oljud och damm (igen!) och går promenader med Lucifer på natten med pannlampa.

Alla hanterar vi det hela på olika sätt.

Barnen har tydligen påsklov och har flyttat ut i trädgården. Byggt en koja där de både äter och sover, men ibland kommer de förstås in, bland annat för att dammsuga och torka golvet. Det har de tagit på sig att göra en gång om dagen och antagligen har jag lovat dem något som belöning för denna insats, men jag minns inte riktigt vad. Jag har liksom varit uppslukad av texter och samtal, och så den förbaskade statistiken med kurvor som stiger och stiger, sakta men säkert.

Smittspridningen är värst i norra Portugal, dit smittan nådde först. Lissabon har fler bekräftade fall än Porto, men kring Porto har det spridit sig mer. I min kommun (Cascais) har vi 190 bekräftade fall och ett dödsfall hittills. Jag är inte orolig för vår skull tror jag, men Portugal som i stort sett är befolkat av gubbar och gummor kan drabbas hårt. Jag är förstås även orolig för mina föräldrar, långt borta, och undrar när vi kan ses igen.

Varje dag hålls en direktsänd presskonferens med information om läget, och jag ser dem inte, men läste att man nu senast sagt att ”detta kommer att bli ett långt maraton” vilket jag nog redan förstått, men när de också säger att ”det inte syns något ljus i slutet av tunneln” är det precis vad jag inte ville höra. Nog måste det finnas det? Det tror jag.

Glad Påsk om jag inte hinner skriva mer innan dess! Ta hand om er och stanna hemma om ni kan, men ta en promenad också om ni kan!

 

Comments
  1. Pingback: Sånger om frihet – Bortugal

  2. Vara ute i naturen borde ju vara det bästa av allt, så länge man håller avstånd från andra. Det måste ju också vara bra både för den fysiska och psykiska hälsan! Nej, just det förbudet förstår jag inte alls.

    • Nu läste jag förstås nya rön om att viruset kan nå någon fem meter bakom dig, eller tio meter om du cyklar, så avstånd är definitivt viktigt! I naturen brukar det finnas gott om plats, så det borde vara lugnt. Att stoppa sprideri där smittrisken är större borde prioriteras!

      /Åsa

  3. Hej, vi som bor i Skåne får daglig rapport från Carl Johan Sonesson, regionstyrelsens ordförande. Märkligt nog är situationen under kontroll fastän vi är rätt fria. Exempel dagens rapport “9 april klockan 19:45. Skånes kamp mot Coronan.

    Idag har varit en väldigt lång dag och jag är precis hemkommen nu för att skriva min dagliga rapport cirka 3-4 timmar senare än normalt. Jag ber om ursäkt för det. Jag fick tidigare idag ett samtal från socialminister Lena Hallengren som ville uppdatera sig om situationen i Skåne och hur arbetet fortskrider. Jag kunde glädjande berätta att det arbete vi alla skåningar tillsammans hållit på med nu i mer än en månads tid faktiskt gett effekt på så vis att vi hittills inte alls ser samma svåra situation som många andra befinner sig i just nu. Oavsett politik nivå man verkar på så tar denna kris mycket kraft. Därför ger det faktiskt lite extra energi när regeringen hör av sig för att kolla av läget. Jag sa till Lena Hallengren att jag ser hur hårt hon sliter med alla framträdande i tv, tidningar och radio och alla andra möten och jag vet att hon måste känna att det är en rätt jobbig tid att vara socialminister men att jag tycker hon gör en stabil insats. Jag önskade henne lycka till och en glad påsk trots omständigheterna.

    793 personer är avlidna i covid-19 i Sverige. Skånes andel är 19 stycken. Med andra ord har vi lyckats hålla emot bra och vi kan här fortfarande stoppa en riktigt brant kurva. Vi har gjort skillnad och vi kan göra skillnad.

    Idag fortsätter antalet inlagda skånska patienter på sjukhus att gå ner. Det är tredje dagen i rad som det sker, om än endast med en person. Just nu vårdas 46 personer på ett skånskt sjukhus med konstaterad covid-19. Av dessa 46 personer så intensivvårdas 19 stycken vilket är tre fler än igår.
    Totalt hade vi i Skåne en väldigt låg beläggning på vårdplatserna tidigare idag (nu menar jag alla typer av vårdplatser). Cirka 75 procent av Skånes alla vårdplatser var belagda och då ska ni veta att det brukar ligga på runt 100 procent eller t o m ibland över det då det är överbeläggningar.
    Det betyder att det tidigare idag fanns cirka 400 lediga vårdplatser vilket nog är ”rekord” under min tid som politiker i Region Skåne. Dessutom skulle vi, om situationen så kräver längre fram, kunna öppna upp cirka 150 ytterligare intensivvårdsplatser. Detta hoppas jag inte behövs men jag vill bara att ni ska veta att vi är förberedda.

    Just nu är huvudfokus på att hjälpa kommunernas äldreboende med skyddsutrustning och personal. Tidigare idag hjälpte vi bl a Malmö stad med tusentals munskydd som ska användas i deras äldreomsorg. I dessa tider måste vi alla hjälpas åt.

    Nu vill jag önskar er alla en glad påsk. Jag ska försöka få några dagar med lite lugnare tempo. Jag börjar med att sätta ut den skånska flaggan.

    Glad påsk alla!

    Aktuella siffror
    I dagsläget provtas endast personer som behöver läggas in på sjukhus samt boende på äldreboenden.

    Antal konstaterade fall i Skåne: 395 (+17)
    Totalt antal provtagna i Skåne: 4 992 (+155)
    Totalt antal covid-patienter som vårdas på sjukhus:46 (-1)
    varav 18 i intensivvård (+1)
    Totalt antal covid-positiva som avlidit på sjukhus: 19 (+3)”

    • Det låter bra, men hur bra det är beror förstås på var man befinner sig på den berömda kurvan, och jämfört med befolkningsmängd! Jag hoppas det hela håller sig i schack både här och där!

      /Åsa

    • Ja han har byggt in den själv! Vet inte hur den funkar, men tydligen har han frisk luft där inne i masken. Hoppas han dammat klart snart nu, för den här gången. Jag avskyr det där byggdammet!

      /Åsa

  4. Jag blir less på poliser och civilförsvar och kommunpolitiker som ska göra sina egna tolkningar av det här, och som till skillnad från regering och nationella myndigheter inte är så noga med att konsultera medicinsk och vetenskaplig expertis! Det ÄR fortfarande tillåtet att motionera utomhus ensam med respekt för avstånd. Fast det är klart att det inte är en diskussion man vill ha med en polis.

    Jag kan dock rapportera att det är fortsatt möjligt att motionera säkert, också mitt i stan om man är ute tidigt på morgonen.

    Och det där tvättandet och desinfekterandet och bytandet av allt som man har haft på sig, glasögonen inklusive. (Ska man inte raka av håret också för säkerhets skull?) Det är väl en bra säkerhetsåtgärd om man varit tvungen att till exempel ta bussen, sitta på säten, trycka på knappar osv osv. Men om jag till exempel går ut med soporna, här mitt i Porto, och inte ser en människa och kastar min egen soppåse i den öppna sopbehållaren. Hur ska jag hinna med att få alla dessa viruspartiklar på mig? Fast, ta av skorna direkt innanför ytterdörren har vi infört nu i alla fall. Det är det enda jag egentligen bryr mig om.

    Den sista dagen jag var på jobbet innan vi stängde kom jag innanför dörren och tittade på behållaren med handsprit och tänkte “Jag har gått hit. På gator där jag inte mött särskilt många människor. Jag har inte rört vid något annat än mina egna fickors insida sedan jag stängde dörren hemma för en halvtimme sedan”.

    Men kurvan planar av och än är det inte katastrof någonstans och testkapaciteten växer och alla som kan producerar skyddsmaterial och även om vi ska fortsätta att vara försiktiga och det ett bra tag framöver så tror jag att det finns grund för försiktig opessimism!

    • Alltså, jag bryr mig ju om att tvätta händerna också, försås, och undvika att komma i kontakt med människor!! Fast handlar i den lokala mercearian gör vi, en gång i veckan, och P går till bageriet i närheten av sitt samhällsbärande arbete.

      • Ja, man måste ju handla ibland, och jag har heller inte tvättat mobilen med sprit, men jag förstår tanken. Man tar in något, tar i mobilen, tvättar händerna, tar i mobilen.. man kan bli neurotisk för mindre. Bäst att stanna inne om man har möjlighet.

        Läste denna kommentar på facebook också förresten och skrattade lite åt humorn i eländet:

        ” #vaificartudobem – ¡¿Como é que vai ficar tudo bem se nunca esteve tudo bem neste país em 900 anos?!”
        🙂
        (Ricardo Araújo Pereira, por estes dias, em um canal da TV)

        /Åsa

    • Ja visst kan man motionera säkert, men man riskerar att bli stoppad (bötfälld) av GNR och polis och att folk gapar efter en att man är ute och sprider smitta och “falta de respeito” och så vidare. Mindre kul. Vi har klarat oss, men begränsar våra promenader till närmaste området alltså, för att slippa böter när vi parkerar vid skogen till exempel, som vi annars ofta gör. Gjorde.

      Jag vet inte exakt hur långt man “får” gå, men jag undviker folk på närmast sjukligt sätt, för att jag kan och för att slippa tvätta och desinficera och hålla på. Handlar varannan vecka gör vi nu nästan, eller med tiodagarsintervaller. Svårare för de som inte har bil förstås, men huvudsaken är att man är försiktig antar jag.

      Desinficerat hundarnas tassar har vi dock inte gjort..

      Nu har vi också São Pedros hjälp att hålla karantänen, med riktigt ruskväder.

      Det verkar som att åtgärderna har effekt på siffrorna peppar peppar men det är nog för tidigt att säga. Allt känns ovisst.

      /Åsa

  5. Jag tycker det här är en så otroligt svår situation!

    Jag blir så arg på alla de som skiter i reglerna som sätts upp, de gäller alla, oavsett vem man är och hur man bor.

    Samtidigt så inser jag ju också idiotin i att folk som bor ute på landsbygden inte får gå ut, att parker är stängda, att stranden är förbjudet område. Avspärrningarna borde ju ske där det är tättbefolkat. Problemet är väl att då blir det karavaner ut till landsbygden, lite så som Madridborna sökte sig till kusten och tog med sig smittan.

    Och jag tänker, vad ska den som sitter ansvarig för landets hälsa och säkerhet göra?

    Era rengöringsinstruktioner är hårdare/mer informativa än våra. Handskar är måste inne i butikerna, tvätta händer ofta i tvålvatten eller handsprit, hosta i engångsnäsduk eller armveck. Det är ungefär det.

    Jag förstår att folk vill gå ut och röra på sig, att det är ännu värre mentalt när man inte får för att inte tala om hur kroppen mår när den är van vid att röra sig varje dag och helt plötsligt inte får. Antagligen så möter man inte så många heller. Men hur agerar folk när de möts? Jo, det är stora kramen och puss puss. Jag har ju sett det i affären så ur den aspekten förstår jag restriktionerna.

    Nej, det här här verkligen jättesvårt på så många sätt!

    Dina tjejer ser i alla fall ut att ha det roligt, de ser så glada och fina ut där i kojan! Och Svante, den bilden är suverän!!!

    Ni kommer att få en så fin påsk så även om den inte kommer att vara som det brukar.

    Sköt om er!

    • Haha, ja bilden på min galne man som håller på sådär hela dagarna nu och sedan går ut med Lucifer när det blir mörkt…sådan är han, liksom! Och tjejerna, de är alltid glada nästan.

      Men angående regler och smitta, visst är det svårt! Man har svårt att fatta alltihop, för det första. Vad är det som händer?!
      När folk uppenbarligen struntar i reglerna och uppför sig direkt oansvarigt blir det ju verkligen provocerande, speciellt för de som gör stora uppoffringar både ekonomiskt och på andra sätt. De reagerar ju på vad de ser i sin närhet, förstås. Ologiskt ändå tycker jag att man får åka och handla hur ofta man vill. Åker jag och handlar tre gånger i veckan tredubblar jag risken att sprida smitta jämfört med om man bara handlar en gång. Värre än promenader. Idag regnar det i alla fall och det ska vara dåligt väder hela veckan. Det gör det lättare för alla att stanna hemma. Bra tajming!
      Hoppas det hjälper! Sköt om er ni med.

      /Åsa

  6. Jag kände ocksâ panik när det pratades om “total karantän”. Kanske kommer nya regler när vi släpps ut? Jag tycker att du har rätt i att man kan promenera i naturen utan risk och det är fânigt med att det bara är 1 km. Men kanske att reglerna utformats för att gälla alla. Och vi som bor i 7 vâningshus, i en storstad, med en liten gârd, med tusentals döda. Här förstâr jag att reglerna finns. Vi har ju flera dörrhandtag och lampknappar och hissknappar att ta oss förbi som vi delar med alla grannar. Och när barnen leker pâ gârden pâ eftermiddagen är det fler som är ute samtidigt än nâgonsin tidigare eftersom alla är hemma just nu. Sedan skulle kanske reglerna kunnat gälla olika i olika regioner men i de flesta regioner finns väl städer med hus med lägenheter. Kanske handlar det även om att man ska kunna kommunicera enkelt sâ att människor förstâr och kunna kontrollera enkelt. Här i storstaden är det ju ganska bra att det inte är trafikköer när det är sâ mycket sjuktransporter. Och att man inte ska lämna sitt kvarter för att inte sprida smittan kan jag ocksâ förstâ. Sâ om det var tillâtet att bila till ert naturomräde skulle kanske väldigt mânga människor göra det? Parkerna i Paris var verkligen pâ riktigt fulla till bristningsgränsen innan förbudet kom eftersom alla restauranger och affärer var stängda ville folk ta sig ut i naturen. Kanske är det okej att vara i en park med mycket folk? Jag tror faktiskt inte att de riktigt vet hur viruset smittar, är det mest kontaktytor eller hosta eller till och med när man pratar med varandra? Samtidigt gjorde vi bedömningen att vi följer reglerna sâ gott vi kan men att vi i alla fall promenerar varje dag. Om vi skulle bli kontrollerade skulle vi kanske bli lite försiktigare? Blir man börfälld upprepade gânger skärps väl straffet. Det tolkas ju olika. Vi tar en promenad en timme varje dag för sâ uppfattar vi regeln. Andra är ute pâ innergârden i flera timmar varje dag för sâ uppfattar de regeln… Just det att man skulle kunna ovetandes smitta nâgon som hamnar pâ sjukhus är ju en trâkig tanke även om det kanske gäller andra sjukdomar ocksâ. Helt klart att myndigheterna inte vet hur man ska hantera en pandemi. Men de gör väl för det mesta sitt bästa i Europa i alla fall. Men ja era promenader ser sâ härliga ut. Och vi som trivs med att bo i lägenhet nära jobbet har aldrig längtat efter hus sâ mycket.

    • Tack för din kommentar med en hemsk och viktig inblick i hur det är för andra. Jag tänkte just på de som bor så, att de också kan behöva komma ut, men om alla ska ut i naturen kan det ju bildas folksamlingar även där, så är det nog. I parker och på strandpromenaden i alla fall. De vill väl stämma i bäcken, och markera så det inte blir folkvandring till naturområden, men usch, stackars instängda människor! Och stackars de som på riktigt drabbas av smittan framförallt. Hemska sjukdom, måtte vi få bukt med detta någon gång! Helst innan ekonomin rasar ihop totalt. Det är många som drabbas på det viset också, och fler blir det ju längre tid som går. Jag är alltså inte alls emot karantänen/isoleringen och mina promenader (och andras) är väl inte precis det allvarligaste problemet egentligen. Jag tycker mest det känns otäckt i allmänhet och reagerade på mina grannars missunnsamhet och rädsla, som kändes obefogad, men det handlar ju om att man ska undvika en katastrof och de vill nog väl på sitt sätt och jag på mitt.

      /Åsa

      • Jag rekommenderade ganska tidigt mina föräldrar i Sverige att flytta ut pâ landet. Alltsâ redan när de första fallen hittades i Sverige. Nu lyssnade de ju inte pâ mig och tog bilen dit… men först mânga veckor senare när rekommendationen för äldre kom i Sverige om att stanna hemma. Det var ju kanske inte riktigt vad jag hade tänkt. Sedan tyckte min pappa som är äldst att han hade lite trâkigt i sommarstugan sâ tog bilen tillbaka till stan igen och gick pâ byggvaruhus för att kunna snickra hemma. Han tyckte att mamma kunde ta tâget ett par dagar senare trots att Folkhälsomyndigheten rekommenderar för äldre att inte göra det… Nu ville inte mamma det och nu är de separerade vilket ju inte heller känns tryggt. Och jag kände att jag skulle kanske inte sagt nâgot alls. Och i byn pâ landet även om mina föräldrar haft hus där i 25 âr, och varit bofasta där i 10 âr innan de tyckte att de blev för gamla, och är med i mânga föreningar och har vänner sâ var det nâgon som frâgade varför de hade “kommit dit”…
        Men jag har hopp om framtiden. Kanske hade jag varit ännu mer orolig om denna sjukdom haft barn som riskgrupp. Och det skaver lite inom mig. Jag är orolig för mina föräldrar till och med för min storebror. Pâ gammelfarmors älderdomshem 1 km frân oss har en kvinna dött. Men om det varit barn som drabbades hur hade mitt mammahjärta reagerat dâ?

        • Ja, det är klart att man oroar sig för sina föräldrar. Svårt att veta vad som är bäst mer än att man ska vara försiktig, men man kan ju inte vara försiktig åt andra. Att grannarna på landet frågade varför de kommit dit är väl lite som här med promenerandet, att folk blir väldigt revirtänkande i dessa dagar, med tanke på att man inte vill att smittan ska spridas. Det känns lite kymigt, men allting känns ju lite kymigt nu.

          /Åsa

  7. Oj! Vad ska man säga, annat än att jag lider med er. Snacka om överreaktion, politiker som vill visa så kallad handlingskraft. Med katastrof som följd. Utan motion och med den skräcken i folk så tar de död på både folk och ekonomi. Vad blir då bättre?
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    • Ja, man får verkligen hoppas detta har önskad effekt. Man är förstås rädd (med rätta) att vi ska hamna i Spaniens och Italiens situation. Portugal har agerat tidigt och kraftfullt och jag läste att man på så sätt hoppas kunna rädda 50000 liv. Vi får hoppas att det hjälper. Ekonomin kommer definitivt att ta storstryk, det är helt klart, men i övrigt finns det många frågetecken. Jag antar dock att de har anledning att agera så drastiskt, för inte offrar man ett lands ekonomi så lättvindigt. Det hela känns oroande, minst sagt och när jag är orolig vill jag promenera…men lid inte med oss, det finns många som får göra större uppoffringar och som drabbas mycket värre av detta än vi. Vi är nog bland de som drabbas minst. /Åsa

  8. Så himla bra skrivet som vanligt! Jag tycker ni gör helt rätt som tar er ut i naturen ändå för att hålla er i fysisk och psykisk form om inte annat. Så sjukt irriterande och klaustrofobiskt det måste kännas att de har regler som ej förankras i rationalitet! Låt folk gå på strandpromenaden men begränsa mängden på något sätt? Måndagar: bara de som fyller år en måndag i år, tisdagar: bara de som fyller år en tisdag osv..? Och några vakter som kollar? Hehe… Jag vet inte men att vara ute med familjen i naturen KAN ju inte vara farligt!

    • Nej det kan ju inte det! Kanske de tänker att “om ALLA…” och därför ska inte någon, men nu är det ju inte alls alla utan väldigt glest med folk i naturen. De tar detta på stort allvar här vilket är bra men det får ju finnas logik i reglerna. Jag hoppas det hjälper i alla fall!

  9. Tack Åsa för ditt sista brev!
    Som du skrev så är det just i Porto som smittan började och härjar just nu som allra värst. Vi bor i Vila Nova de Gaia i lägenhet och det är som du beskriver, tufft att vara inne på dagarna speciellt då man är van att ha fysisk aktivitet etc. Man börjar klättra på väggarna.
    Låt oss hoppas att vi snart är igenom denna pandemi och allt återgår till det normala
    Skönt är det nu när värmen o solen är tillbaka och sommaren är på gång.

    Mvh Göran i Porto

    • Vad trevligt med en kommentar från vackra Porto / Vila Nova de Gaia men i trista omständigheter och jobbiga tider. Vi får se hur detta blir och när det är över men som de säger – vai ficar bem! Hoppas ni har någon möjlighet att röra er ute någonstans utan att riskera vare sig smitta eller att bli stoppad och kanske få böter, men det är kanske ännu tuffare där?

      Hjälper allt detta vi gör att få slut på det är det ju värt det tänker jag. Då kan jag offra promenader också. Det kan jag. (Kunde jag, om det kunde hjälpa)

      Åsa

  10. I Sverige blir vi, till skillnad från många andra länder, uppmanade att gå ut på promenader. Det gäller tack och lov även och kanske i synnerhet för oss 70+-are. Önskar er en skön påskhelg!

    • Oj, känns verkligen som en överreaktion i Portugal?
      Här i Holland går vi ut och promenerar nästan som vanligt.
      Hoppas allt återgår till det normala snart.

      • Så ni har inte så strikt i Holland, som är så tätbefolkat? Om Portugal överreagerar eller ej vet jag inte. Jag vet ingenting, men jag tror närheten till Spanien spelar in mycket i hur man agerar här. Sverige, som ligger längst från i Europa (typ) både kulturellt och geografiskt har ju valt en mer avslappnad linje, men ändrar sig nu. Vi får hoppas att allt slutar så väl det kan.

        Allt kommer att bli bra, säger de här som ett mantra. Utom hon som sa att det inte fanns något ljus i slutet av tunneln.

        /Åsa

        • Hej Åsa! Det är första gången jag skriver, Måste först tacka dig för din blogg, den har varit o är mycket givande, efter som vi köpte en bostad i Nazare okt 2017.Det har varit mest att jag åker hit själv (för min man Hum envisas med att ha lantbruk) men han har nu lovat att trappa ner såvi kan vara här tillsammans.Just nu är jag i Nazare skulle flyga hem den 16eapril, men som läget är nu vågar jag inte,utan kommer vänta tills det känns tryggt.Jagtillhör ännu inte riskgr.men blir 70 i maj ,jag har även ett ungt par (hon p.t han sv)som handlar åt mig . Ännu har det här i Nazare inte så strängt ,får gå på promenad i 15min, helst med munskydd.Coronasm. bara 2.Kram o tack från Kerstin A.

          • Ja, men det är ju strängt, tycker jag! 15 minuter med munskydd! Vad bra att du har någon som handlar åt dig, men vad jobbigt att ni blir åtskilda så länge, du och maken. Så är det nog för många nu. Jag vet fler som är i valet och kvalet också, om man ska stanna “utomlands” eller åka hem. För oss är det här hemma i alla fall och vi har turen att få vara isolerade tillsammans. Det måste vara väldigt tråkigt att vara själv hela dagarna, men som tur är finns det ju sociala medier så man har kontakt med vänner och hela yttervärlden den vägen i alla fall. Ha hand om dig i fina Nazare! /Åsa

    • Hej Åsa, nej, inte alls strikt, de tänker nog på ekonomin. Jag var faktiskt och handlade kläder i lördags. I helgen var det varmt och hur mycket folk som helst på stränderna (men de höll 1,5 m avstånd).
      Det är många som inte håller med hur Holland agerar. Vi får se hur det går…
      Hälsningar

      • Lite som Sverige då. Olika länder/regeringar (personer) har olika approach till detta. Det är ju en ny situation för Europa i modern tid och ingen vill göra fel…

        /Åsa

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *