Svenska för utvandrare – vabruari och sådant

På den tiden när jag var elev och läste portugisiska för invandrare hos fröken Fátima fick jag en gång i läxa att förbereda och hålla en muntlig presentation om Sverige, och det gjorde jag förstås. (Skulle inte våga annat!) ”Sverige är ett land med ungefär samma befolkningsmängd som Portugal men med fyra gånger yta, drog jag till med, och hoppades att hon inte skulle dubbelkolla det där med ytan. Stockholm är huvudstad och Sverige gränsar till och så vidare blabla, monarki, och så lite om kulturen. Där inledde jag med en generalisering, nämligen att svenskar gillar friluftsliv och är snälla mot djur. Jag drog också till med att jämlikhet, rättigheter och rättvisa är viktiga för svenskar, liksom inredning och fint väder på semestern. Jag avslutade med ännu en generalisering, nämligen att svenskar är mer individualistiska än portugiser, och att svenskar nog är det folk i världen som lättast tar till sig nymodigheter. Det där sista hade jag snott rakt av från Fredrik Lindström. Jag hade nämligen nyligen sett TV-serien ”Världens modernaste land” på Youtube Rekommenderas för övrigt.

Fátima verkade nöjd och undrade om någon i gruppen hade frågor. ”Vilken del av Schweiz kommer du ifrån?” frågade fransyskan, som efter denna fadäs inte fick gå kvar i vår grupp längre utan blev degraderad till en annan grupp. Det kan i och för sig också ha varit för att hon inte gjort läxan  Trots bristen på relevant gensvar från resten av gruppen var jag ganska nöjd men min insats.

Nu pratar jag om Sverige varje dag i mitt jobb som lärare i svenska för utvandrare och får massor av relevanta frågor som inte handlar om Schweiz. Till min hjälp har jag ett utmärkt läromedel som tar upp allt från fredagsmys och lördagsgodis till söndagsångest och högtidsångest, det vill säga det mesta man behöver veta om livet i Sverige och mer därtill, som till exempel historien om transpersonen Lasse-Maja och den om äventyrerskan Eva Dickson.

 

På frågan om vad de trodde att ångest hade med högtid att göra, innan vi läste texten, gissade mina elever på att folk fick ångest av att skiljas åt efter att man haft så trevligt ihop och fått samlas, hela tjocka släkten. Nu vet de bättre.

 

De fick lyssna på låten också ”Nu är det fredagsmys..”

Träningsnarkoman och fikasugen. Viktiga begrepp i vardagen.

Privatsamtal på jobbet är otänkbart i Portugal enligt mina elever. Eller så säger de bara det.

Mina elever har mycket bätte kunskaper om sitt lands historia än jag har om mitt.

Jag fyller på med viktiga begrepp som läroboksförfattarna missat, som till exempel ”egentid”, ”Så ska det låta!”, ”vabruari” och ”hockeyfrilla”, och eleverna lyssnar noga och antecknar ivrigt.

Här i Portugal, eller i alla fall i Bortugal, handlar februari mycket om förberedelser för karnevalen, men vi har faktiskt vabbat både Jonna och Frida i denna månad. De har haft feber. Feberuari?

Tror Sverker tänkte typiskt svenskt när han bäddade ute åt sjuklingarna.

 

Ibland pratar jag fritt från hjärtat om livet i Sverige. Jag berättade till exempel häromdagen att mina barn lärde sig åka skridskor på frusna sjöar när de gick på dagis. Att de brukade ha med sig varm choklad och grillade korv vid en brasa som fröknarna gjort. Nu är det kanske inte alla dagis som gör sådana utflykter, men på mina barns dagis var det ett regelbundet inslag.

Same same, but different!

Då kom vi förstås in på det här med torkskåp. En garderob som blåser varmluft? Något sådant hade de aldrig hört talas om. De tyckte nog det var väldigt exotiskt när jag målade upp en bild av torkskåpet på dagis som var fullt av vinteroveraller, (fato macaco de inverno = vinterapdräkt eftersom overall heter apdräkt på portugisiska) vantar, raggsockor och vinterstövlar som alltid luktade surt och kanske inte alls hunnit bli torra efter lek i snön.

 

Idylliskt ibland, ibland inte.

 

Begreppet påskkärring har vi också avhandlat noga.

 

Sedan återgår vi till partikelverb och annat. De måste ju veta att det är skillnad på att hälsa på och hälsa PÅ, och att det är skillnad mellan att stöta PÅ någon på stan och att stöta på samma person. Hur ska det annars gå?

Jag gör vad jag kan för att förbereda dem inför flytten till Sverige och hoppas så att de kommer att trivas i mitt gamla hemland!

 

Några förslag på annat viktigt jag behöver ta upp?

 

Kommentarer
  1. Pingback: Portugisiska ord som svenskan saknar – Bortugal

  2. Pingback: En portugisisk fight club – Bortugal

  3. Oscar tycker att svenskar är besatta av att tävla i allt! Det är På Spåret och det är Melodifestivalen och det är frågesporter och tävlingsgrenar på varenda firmafest och social sammankomst.

    Det hade aldrig slagit mig innan men det stämmer verkligen.

  4. Det kan även vara bra att förbereda dom på hur slutna folk är i Sverige och hur svårt det kan vara att få vänner där, då alla är så upptagna med sitt liv och inte direkt inbjudande. En av mina bästa kompisar är från Namibia och hon berättade att det tog 6 år för henne att bli hembjuden till ett helsvenskt hem. Hon är gift med en svensk man, är otroligt öppen och trevlig, men umgås fortfarande mest med invandrade svenskar, ja förutom mig då. 🙂

    • Ja det hade de redan hört om, Marie, så det var de lite oroliga över. Jag har även varnat dem för att kindpussas! Det tyckte de var konstigt att man inte fick! /Åsa

  5. En del av semesterkulturen på 1980-talet kommer fram i Sällskapsresan. Vore kul att se hur portugiser hade reagerat på att se den. Är den inte lätt nedsättande om spanjorer?? Vet att vi har olika kulturer då jag sett Fawlty Towers med en grupp portugiser och de tyckte inte det var speciellt roligt. Så lika men ändå så olika. Verkar som du har bra material och ger dina elever en väldigt fin undervisning!

    • Ja, humor kan ju vara väldigt kulturellt, Kulturkrocken. Vi skrattar väl igenkännande åt Stig-Helmer & co, men jag tror inte portugiser skulle känna igen sig i något i den filmen. Sedan är det ju inte bara kulturellt utan också individuellt. Om ”de” gillar Fawlty Towers här vet jag inte, men sådant kan ju också bero på humör och tajming. Jag vet grejer som jag minns som jätteroliga och när jag ser det igen flera år senare kanske jag inte alls skrattar utan nästan får ta fram skämskudden.
      Ibland skrattar vi tillsammans i klassrummet i alla fall så någonstans möts vår humor. Och jag har framförallt fantastiska elever! /Åsa

  6. Det finns ju nästan hur mycket som helst! Men det finns en sak som är väldigt svenskt. Mil!
    Det finns väl ingen i Sverige som säger att en begagnad bil har gått (endast) 28 000km eller att det är ca 480km mellan Göteborg o Stockholm.

    • Ja det finns ju massor att ösa ur, eller hur, Arne! Mil är ju jättebra, jag saknar mil när jag pratar andra språk och jag har lärt mina elever detta praktiska ord redan!
      /Åsa

  7. Underbart inlägg! Som alltid. Jag brukar läsa ikapp någon gång per månad på en tidig buss till jobbet (numera). Nostalgiska bilder av barnen i ett vintrigt Sverige. Jag ligger nedbäddad med något supervirus från barnsjukhuset, tack för digitalt sällskap och skratt. 🙂

  8. Hej!

    Väldigt bra bok! Det var något annat med SFI i mitten på 80-talet. Apropå kulturkrockar
    har jag tänkt på att kaffekompetens är något mycket viktigt, särskilt vid jobbintervjuer där man INTE får tacka nej till kaffe även om man inte känner för att dricka det just då. En annan sak är alkoholkulturen som är lite annorlunda särskilt för den som dricker väldigt lite eller inget. Om så är fallet är det bäst att vara förberedd på frågor som: ska du köra, är du gravid eller är du nykterist?
    Ha en skön helg!

    • Tack! Den kanske min mamma har, hon har också läst den kursen, fast det var ju ett tag sedan. Ska kolla upp det! Uttalet är inte helt lätt för dem – de undrar om de nånsin kommer att låta svenska eller om det alltid kommer att höras att de är utlänningar. Det vore väl ingen katastrof säger jag, så är det ju för mig.. 😉 men visst vill man bryta så lite som möjligt! /Åsa

  9. Ja vi är definitivt individualister, 4000 mil. Det blir markant i jämförelse med portugiser. Vi har också diskuterat ordet familj som för svenskar betyder kärnfamiljer och för portugiser inkluderar mormor och morfar och farmor och farfar och alla mostrar och farbröder och kusiner också…/Åsa

  10. Jag tycker det är lite intressant om ”svensk” mat som tacos, sushi, falafel etc. Pedagogen på förskolan undrade om det verkligen var sant att Dani aldrig ätit varken sushi eller falafel… han visste inte ens vad det var…

    • Det finns ett kapitel om husmanskost. Pitepalt och sånt, men det finns även dialoger ”på restaurang” och där kan man beställa sushi och annat nysvenskt! Mina barn har inte heller ätit varken sushi eller falafel, men det är definitivt så att svenskar är snabba på att ta til sig nya mattrender! /Åsa

  11. Vilket kul jobb! Kul inlägg!
    Kul bok! Den skulle jag nästa vilja ge till spanska släkten he he…

    Att man tar av sig skorna, att bebisar/barn sover ute på vintern, att barn är ute flera timmar per dag på förskolan på vintern. Praktiska funktionella kläder…

    att man delar på notan – exakt vad man ätit? Det irriterade mig i Spanien då jag inte drack alkohol men fick betala ändå…

    Min lille börjar nu fråga om saker som fredagsmys men än så länge är det inga chips utan mer fokus på mys… (Jag skiter i disk, plock, mobilen etc)

    • Ja den har jag tagit upp, Backstage; ”Det finns inget dåligt väder..”, och det där med obligatoriskt utelek oavsett väder och att barn sover ute i vagnen, även på vintern. Att man delar på notan år ju också typiskt svenskt, ja! /Åsa

    • Åsa det viktigaste du kan lära dem är att ta av sig skorna när dem besöker svenskar, då svenskar tillskillnad från portugiser har trägolv vilka blir förstörda av smala klackar eller att man har grus på sulorna, ett förstör golv kostar massor att reparera om det går, så det portugisiska paret blir aldrig dit bjudna igen, och maken i familjen kommer att ligga i timmar och försöka att vattna upp skadorna.

  12. Alltså …högtidsångest!? Vad är det? Jag har varken hört ordet eller förstår begreppet. Alltså på riktigt, finns det ett sånt ord? Vad betyder det? Är det ångest för att man ska baka inför jul? Eller för att man måste träffa svärmor? Eller handlar det om efter-semestern-ångest? Eller är det att folk dricker alkohol och skiljer sig? Jag fattar ingenting. Det verkar som att dina elever kan mer svenska än jag …

    • Högtidsångest, Freedom? Det står förklarat i texten på bilden (går att förstora upp) Det är ju stressen att hinna fixa allt, logistiken (alla ska bli nöjda) och kravet på att allt ska vara perfekt. Ordet känns lite krystat håller jag med om, men begreppet är väl känt. /Åsa

      • Kan liknas vid socialångest som tycks ganska utbredd när man tittar bland bloggar, inredningsprogram mm. Dvs att hemmet måste se ut som en utställning i chickaste möbelbutiken 🙂 Stajlat, städat och i säsongens rätta färger.

  13. Visst är det häftigt med alla ”vanliga” företeelser som kan bli så exotiska! Boken verkar för övrigt vara riktigt bra, jag använde mig av en annan när jag gjorde samma sak här i Singapore, men den var bitvis lite konstig…fast det kan ju vara subjektivt i och för sig…;)

    • Ja det är ett väldigt bra läromedel, Marina. Något annat kan ju ha något som detta inte har, men jag tycker detta är perfekt. Mssor av grammatikövningar också – vad mer kan man begära? /Åsa

    • Haha, det har jag ju missat! Inte min grej men stort i Sverige, ja! Kommer ihåg när vi skulle ha folk på middag en lördag vid ”den tiden på året” som vi var totalt omedvetna om, och de pratade om Mellokväll – och vi inte fattade nånting. Trodde det var ”mellow” eller nåt de menade och blev lite putt när det ville sätta på teven efter maten. De fick gå hem och se eländet…!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *