En portugisisk bakfyllemacka

Jag ska väl inte falla på målsnöret nu när jag fått ihop hela 29 av de 30 luckorna i novemberkalendern, men det är nästan så jag gör det. Det har varit en lång månad med mycket oro kring både stort och smått och ganska många bollar i luften, som man brukar säga, och idag har varit en väldigt lång dag som inleddes med en löprunda när solen nyss gått upp.

Sedan har det varit möten och samtal och mejl och meddelanden hela dagen, plus en skogspromenad där vi konstaterade att vi missat medronhosäsongen och att det är för tidigt att plocka svamp. Sedan en sväng till min hallonlangare och nu sitter jag här och väntar på att maten ska bli klar i ugnen.

Hos hallonlangaren

Julgranen i Cascais

 

Under tiden ska jag fylla den sista luckan, och jag ska fylla den med mat. Närmare bestämt ska den fyllas med en portugisisk maträtt som man kan säga är Portugals svar på både hamburgare och lasagne, men inte riktigt har blivit lika berömd och populär internationellt. Här i Portugal är den dock en riktigt paradrätt, och värd att tas upp här bara därför.

Jag har faktiskt tänkt ägna den ett inlägg ändå sedan urminnes tider, redan i september 2014 när bloggen var bara en månad gammal, men då hade jag ändå inte provat rätten. Nu har jag provat den, men sedan dess har det hunnit gå ett antal år också, så nu är det hög tid!

Rätten heter Francesinha, som kan översättas med ”den lilla franska”, och det heter den för att den uppfanns av en fransman som var på besök i Porto och lekte lite med de ingredienser han hade till hands. Detta var på det glada 60-talet. Jag tänker mig att den lille fransmannen uppfann rätten dagen efter en grillfest, och det han då hade att ta till var det kött som inte gått åt och lite överblivna slattar och annat som de flesta har hemma. Namnet och upphovsmannen till trots är det ingen liten rätt, utan tvärtom en ganska bastant sak det handlar om och inte är det mycket franskt över den heller. Det skulle i så fall vara formfranskan!

Detta är ingredienserna:

Olivolja

Vitlök

Krossade tomater

Lagerblad

Paprikapulver

Chili

Portvin

Öl

Brandy

Salt och peppar.

Detta är vad som behövs för såsen, men innan man häller över såsen gör man en jätteköttmacka av följande, lite lager på lager som en dubbelburgare eller en lasagne:

Formfranska

Olika sorters korv

Nötkött

Skinka

Överst lägger man på några ostskivor och eventuellt ett stekt ägg och häller på såsen.

Detta är alltså inget för den som är liten i maten eller bantar, och man behöver komma till bordet med stor aptit för att få ned hela. I videon här nedan kallar man rätten för en perfekt bakfyllerätt, mättande, tröstande och fet som den är, och det var precis min tanke om den här rätten. En bakfyllemacka för en storätare är vad det är!

 

Så här ser den ut!

 

Helst ska man tydligen äta en francesinha i Porto, staden där den uppfanns, men det gjorde inte jag och hade det inte varit för mina elever hade jag nog inte provat denna rätt än! Jag tror att vi hade pratat mycket om mat i den här gruppen, både portugisisk och svensk och de var väldigt bekymrade över att jag bott så länge i Portugal och till och med besökt Porto utan att prova denna typiska rätt. De hade därför bokat bord åt oss allihop på en populär francesinharestaurang i Lissabon, som avslutning på en lyckad kurs, innan de flyttade till Sverige hela gänget.

 

Där låg den och simmade i sås och var mat nog åt en hel familj. Jag orkade förstås inte äta upp den men uppskattade det hela gjorde jag verkligen! Det var en av de trevligaste luncher jag varit med om och det vill inte säga lite. Kanske mer för sällskapet och själva gesten än för själva rätten, som kanske var lite för mycket för en liten person och för den nästan 40-gradiga värmen i Lissabon den dagen. Jag var ju hungrig och såsen var jättegod men efter de första tuggorna som slank ned som guds ord i en tokig tog det tvärstopp. Det var verkligen gott, men hälften var mer än nog. Maken till mäktig rätt har jag sällan råkat på!

 

Någon som kom längre än jag. Någon åt till och med upp!

 

Jag fick en fin tröja också!

 

Jag rekommenderar absolut den som är bakfyllehungrig och stor i maten och vill prova något typiskt portugisiskt att prova denna rätt! Här kan ni se hur man gör en francesinha om ni är nyfikna (på engelska)

Såsen kan man också köpa färdig i portugisiska affärer!

 

Med detta tips om en typisk portugisisk bakfyllemacka har jag avslutat novemberkalendern och tar ledigt från bloggandet ett par dagar i alla fall. Det har varit roligt att skriva varje dag men ibland också lite stressigt och svårt att få till. Jag känner mig i alla fall ganska nöjd med det jag fick ihop och hoppas att ni som hängt med också fått ut något av det hela!

Här är alla inläggen – kanske har ni missat något! Berätta gärna om det var något inlägg ni uppskattade lite extra!

Nu är maten klar! Det blir inte francesinha idag heller!

Kommentarer
  1. Stort tack Åsa för alla härliga inlägg! Det har varit en fröjd att läsa hela november och jag är grymt imponerad att du får ihop det.
    Något favoritinlägg har jag inte, tycker att den stora behållningen är att det är så brett så man vet aldrig vad som kommer.
    Någon Francesinha är jag dock inte jättesugen på…
    God Jul!

    • Ja, det blev lite av varje faktiskt! Lite svårt att få ihop ibland men jag tyckte ändå det var kul själv, och om andra också får ut något av det hela är det ju ännu bättre! 🙂

      Grattis till 3 år i Portugal!

  2. Hej Åsa!
    Det har varit en daglig förnöjelse, att följa din ”novemberkalender”. Trots att jag bor här och i dessutom i många år, lär jag mig någonting nytt om mitt nya hemland varje blogg!
    Tack för en trevlig och superintressant blogg!
    God Jul! Grannen Eva

  3. Jag älskar att läsa din blogg så november har ju varit fantastiskt, tack! Jag gillar alla dina inlägg, men om jag ändå ska välja ett inlägg som jag gillade lite extra så är det ”om skjutsande och bussande och en tågresa”.
    Tack för att du delar med dig!

  4. Tack för alla inlägg, men jag kan inte välja en favorit. Det är points i alla.
    Skulle vilja veta var halllonlangaren befinner sig. Kommer på besök i området en gång om året och vill gärna besöka honom och köpa.

    • Jag brukar få ett meddelande lite i förväg när de har leverans, och meddela hur mycket jag vill ha. Sedan hämtar man sina bär på tisdag kväll mellan 18 och 19 bakom en skola i Cascais. Hör av dig när det är dags för ditt besök så får du nummer och adress!

  5. Tack – det har varit inspirerande!

    Dina elever lät trycka en tröja där de gjort sig själva till Abba, alltså? Vilken söt present!!!

    PS Det är sant att man ska äta Francesinha i Porto.

    • Ja, precis! Jag har också fått en fin vattenflaska som det står ”Eller hur?” på, för det säger jag tydligen hela tiden! Älskade båda presenterna! Jag tror vi sjöng lite ABBA under kursen. Det är ett bra sätt att lära sig svenska!

  6. Fantastiskt och grattis Åsa till alla inlägg som du har skrivit i november! Jag tycker de flesta var intressanta. Den här sista var kul att läsa och få lite inblick i den portugisiska mathållningen. Och så när ni var till Annika i Spanien (en blogg jag också gärna läser 🙂 och så inlägget om tåg. För att nämna några.
    Ha nu en lugn och skön december utan krav att skriva. Men jag läser gärna om det dyker upp även i denna månad… ;).

    • Kul att du uppskattade min novemberkalender! 🙂 Det dyker upp inlägg i december också, men inte lika ofta. Nu behöver jag vila lite, men jag tycker också att det varit rätt roligt att skriva varje dag!

  7. Älskar ju alla dina inlägg! Fast det som jag minns bäst från november är nog det om A minha casinha, av nån anledning.

    Förresten, du funderar inte på att skriva en bok nån gång? Skulle både köpa den och läsa den med glädje!

    • Vad roligt att du gillade det inlägget! Det var roligt att skriva och jag gillar verkligen låten. Inte alla versioner, men ett par stycken. Nynnar ofta på den.

      Jag skulle väldigt gärna vilja skriva en bok, men har inte kommit så långt med det.

      • Tack så mycket för dina november inlägg. Precis vad jag behöver en sån tråkig och mörk månad. Jag blir snart pensionär (om 21 månader) och jag är så inspirerad att åka till Portugal och spendera min först november månad där, som pensionär

  8. Tack för alla trevliga inlägg i november.
    Jag tycker om att läsa om spektaklen och allt vad flickorna gör.
    Angående francesinha ser jag det som en rätt man äter en gång bara för att..
    Inget jag tänker göra om iallafall.😄
    Verkar som jag missade dig vid hallonlangaren igår. Jag är där varje tisdag och köper deras fantastiska och billiga bär.

    • Ja, vi var där rätt sent, närmare 19 än 18. Du har rätt om rätten! 😉

      Kul att någon gillar att läsa om spektaklen! De tillhör inte de mest populära inläggen i statistiken, alla inlägg jag skrivit om spektakel och karneval!

  9. Det har varit underbart. Jag minns dock inte vilket som är mitt favorit inlägg. Nästan alla tror jag. Och jag har frågor. Maten är mindre god… Men. Finns det rätter som du tycker om. Eller råvaror som du upptäckt. Eller svenska smaker ni tagit med er. Och hur firar portugal jul.

    • Jag gillar all grillad fisk och en rätt som heter Arroz de tamboril, som en paella /risotto (utan saffran) med marulk och koriander. Den lagar jag ibland! Jag gillar också en rätt från alentejo med potatis, fläskkött och en sorts snäckor, och caldo verde är gott. En soppa från alentejo med bröd, ägg och vitlök är också god. Och vinet förstås!

      På julen brukar vi surfa och äta lunch på restaurang och sedan äta risgrynsgröt vid brasan på kvällen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *