Vad är väl en junikväll i Lissabon?

Vad är väl en kväll i Lissabon? tänkte jag på eftermiddagen den 12 juni när jag var på väg hem från jobbet i just Lissabon. Jag hade just legat däckad i feber hela helgen och sedan på måndagen åkt in och jobbat i en värme som nästan nådde samma temperatur som den som febertermometern visat under helgen. Nu hade jag i och för sig i ingen feber, men det jag längtade mest efter var att ta ett svalkande dopp, att dricka något kallt och att lägga mig och vila. Jag orkade definitivt inte hålla på och övertala någon. Barnen hade varit i skolan hela dagen och var säkert trötta, och att Sverker inte skulle vara så pigg på att åka in till Lissabon och trängas med folk visste jag ju.

Att där skulle finnas fullt av folk att trängas med visste jag också. Det var nämligen den kväll som höjdpunkten på Festas de Lisboa, Lissabons junifest, gick av stapeln. Lissabons skyddshelgon Santo António skulle firas med pompa och ståt, färgglad parad och folkfest i gränderna hela natten lång. Vi hade ju varit där i fjol och upplevt det hela, så jag visste vad man kunde vänta sig.

Sardinlukt, grillrök och trängsel

 

Egentligen var det ju onödigt att göra om det i år när vi redan sett det i fjol. Det skulle säkert vara hemsk trafik och svårt att hitta parkering. Vi skulle behöva gå långt och trängas med en massa folk. Det skulle nog bli besvärligt, jobbigt och ….fullkomligt underbart!

Att det skulle vara värt det om vi väl kom iväg var jag ganska övertygad om, så därför blev jag jätteglad när det första barnen sa när de kom ut genom skolgrinden var Mamma, mamma, kan vi åka in till den där festen i Lissabon i kväll?! Fröknarna hade tydligen gjort hela övertalningsarbetet åt mig, då de haft Santo António som tema under dagen. Det hade ritats basilika och skrivits verser och målats pappsardiner och pratats om alla brudparen och paraden, så nu var de i redan på humör. Sverker och jag tittade på varandra och Sverker ryckte på axlarna. Jag log och Sverker såg kanske lite lidande ut, men han satte sig inte på tvären. Klart vi skulle åka in!

Vi hade siktet inställt på Alfamas gränder, men dit kom vi aldrig. Däremot hade vi tur med att vi efter att ha irrat runt bra länge och nästan gett upp och åkt hem lyckas med konststycket att hitta en parkering bara en tvärgata från paraden längs Avenida de Liberdade. Där marscherade, dansade och sjöng den ena granna gruppen efter den andra, så över till andra sidan där Alfama låg kom vi aldrig.

När det var lite glapp emellan grupperna vågade man ändå inte ta sig över avspärrningarna..

 

 

Vi kom aldrig till Alfama, men däremot hittade vi en riktig folkfest i en liten park ganska nära vår parkering. Vi har varit i parken förut en gång när den var folktom och då förundrats över de enorma skäggiga träden som växer där. Så här på natten full av folk och festdekorationer förundrades vi ännu mer. Det kändes som om staden runt om försvann i det ögonblick man passerade den helgrillade grisen och kom in i parken.

 

Där bakom ser man parken

Plötsligt kändes det som om man var på party i en glänta i djungeln! I alla fall om man bortsåg från fontänen, som å andra sidan bidrog med ännu en dimension och gjorde platsen, kvällen och festen ännu mer magisk.

 

Det serverades inte bara helstekt gris utan också ”flamberad” chorizo och grillade sardiner förstås!

 

Och popcorn

Hejdå parkfesten!

 

 

Längs Avenida de Liberdade pågick paraden fortfarande för fullt när vi lämnade festen i den lilla parken och började gå tillbaka mot bilen.

 

Ibland är det de suddiga bilderna som fångar stämningen bäst!

Det hela kantades av vackert belysta fasader

Viss komers

 

Och så kunde vi inte låta bli att ta en titt på kyssgränden by night.

Vi hann till och med få en glimt av brudparen som tillbringade bröllopsnatten med att skrida längs Frihetsavenyn och mötas av folkets jubel.

Ja, vad är väl en junikväll i Lissabon? Fullkomligt underbar, förstås!

Titta in på instagram här och se och hör mer av festen i parken.

Kommentarer
  1. Pingback: En rolig vecka i januari – Bortugal

  2. Pingback: Vad vi förlorat och vad vi fann – Bortugal

  3. Hej! Jag hamnade på din blogg nu när jag sökte runt om Lissabon och tänkte helt enkelt fråga dig om hur du tycker det är i Lissabon? En vän till mig flyttar dit för jobb nu och jag tänkte väl att jag skulle haka på helt enkelt och lämna Stockholm. Läst att det är mycket ficktjuvar (var är det inte de) men tänkte om du vet hur det är på t.ex nätterna eller att gå runt ensam? Saker att tänka på etc.

    Tack på förhand! 🙂

    • Hej! Det finns en hel del unga svenskar som jobbar på call/supportföretag eller pluggar nu. De har nog bättre koll på nattlivet än jag som bor har barnfamilj och bor i en by utanför Lissabon och mest är hemma. Men i och för sig så jobbar jag till rätt sent ibland inne i Lissabon och jag har alltid känt mig säker även kvällstid. Min upplevelse och av det jag hör är att Lissabon är en relativt säker stad, men det finns säkert områden man ska undvika. Jag skulle råda dig att gå med i facebookgruppen Svenskar i Lissabon och fråga där så får du en bredare bild av det hela än bara min uppfattning. Lycka till! /Åsa

  4. Där var det verkligen tjolittamajken,
    ska jag säja! Dom kan verkligen fira.
    Ser ut som hela Lisbon tog del i fiestan.
    Jättetrevligt foton av det hela. Vilken fantastisk upplevelse för era flickor.
    För föräldrarna också, givetvis.
    Njöt verkligen av att få vara med. 🙂

    • Ja nu får du ju vänta ett helt år till nästan, Sofia, men det är den 13 som är helgdag för då dog Santo Antonio och då är det på kvällen innan, den 12 som man firar som mest! /Åsa

  5. Det ser väldigt trevligt ut, förstår att barnen gillar det. ? When in Rome…. Här håller vi tillgodo med små grodorna och så gå vi runt kring ett enerissnår. Glad midsommar från ett svalt tynningö i Sthlms skärgård.

    • Ja vi försöker ta sedan dit vi kommer så gott vi kan. Midsommarfirande blev det inget här, men skönt att ni håller stilen ”därhemma”! 😉 /Åsa

    • Det brukar vara fantastiskt roligt kan jag ju säga nu när jag varit med två gånger, Eva! Rekommenderas! Glad Midsommar, fast vi inte firar den utan skolavslutning idag här /Åsa

    • Ja det tror jag, om du menar för barnen. Det hör ju till deras bildning i portugisisk kultur. Bägge köpte med sig varsin basilikaplanta att ge sin fröken också! Det var definitivt värt besväret (och belv ju inte ens besvärligt) så det blir nog en repris nästa år. /Åsa

    • Ja eller hur, Casa Annika, bara sådär en måndagkväll! Tisdag var ledig dag som tur var så vi kunde ta sovmorgon efter vårt nattliga festande. Tjejerna somnade i bilen på väg hem vid 1-2-tiden. :)/Åsa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *