Testing testing….

”Testing testing” känns som temat för december. Först behövde vi testa oss för att gå på Fridas dansuppvisning med New Yorktema. Alla, inklusive trippelvaccinerade svärmor behövde kunna uppvisa negativt covidtest för att komma igenom T-banespärren som de byggt upp enkom för att få lite New York -feeling.

De fick fullt upp på byns apotek med folk som skulle gå och se föreställningen eller göra något annat som krävde test, men de lyckades klämma in oss alla fem i ett litet glapp i testschemat och testade negativt gjorde vi allihop, som tur var.

Alla testade och maskerade!

New York. Frida vid tunnan.

Nästa test var väl när Sverker skulle flyga till Sverige med sin mamma, som varit hos oss i tre veckor. Egentligen behövdes ju inget test för att flyga till Sverige, men vi tog ett ändå eftersom vi visste att han skulle behöva testa negativt dagen därpå för att få komma hem igen. Även denna gång testade han sig på apoteket i byn och sedan på Arlanda innan han flög hem.Portugal var först ut i Europa med att kräva negativt test för inresa och nu är det tydligen sammanlagt sju länder (i EU) som kräver det.

En massa strul var det vid check-in, då man nyss infört nya regler om att alla måste checka in online och fylla i något formulär online också. Det innebar ju då att allas formulär OCH covidtest skulle checkas vid gaten, så det blev förseningar, men huvudsaken att Sverker kom hem igen.

Hämtar Sverker. Skönt att allt gick bra! Extra krångligt och stressigt att resa i dessa tider!

 

Sedan var det dags för de årliga julfesterna, och då behövde man också kunna uppvisa negativt test. Den här gången var vi för sent ute och i byns apotek var det helt fullbokat med folk som skulle testa sig inför julfest eller annat.

Vi missade precis covidbussen, där man kan testa sig på lördag förmiddag och sedan  ringde jag runt till åtta apotek i vår kommun, varav några inte utförde tester och andra gjorde det, men inte på helger och resten hade fullbokat hela helgen. Upptäckte sedan att covidbussen kommer tillbaka till Cascais på eftermiddagen, så då var vi där. Man kunde också ha testat sig mellan 22 och 00.45 i Estoril, men då skulle det ha krockat med genrepet inför julföreställningarna.

Covidbussen. Man får testa sig gratis var 14:de dag. Jag tror man har fyra gratistest på apoteken i sin kommun också, per månad.

Flera kvällar i december, framför allt fredagar och lördagar, har tjejerna varit på sina sociedader till långt efter midnatt och repeterat och fixat inför julfesten. Flera kvällar i december har Sverker och jag somnat i soffan och vaknat av telefonsignal och “Nu är vi klara. Kan ni hämta”?

En kväll hämtade vi Frida vid ett men Jonna skulle få skjuts hem senare, så då gick vi och la oss. Nästa dag berättade Jonna att hon stått vid vår säng någon gång vid tvåtiden på natten, där vi låg och snarkade med två hundar och en katt, och meddelat att hon nu var hemma. Snark. Jonna upprepar, lite högre:  “Jag är hemma nu!”. Jag vaknar till lite och säger, uppenbarligen inte helt vaken, sluddrigt: “Vill du ha skjuts till rökrutan?”. (Rökrutan?!) Det har hon haft roligt åt sedan dess!

Fina julfester var det som vanligt, fast Jonna var Stora Stygga Vargen i föreställningen på ena sociedaden och Frida var uteliggare i föreställningen på den andra. Det lät lite olycksbådande när de berättade om vilka roller de fått, men det blev stämningsfullt som vanligt, och jag blev rörd och fällde en liten tår.

Frida sjöng lite solo faktiskt! Snabbt över till nästa föreställning!

Jonna är stora stygga vargen – ”O lobo mau”.

Sedan fick vi för oss att dra in till Lissabon för att kolla in julbelysningen. Inför resten av veckan hade det nämligen utlovats massor av regn, så det kändes som sista chansen. På väg in började det droppa olycksbådande, men både regnet och vi kom utifrån Atlanten så vi satte gasen i botten och körde ifrån det, trodde vi.

När vi kom ut ur tunneln till den stora läskiga rondellen (som jag klarade galant, och Sverker höll sig i skinnet i passagerarsätet för en gångs skull!) fick vi syn på julbyn. Julbyn som vi inte varit på sedan andra julen här, och då var Sverker inte med. Ska vi gå? Ja! Ska vi åka pariserhjul och se hela Lissabon i julbelysning från ovan? Ja!

Vi hittade till och med en parkering inte så långt därifrån och kände oss ganska upplivade. Våra negativa test hade vi också med oss, om de mot förmodan skulle behövas. Det var ju ändå utomhus!

Vi hann stå i kö kanske tio minuter och konstatera att det var knökfullt därinne. Verkligen knökfullt, alltså så där så att det knappt rörde sig väldigt trögt framåt, men de fortsatte släppa in folk. Nu hade vi kommit så nära insläpp att vi såg skylten med priserna OCH informationen om att man måste ha covidpass för att komma in. Covidnegativa göre sig icke besvär, men vaccinerade var välkomna att trängas, och nej, vi har fortfarande inte vaccinerat våra barn.

Läste i tidningen idag att 30% av barnen som är mellan 9 och 11 är vaccinerade. Barn under 12 behöver inte visa covidpass tror jag, men Frida och Jonna tillhör ju nästa åldersgrupp, och de fick alltså inte komma in fast de testat negativt. Hur många i deras åldersgrupp som vaccinerats vet jag inte, men skulle tippa på minst 60%, som alltså då var välkomna att trängas på julmarknad och sitta i tomtens knä.

Precis då började det regna stora droppar, så det hade ändå inte varit så kul att gå runt där och bli blöt i trängseln. Inga sura miner. Bara att rycka på axlarna åt alltihop. Istället körde vi på julbelysningssafari. Jag körde och barnen fotade. Sverkers uppgift var att hålla sig lugn och inte klaga på min körning och det klarade han galant faktiskt. Kanske jag körde bättre än vanligt?

Längs Avenida da Liberdade

 

 

Vid Rossio

Här är vi lite vilse.

Här är vi lite vilse.

 

Nu är det ju snart jul, och om vi vill gå ut och äta som vi brukar på julafton får vi alltså lov att testa oss igen, men det tror jag vi skippar. Det ska bli regn, så planen är att vara hemma och baka pepparkakor och lussebullar och mysa vid brasan på själva julafton, men först är det ju skolavslutning och min födelsedag!

En blöt jul

 

På stora skolan där de går nu är det egentligen ingen egentlig skolavslutning, men bägge tjejerna skulle gå ut och äta med kompisar efter skolan, så det blev till att boka test på apoteket i byn igen igår, men sedan är det nog färdigtestat för i år i alla fall!

På min födelsedag (imorgon) önskar jag mig bara lugn och ro och gärna uppehåll på löprundan. Det där med tårta i solnedgången på Kvarnen är jag glad att vi gjorde häromveckan, med svärmor, en molnfri kväll med underbar solnedgång på första parkett.

I julklapp önskar jag mig att världen blir normal igen. Vi får se hur det blir med det. En liten julhälsning här på bloggen blir det nog, men säkrast att önska God Jul redan nu!

Mina senaste rundor! God Jul!

 

Kommentarer
  1. Pingback: Ännu en jul, ännu en resa – Bortugal

  2. Där fick jag ett välkommet perspektiv på hur osammanhängande min pappa kan vara när jag ringer och jag antagligen har väckt honom! Så där kan jag själv också vara, ibland kommer jag ihåg något absurt jag har delat med mig av till P om han råkar vara vaken när jag vaknar till mitt i natten.

    Det är ju ändå fantastiskt att ni kunnat spektakla så. Och att nu finns det möjlighet att testa sig och väldigt många tycks ha gjort det inför julen och förhoppningsvis innebär det att julfirandet inte blir den smitthärd det antagligen var förra året.

    Säger hon som träffar exakt en person över jul och det är densamme som hon lever med alla andra dagar också. Men det är ju vi det.

    • Ja, förutsatt att det är någorlunda smidigt att testa sig tycker jag det är ett bra sätt att hålla smittspridningen i schack. Mycket bättre än att ställa in allt!

      Vi har också firat jul bara vi.

      Det är lustigt hur hjärnan funkar, fast nästan läskigt ibland faktiskt. Jag undrar var jag var i medvetandet när jag försökte svara dottern.

  3. Tack för alla roliga inlägg. Jag läser inte heller någon annan blogg än din. Hittade den i somras när jag sökte på ”Övergivna hus i Portugal” i samband med att jag skulle förklara dessa hus som jag sett vid ett besök i Estoril o Cascais för ca 20 år sedan, för en person och varför de är övergivna. Då hamnade jag i alla fall på din blogg och sträckläste den. Så imponerad av er flytt och så bra ni klarat er. Du skriver så bra och underhållande. Undrar hur det går med ert stora gröna hus? Enorm utmaning!

    • Roligt att du gillar min blogg – och visst är det trist med dessa övergivna hus? Vi hoppas vi lyckas få vårat ruckel fint. Det går framåt sakta men säkert, men väldigt mycket jobb är det!

  4. Hej! Jag råkade hitta din eminenta blogg av en slump och kan bara säga att jag inte följer ngn annan blogg än din. Jag har själv vänner i Portugal och talar språket och uppskattar till fullo alla iakttagelser rörande vardagslivet och kulturen och skillnaderna mellan det svenska och det portugisiska. Ha fina ledigheter framför er! 🙂 Vänligen, Thomas

  5. Stort grattis på födelsedagen Åsa och tack för ett underhållande inlägg! Det är bra att ni alltid är redo att skjutsa, även till rökrutan! 😅

    Jag hoppas ni får en lugn och trevlig testfri jul med pepparkakor och lussekatter. Gott nytt år snart! Och grattis igen!

    • Jepp, det går utmärkt att väcka mig mitt i natten och få skjuts till rökrutan…haha!

      Önskar dig (er) en God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag oss alla!

  6. Tack Åsa !

    För din målande beskrivning av detta testande! Snart är det sluttestat så vad blir det då?
    Fantastiska juldekorationer är det i alla fall här i Portugal 😍
    Även om vi inte har snö så satsas det pengar på att skapa julstämning! Vi har en liten skridskobana här i Vila Nova de Gaia som är totalt fullsatt av folk som försöker ” gå på skridskor och hålla i sargen” 🤣
    Det är komiskt att bevittna faktiskt

    Feliz Natal

  7. Apropos julbelysning – må man spörja i vilken sorts dimension elpriserna (kWh + fasta kostnader) återfinns i Pt-land? Det har numera blivit dyrt ratta elbil i södra SWE medan bensinen hos er väl är på samma nivå som i Svíþjóð.

  8. Grattis på din dag och roligt att höra av dig igen :)!
    Ha en riktig GOD JUL och vi hoppas att 2022 blir ett friskt och GOTT NYTT ÅR för hela världen!

  9. De där föreställningarna måste vara en upplevelse!

    Jag har fortfarande inte tagit ett enda test. Jag funderade på om jag borde, inför förra helgens pepparkaksbak, men enligt Jesús kostar det ganska mycket om testet inte har ordinerats av läkare, och jag tänkte att snuva och nysningar ändå inte är symptom på covid, utan vanlig förkylning. Ja, vi har höstens förkylning nummer 73, minst.

    Glad födelsedag, Åsa!

    • Tack! Ja, föreställningarna är alltid fantastiska. Så fint att det finns så många kreativa människor som engagerar sig och investerar sin fritid i detta! Roligt att det är tillbaka igen, efter uppehåll p g a restriktioner. Det sätter verkligen guldkant på tillvaron, även om det nu krävs test och mask.

Lämna ett svar till Annika i Spanien Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *