Fullast upp och en oförglömlig kvällspromenad

Egentligen har jag inte tid att skriva blogginlägg nu. Ni har kanske inte heller tid att läsa detta egentligen, men fullast upp i november har nog jag. Jag vill inte ha någon medalj, men jag vill ändå få det sagt.

Jag jobbar mest, pluggar mest, har flest hundar att promenera, skjutsar flest barn till flest aktiviteter, går på flest spektakel och flest möten om både julfester och karnevaler, och så har jag varit in till Lissabon för att förnya pass och deklarerat momsen plus fixat och haft pyjamasparty för tolvåringen. Ainda por cima, som om det inte räckte med allt, så fick vi löss igen och så började motorlampan i bilen lysa rött och sedan dog mobilen, och så började hamrandet igen.

Det ska jag dock inte skriva om nu, för nu vill jag ha en magisk kvällspromenad. Sådana har jag på nära håll här hemma, men om det redan är mörkt när man loggar ut från studier och jobb så det blir till att ta fram bilderna från Sherry Pena igen, för där hittade vi inte bara en magisk by under ett tak av druvor och med eget vattenfall utan också en magisk kvällspromenad med spännande sällskap och magnifikt mål.

En kvällspromenad som avslutade en dag som började vid herdefloden och fortsatte längs ringlande vägar allt längre bland Penedas berg och dalar. Vi trodde att dagen hade nått sin höjdpunkt både vad gäller höjd över havet och rent bildligt flera gånger under dagen, längs vägen som ledde fram till den där kvällspromenaden.

 

Vackra vyer var en höjdpunkt

En annan höjdpunkt: Espigueiros: ”stenhärbren” för majstorkning som vi först trodde var någon sorts gravar.

En till höjdpunkt: Djungelbadet där vi tillbringade förmiddagen!

Hela resans absoluta höjdpunkt för Frida!

Bucketlistbyn där vi åt lunch var också en höjdpunkt

Roxy smälte in perfekt bland lokalbefolkningen!

Eller kanske var höjdpunkten det alldeles privata spabadet vi hittade när vi behövde det som mest?

 

Någon av höjdpunkterna kanske jag berättar om en annan gång, men kanske ändå kvällspromenaden tog priset. Med väldigt jämnt skägg visserligen och juryn är inte helt enig, men pricken över i var det i alla fall den dagen.

Skymningen hotade och vi hade redan funderat ett bra tag över var sjutton vi skulle sova när vi såg det. Portugals eget Shangri La, Angkor Wat och allt vad de heter, ett alldeles äkta sagotempel i en alldeles äkta sagodal ganska nära oss.

Dit ville vi hinna innan solen gick ned, men det vore också väldigt skönt att få ta ett dopp och sträcka på benen lite innan man kröp in i bilen och somnade ovaggad. DÄR! Sväng in där! Precis vid floden och med en liten skylt som visade att det var bara var en promenad på någon kilometer eller tre till det fantastiska templet. Kyrkan, om man ska vara noga. Vi hann bara kliva ur bilen så hörde vi klockarna direkt. Inte kyrkklockorna utan kornas klockor som de hade om halsen.

Att döma av ljuden var de överallt. I skogen bakom oss, vid floden på andra sidan grusvägen, på stigen som ledde mot templet, men inte lät vi det hindra oss. Tvärtom! Efter ett flod-dopp med kopublik travade vi iväg. Korna vek inte en tum, så vi fick gå runt dem. De blängde lite tjurigt på oss, men verkade mer nyfikna än ilskna, men ska jag vara tyst nu och låta bilderna tala innan jag förstör det magiska.

Ingen kommer här fram..men det gjorde vi.

 

Barnen räknade alla stegen, men jag minns inte hur många steg det var. Flera hundra i alla fall.

 

Det var gott med en kaffe på torget när vi kom fram.

Vattenfallet bakom kyrkan hade torka så här års, men det var fint ändå.

Underhållning fanns där också.

Och så kostigen ”hem” igen.

Och så ett till dopp innan kvällsmaten och natten. Sedan nästa dag med nya oväntade äventyr.

 

Det var en sista ”minns i november den ljuva september” innan den ljuva december tar vid. En magisk kvällspromenad var det, värd att minnas! Oförglömlig!

 

 

Kommentarer
  1. Pingback: En orealistisk dag – Bortugal

    • Ja visst är de fina! Goda att äta också faktiskt! 🙂
      Why som horny? tänkte jag skriva som undertext, men det gjorde jag förstås inte. Så kan man ju inte säga.
      /Åsa

  2. Vad fint att du delar med dig av er oförglömliga kvällspromenad. Kvällspromenader är ju som bäst när det är ljust ute och när man får komma till nya vackra platser. Vilken häftig trappa de byggt upp till kyrkan! Jag undrar förresten hur det är att bo i just den byn… 🙂

    • Det var bara kyrkan som var pampig kan jag säga. De andra husen hukade där i skuggan av templet i all sin skruttighet! Men de kunde ju gå upp till torget och ha det trevligt, spela lite dragspel och så. Och så ger väl templet lite arbetstillfällen kanske. Det är ju verkligen avfolkningsbygd där uppe i norr, vilket är lite sorgligt.

      /Åsa

  3. Stenhusen på ben för majstorkning var mycket annorlunda och häftiga! Vet du något mer om dem? Och Roxy är så fin där han ligger vid trappan :). Verkar vara en mysig hund…

    • Jag vet inte så mycket mer, men vi träffade en gubbe som ägde ett av dem. Han hade ärvt det av sina föräldrar som ärvt det av sina och nu hade han inte så mycket användning av det men skötte ju om det och så. Det var han som tipsade om djungelbadet och sedan dök han upp där han med, med lite matsäck. Det var en skön lunk i den byn. Det fanns ett litet apotek där de skulle låta mig gå förbi hela kön av krumma gubbar och tanter i svarta klänningar som väl mest kom dit för en pratstund, men jag vägrade, så jag blev kvar där ett tag och lyssnade på pratet och tog in det hela. Kände mig som en jätte, då tanterna och gubbarna var så små. (jag är 1,59) Och ja, Roxy är en go hund. Väldigt mysig och rolig han med. 🙂

  4. Det verkar fint där i Portugal. Borde ta med familjen dit någon gång känner jag. Kanske tom en potentiell framtida bostadsort, givet utvecklingen i Sverige.
    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    • Bara att börja plugga portugisiska, Investeraren, men man ska komma ihåg att allt är inte bara solsken och idyll här heller. Det gäller att hitta sin plats i livet helt enkelt!

      /Åsa

  5. Kamma med vinäger och luskam över badkaret varje kväll ett tag. använd klorin eller vinäger i tvättmaskinen. moppa med klorin.
    inga djur i sovrummen. säg nej till onödiga saker. jobba inte mer än du behöver. köp mycket kyckling, ris och ananas för att minska matkostnaden. pingo doce har billigare köttfärs än de andra hipermercados. heja på!!!!!!

    • Vilka bra tips! Vinäger är bra! (och vin äger! 🙂
      Svårt att veta vad som är onödigt bara! Och det där med jobb är mest att jag måste slutföra saker som jag tagit på mig. Det blir lugnare snart. Tror jag. Det som är onödigast är kanske distansstudierna, men jag jag vill helst slutföra det också, och så vill jag gärna vara med på så mycket jag kan i byn, och tjejerna är ju prio ett…
      Och det mesta gör jag ju för att det är roligt. Till och med jobba är roligt!
      Kyckling och ris blir det mycket, men ananas var ett tag sedan. Det ska jag köpa, det är gott! 🙂
      Tack för tips som sagt, och glada tillrop!

    • Visst går det att få ner matkostnaden om man bara tar vara på tillfällena. Vi passade på att köpa kycklingklubbor till ett pris på 0,99€/kg när dom hade extrapris på Intermarche ett tag sedan. Vi köpte 15kg och fyllde frysen. Just nu under helgen så har dom extrapris på Intermarche för kalvkött. För 3,99€/kg blir det ju mycket bra pris på köttfärs. Och då kan man ju få det malet på det sätt man föredrar och utan att det drygas ut med vetemjöl (preparada) som ju är brukligt här.

      • Kalvfärs är ju gott! Då kan man göra kalvfärsbiffar och äta med lingonsylt och inlagd gurka, men Intermarche har vi ingen nära oss så där blir det aldrig att vi handlar. Havregrynsgröt till lunch, nu när man har lingonsylt och allt är också ekonomiskt, plus att det går fort att laga och är gott. /Åsa

Lämna ett svar till Annika Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *