Veckans höjdpunkt

Vi är alltså inne i en ny lockdown. Tredje veckan tror jag nu, men rörligheten var ju begränsad redan innan, sedan länge. Det är tur att vi har att göra och inte har tid att bli uttråkade på riktigt. Jag har ju mitt distansjobb, distansstudier och bloggen och Sverker har det stora gröna dit han åker varje dag och jobbar helt själv.

Lite uttråkad är jag nog ändå. Barnen har också börjat undra varför jag lagar så konstig mat, plötsligt. Från att ha känt igen alla rätter som står på min repertoar har de nu serverats konstigheter som laksa, filodegsknyten, pannkakssoppa, käsespätzle, köttförspiroger och konstiga grytor med blomkål och kikärter, så lite tråkigt har jag nog haft det. Annars är jag inte så road av att experimentera i köket, men inget ont som inte har något gott med sig sägs det ju. Eftersom barnen är hemma involveras de också i den ovanliga matlagningen, så det blir lite hemkunskap på köpet.

Note to self: Måste börja fota maten oftare. Det här var det enda bildbevis jag hittade. Bom appetit: Eierspätzle med ost och karamelliserad lök.

 

Lite lappsjuka och klaustrofobi har jag nog också börjat få. Det har gått bra långt när veckans höjdpunkt är att få åka och storhandla. Handlingen har annars länge varit Sverkers ansvar, men efter att han klagade över denna uppgift en gång erbjöd jag mig att ta över handlandet, för att få komma ut lite. Sedan dess är det alltså veckans höjdpunkt, för mig och för barnen.

 

Hurra!

 

Kanske är det emot reglerna, men jag brukar ta med mig ett av barnen, bara för att de tjatar och så gärna vill. Först sa jag nej, men när de erbjöd sig att dammsuga hela huset och våttorka också PLUS städa badrummen kunde jag inte säga nej. Så långt har det alltså gått. Det barn som står på tur har alltså städat hela huset för att få följa med till Lidl på fredag kväll.

 

Frida tvättar fönster också, när hon ändå är igång!

 

När Sverker kommer hem klockan sex på fredag sitter vi färdigklädda i hallen, ivriga att få ge oss ut i världen utanför. Inför den efterlängtade utflykten har vi ömsat våra mysbyxor och hemmatofflor och satt på oss jeans och mockastövlar minsann. Kammat håret och satt på lite mascara, eller “rimmel” som det heter på portugisiska. “Máscara” betyder ju mask, och den får vi inte glömma. Det är alltså ingen idé att måla läpparna, men lite festligt känns det ändå.

 

I pyjamas hela veckan, tills det blir fredag.

 

Väl där köper vi allt möjligt konstigt. Såser och burkar med sådant vi knappt vet vad det är.”Det här kan vi testa, vad det nu är!” Lite besvikna är vi över att de inte får sälja kläder på Lidl, annars hade det kanske varit kul att köpa nya tofflor och mysbyxor. Eftersom klädbutikerna är stängda får inte mataffärerna sälja kläder, i rättvisans namn. Kanske också för att virus skulle spridas bland pyjamasbyxorna som alla uttråkade veckohandlare prompt skulle ta i för att kolla storlek och kvalitet. Jag ser ju hur de tafsar på verktyg och husgeråd och annat konstigt som får säljas, bara för att fördriva lite tid. “Kanske jag skulle festa till det med att köpa en ny toaborste, eller en mixerstav i mintgrönt?” Så tänker de, och jag med.

Sist var jag nära att köpa en sådan där robotdammsugare. Det kunde väl vara kul att se den åka omkring hörde jag mig själv säga bakom min hemmasydda mask till min maskbeklädda dotter, men lade sedan tillbaka den. Så roligt ska vi inte ha. Det finns ju något som heter “retail therapy” alltså att man självmedicinerar genom att konsumera, men det är nog inte rätt väg ur detta. Och så har jag ju två döttrar som dammsuger.

Äta bör man i alla fall, annars dör man, och handla mat får man tack och lov göra. Veckans handling har alltså blivit ett välkommet avbrott i isoleringen, och så är det väl tur att det finns sociala medier i dessa tider, för annars skulle ni inte kunna läsa det här och jag skulle inte ha koll på vad som händer därute utanför vår bubbla.

Det här året har ju inte precis börjat bra här i Portugal. Egentligen är väl det mer intressant än mina matlagningsexperiment och utflykter till Lidl, men inte så kul att skriva om. Det får nog bli ett inlägg om det med snart, men nu avslutar vi med lite svart humor, och så återkommer jag med mer gnäll och elände snart.

Hur kan man må dåligt nu? 

Kommentarer
  1. Vilken jobbig och konstig tid det är nu! Skrattade när jag läste ditt inlägg eftersom det var roligt skrivet, men samtidigt sorgligt med dessa tider. Kan bara säga att det är liknande här. Vi promenerar varje dag, men det är samma, samma promenader. Sååå trött på dem! 😉

    • Ja till och med hundarna verkar lite trötta på att gå samma vända jämt. Att ta bilen någon annanstans för promenad är inte tillåtet, larvigt nog. Man vill ju inte gärna åka fast…

  2. Grattis till er! Själv handlar jag i stora affären var femtonde dag eller så, så fort jag bara kan, utan att fundera på någonting. Mitt stora nöje är att springa 9 km på söndagsförmiddagen!! Och att gå till jobbet och skriva ut papper!

    • Handla som är så spännande! (plötsligt!) Hundpromenaderna är också glädjeämnen, men springa kan jag tyvärr inte längre. Det är trist. Jag saknar löpningen. Mycket.

  3. Men så underbart att få huset städat och trevligt att få sällskap till mataffären!

    Ja, veckans höjdpunkt blir något annat nu än det var före pandemin kan man ju säga.

  4. Tvätta fönster med diskborste, det var fyndigt! Tänk, man lär sig alltid något nytt på bloggen… :D!
    Vilka bra hushållerskor ni har som både städar och bakar. Toppen!

        • Ja, jag ser att det ser ut som det. Jag zoomade in. Mycket skumt. Jag frågade barnet. Hon ryckte på axlarna. Ännu ett av livets mysterier. 😉

          Det blev ganska rent i alla fall, så hon använde nog skrapan också, om det nu är en diskborste på bilden.

  5. Helt fascinerande! Skulle inte få med sonen på handling och aaaaaaaldrig att det skulle vara en morot, att vägen går via städning av huset. Bara att gratulera er!

    Åh, jag saknar min dammsugarrobot, den magasinerade vi. Skulle ha tagit med den…. Underbar uppfinning.

    • Tycker själv att det är osannolikt faktiskt. När jag sa “Bara om du städar hela huset” var det mest på skoj, men då satte hon igång. Nästa vecka gjorde den andra samma sak. De är dels bra uttråkade och dels rätt inkörda på att hjälpa till hemma. De hjälper alltså till en del med städning, disk och tvätt i normala fall också, men nu anstränger de sig lite extra för att de har tråkigt, och att följa med och handla har de alltid gillat. Idag har de bakat också: hönökakor och kardemummabullar. De skämmer bort oss och vi skämmer bort dem, det är en deal vi har.

      Kanske köper vi dammsugaren i alla fall.

  6. Hahaha. Kul video.
    Ja, ni har det hårt i Portugal, men det är lockdown och stängt här i Danmark också, där inköpsdagen också är en höjdpunkt.
    Det som irriterar mig mest är, att jag inte får gjort så mycket “som man borde” nu, när man har tid.
    Man blir nog lite lat i den här perioden 😉
    Vi väntar på vaccinen …

    • Ja, det kan man ju också må dåligt över, att man inte röjt på vinden och städat garderoben, tränat upp sina magmuskler.. ja, listan över nyttiga saker man kan lägga tid på och saker man kan må dåligt över är oändlig men bäst är nog att fokusera på att försöka må bra trots allt. Inget fel i att lata sig lite heller.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *