Den portugisiska Sócrates och rättvisan

Det går lite trögt men här kommer del två i min lilla rapportering om gamla portugisiska nyheter, alltså portugisiska nyheter som har sipprat in i min lilla bubbla och som jag sparat på för att eventuellt skriva om någon dag när andan faller på. Nu föll den på igen, tänka sig, och det blir politik den här gången också, vare sig ni vill eller inte!

Idag ska det handla om Sócrates, och då menar jag inte filosofen, utan en före detta portugisisk premiärminister i blåsväder. Honom har det rapporterats om periodvis hela tiden sedan vi flyttade hit. 2014 arresterades han och sattes han i häkte och satt även i husarrest minns jag. Det var det mycket skriverier om och skämtteckningar om honom när han badade i pengar i sitt palats, med fotboja.

 

Då hade vi inte bott här så länge och jag begrep ännu mindre än nu av vad som pågick omkring mig men allt surr om Sócrates var svårt att missa, även med begränsad hörförståelse. Begränsad allmänbildning får man också på köpet när man invandrar, men jag gör mitt bästa för att komma ikapp och hänga med i svängarna. Att veta vem som är vem ingår nästan i språket, och för att förstå måste man läsa på. Det gjorde jag när Sócrates kom på löpsedlarna igen i våras. Här kommer en sammanfattning av Sócrates-skandalen och sedan en liten analys.

Här är han!

 

Sócrates var Portugals premiärminster mellan 2005 och 2011, så det var innan vi flyttade hit, men 2014 / 2015 var det alltså mycket skriverier om honom i samband med att han anklagades för korruption, pengatvätt och mutbrott, förfalskning och skattebrott. Bland annat lär hans fina akademiska titlar ha varit delvis förfalskade, och så hade han tagit emot mutor i samband med bygget av ett stort köpcentrum söder om Lissabon. Pengar som inte tillhörde honom lär också ha spenderats på renovering av en lägenhet i Paris, och hus åt hans mamma.

Skämtteckningen om pengabad med fotboja hittade jag inte. Här var det något i stil med “Hur känns det att råkat i klammeri med rättvisan?” “Jag känner att jag inte får glömma att be min chaufför komma med min månadspeng, så jag klarar mig I Paris!” eller något sådant.

 

Tre miljoner Euro är en summa som nämns och minst så mycket verkar han alltså ha snott åt sig av olovligt och i hemlighet tills han blev påkommen. Extra provocerande eftersom han representerade socialistpartiet och även stått bakom de lönesänkningar, pensionssänkningar och skattehöjningar som drabbade det redan ganska ekonomisk utmanade portugiserna under krisen. Han är alltså känd för att ha gått hårt åt portugiserna med svångremmen men samtidigt varit generös mot sig själv på både opassande och olaglig sätt.

På en valaffisch. Något om att göra Portugal berömt / ge Portugal gott rykte.

 

Han avgick 2011 och lämnade ett skuldsatt Portugal i djupaste ekonomisk kris efter sig, men själv hade han alltså stoppat undan lite pengar och tjänat lite extra under dessa år, så honom hade det liksom inte gått någon nöd på.

Här ser han faktiskt lite skurkaktig ut!

 

Som jag har förstått det tog det tre år att formulera själva åtalet mot Sócrates och när det var klart handlade det om 31 olika brott som skulle ha begåtts under hans period som premiärminister. Fortfarande har han inte dömts för något av brotten. Istället kom nu i april – sex år efter att han arresterades och tre år efter att åtalspunkterna formulerats, det överraskande beskedet från portugisisk domstol att de avvisar samtliga åtalspunkter utom ett fåtal – de allra minst graverande. Bristande bevisning heter förklaringen, och i princip betyder det nog att han kommer att gå i stort sett fri.

Anklagad för 31 brott, men de flesta verkar han gå fri från.

 

 

Döm om folks förvåning när skurken kom undan – eller var de ens förvånade? Jag tror inte det, nästan. De hade nog väntat sig ett sådant antiklimax. Blev de förbannade? Svårt att säga, för portugiserna är inte ett folk som väsnas eller samlas i stora arga protester när de är upprörda. De blir nästan inte ens upprörda, tror jag, utan mer uppgivna. Man får det bekräftat att livet är orättvist, helt enkelt. Inte så att de är bittra, utan mer att de har en sådan inställning till livet att ja, det är hårt och orättvist, men man får göra det bästa av det! Man rycker på axlarna, skakar på huvudet och fokuserar på något som man blir glad av istället, eller något som man i alla fall känner att man kan påverka. Det är i alla fall mitt intryck.

Det var alltså min sammanfattning av hela Sócrateshistorien från 2004-2021 och min väldigt förenklade analys av det hela. Rätta mig gärna om jag har fel, som vanligt!

Jag undrar förresten om detta är den största politikerskandalen i Portugal eller om jag missat några ännu större. Största skandalen är väl kanske före detta diktatorn Salazar och som kanske borde få ett eget inlägg, när jag någon gång läst på mer om honom.

Ett annat namn som jag behöver googla och läsa på om är Otelo Saraiva de Carvalho. Han dog häromveckan och plötsligt var hans namn överallt och jag hade aldrig hört talas om honom. Han är tydligen också någon alla portugiser känner till och hans död väckte många dramatiska minnen medan den för mig bara blev en påminnelse om bristerna i min portugisiska allmänbildning. “Hjälte, skräck, förrädare” – löd en rubrik om honom. Man blir nyfiken! Ännu en blind fläck som måste fyllas i med en historia. Jag har mycket att ta igen!

Kanske blir det en lucka här när jag lyckas fylla den, men först kanske något om hur vi tillbringar den här sommaren, eller kanske något om att Bortugal fyller sju år (!) om någon vecka! Vi får se vad jag hinner få ihop! Jag har ju också fler gamla nyheter i bagaget, men det får bli en annan gång, när andan faller på igen!

Avslutar med något helt annat, apropå “Nästan noll kändiskoll” som jag ju skrev om för längesedan och då bland annat nämnde Madonna. Jag tror hon har flyttat från Portugal, för att hon tyckte det var svårt att få vänner här. Det har jag för mig att jag läste, men innan dess hann hon tydligen spela in en video bara ett stenkast från vår stuga. Den kan ni kolla på om ni vill:

 

 

 

Kommentarer
    • Ja, jag känner igen mig precis, så det är inte Kap Verde. Jag gick samma stig som Madonna och gänget i morse och sjöng “It´s a long way..” fast det bara är några hundra meter härifrån! 🙂

  1. Politiken kring 2011 är intressant. Sócrates satt vid makten när åtstramningen inleddes och skrev på det första skuldsaneringsavtalet (vet inte om det är den korrekta svenska termen), vilket fällde honom i valet kort därefter. Passos Coelho som fick bilda regering därefter ledde landet genom hela åtstramningsperioden, vilket förstås inte alls hjälpte hans popularitet. Men jag tvivlar på att han någonsin skulle ha blivit premiärminister under några andra omständigheter än just dessa.

    • Ja, det läste jag om, att han fick lämna över till Passos Coelho (roligt namn!) som var premiärminister när vi flyttade ned. Den ekonomiska krisen var väl varken Passos eller Sócrates fel direkt, men klart det gjorde dem bägge impopulära. Austeridade hette det va, svångremstiden? Nu försöker jag komma på ett annat ord som jag hörde ofta om detta också, men kommer inte på det. Kanske senare. Hur som helst – mycket att lära sig har man!

      • Du tänker kanske på trojkan, a troika? Det står ju för Eurogruppen, IMF och ECB, så dom som satte reglerna för åtstramningen, men man säger ju ofta “durante a troika” var det si och så.

  2. I översättningen av valaffischen blev det lite fel: rumo betyder riktning, som i när ett fartyg styr mot någonting.

    Det mesta av åtstramningspolitiken skedde från 2011 och framåt under PSD-regeringen ledd av Passos Coelho. Så vitt jag ser det är det oklart i hur stor utsträckning han som implementerade nedskärningarna, eller Sócrates som styrde under åren som ledde till krisen, egentligen kontrollerade detta. Mycket handlar det om ett ekonomiskt svagt land som drabbades särskilt hårt av en världsomfattande finanskris. Och sedan åtstramningspolitiken som Eurogruppen, IMF och ECB i princip mer eller mindre styrde.

    Obs! att ovanstående inte är något försök att rentvå Sócrates från något av det han är misstänkt för.

    Hur man reagerar på härvan och domstolens svar på den kan jag bara kommentera från min egen synvinkel. Det här, liksom Ricardo Salgado/BES-härvan (och de två är hoptrasslade med varandra också) har pågått så länge och är så förbannat krångligt. Det är svårt att ha någon annan synpunkt på det än att det är åt helvete och att ett antal människor som har mycket makt och mycket pengar betett sig skurkaktigt. Hur protesterar man mot det? Dessvärre kommer ett antal människor att protestera genom att rösta på Chega. Annars vet jag inte. För var ska man börja? Ska man misstro domaren som korrupt? Han var den domare som Sócrates försvarare föredrog, men är det tillräckligt för att misstro hans yrkesutövning? Har polisutredningen misskötts? Jag har ingen aning, och jag är ändå en ganska bildad person som följer nyheterna hyfsat.

    • Det har du rätt i! Rumo betygder rykte också, så jag gick på det. Gissade lite helt enkelt, baserat på det “rykte”. Dar rumo är alltså ge riktning – noterar detta. Kan ha hört det någon gång, men tänkt att rumo betyder rykte som sagt. Man lär så länge man lever! Tack! 🙂

      Ja, folk måste vara trötta på detta och tycka att det är åt helvete, men som sagt – vad gör man åt det? Ja, kanske leder det till att oppositionen får fler röster…

      Det jag tänkte är att man i flera håll i världen skulle gått ut och skanderat och stått vid domstolen med plakat och arga stridsrop, kanske bränt bilder av boven till och med och så vidare. Så är ju varken svenskar eller portugiser. I många europeiska länder har också tusentals personer gått ut på gatorna och protesterat mot vaccinpass och restriktioner och allt möjligt, men här var det en liten liten skara som knappt märktes. Jag har funderat kring det så det har väl färgat min analys. Det och det jag hört folk säga, och läst i kommentarer. Läste också en krönika där de spådde att Sócrates skulle bli president…

      Kanske är det fel i min analys / sammanfattning då att Sócrates är “skyldig till” eller impopulär på grund av lönesänkningar och så vidare. Lite oklart kanske i det jag skrev – för det inte var helt glasklart för mig. Komplicerat, som sagt! Jag försöker pussla ihop bitarna och är tacksam för hjälp! 🙂

      Att det är korruption som ligger bakom domstolens beslut antar man ju nästan, men domaren kanske också gjorde helt juridiskt rätt utifrån det som finns att gå på. Oskyldig är han dock säkert inte.

      • Jag har gått och grunnat på det här, och också talat med P. Den diskussion som finns handlar inte om att det skulle ligga korruption bakom domstolens beslut att lägga ner åtalet på ett antal punkter. Däremot diskuteras det hur åklagarmyndigheten och domstolen kan komma till så olika slutsatser om samma material. Det är förstås inte heller bra, men betydligt mindre oroande än misstankar om korruption i rättssystemet.

        • Nej, jag har inte heller uppfattat det som att man på allvar misstänker att domaren tagit emot mutor eller så, men mer att det är väl typiskt att de stora skurkarna kommer undan. (Bekräftar det man redan vet: att livet är orättvist!)

  3. Lite märkligt ändå. Detta att så många politiker har detta gemensamt. Se bara på Obama eller Clinton som exempel, hur deras förmögenheter plötsligt växte enormt under åren vid makten. Vad kan det ha berott på? Eller C Bildt för den delen.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *