Gatufesthelg del 1: The Color Run

Förra helgen gick i gatufesternas tecken! På lördagen gick nämligen The Color Run av stapeln i Carcavelos, och såhär med facit i hand kan jag nog säga att det är mer gatufest än löpning. Du missar väl inte planetens fem lyckligaste kilometrar?! löd reklamen för loppet, och nej, det vill man ju inte missa, även om maken skulle vara i Sverige så det skulle bli bara jag och barnen. De hade hört talas om loppet på skolan, och jag hade funderat lite på om det kanske var något vi kunde göra tillsammans, jag och tjejerna, och rätt som det var hade jag skrivit in oss alla tre som Team Winald!

Vi hade också turen att få sällskap från oväntat håll, nämligen av en bloggläsare som befann sig i Cascais och som hört av sig till mig via bloggen. Vi käkade lunch i Cascais dagen innan och hon gjorde mig sällskap till Carcavelos där jag skulle hämta ut våra kit med T-shirt, nummerlappar och pannband med mera, och där och då bestämde sig min nyfunna vän för att också delta i loppet!

The Color Run är i korta ordalag ett femkilometerslopp kryddat med färgpulver. Varje löpare får en påse färgpulver och vid varje kilometer finns en färgstation där man blir överöst med mer färgpulver. Alla deltagare ska ha vit T-shirt och tanken är att man ska komma i mål allt annat än vit. Varför? Bra fråga! Jag vet faktiskt inte, men det var ganska kul!

Color run mm 028

Ja de ser kanske inte så glada ut just här..

Color run mm 031

Jag hade färgglad peruk för att slippa få hela jättekalufsen full av färg, vilket nog inte var så snyggt men ganska smart, för det var rätt jobbigt ändå att få bort all färg från team Winald efteråt!

Så här färgiga var de redan innan starten!

Så här färgglada var de redan innan starten!

 

Barnen gillade färgstationerna!

Color run mm 055 Color run mm 058

Color run mm 076

Särskilt den blå!

Color run mm 074 Color run mm 075

Det var 30 grader varmt så vi blev varma och törstiga, och luften var fylld av det vaniljdoftande (!) färgdammet. Efteråt var det skönt att kasta sig i havet!

 

Color run mm 024

All färg gick inte bort, inte heller i badkaret när vi kom hem och jag blev lite orolig över vår svenska Colorrun-kompis som hade haft hela ansiktet fullt av den blågröna färgen som var den som bet sig fast mest. Barnen har fortfarande lite blå fötter, och lite färgade slingpr i håret! Hon skulle åka tåg till Porto redan nästa dag och sedan flyga till Sverige. Jag trodde nog att hon fått resa helt blå i ansiktet, men har fått lugnande besked om att hon fick bort den envisa färgen. Tur det!

Mina lyckligaste kilometrar var det nog ändå inte. Det slog inte den biten av halvmaran som gick över 25 April-bron, och inte heller Urban Trail i Coimbra. Jag tror till och med jag haft lyckligare kilometrar alldeles själv på stigarna längs havet dagar när jag haft flyt i löpningen när kullarna blommar vid den stora blå Atlanten. På den här tillställningen blev det inte mycket sprunget, men visst hade vi kul! Det var roligt att göra en så speciell grej med barnen. Kul var det också att vi fick så trevligt sällskap!

Color run mm 040

Mindre kul var det nog för mindre barn..

Och för de som blev nedtrampade...

Och för de som blev nedtrampade…

 

Om ni är sugna på att testa och bor i eller nära Stockholm så kan ni också springa i färgpulver nu på lördag!

Jag fortsätter berätta om resten av vår gatufesthelg redan i morgon!

Comments
  1. Haha, ja den blå färgen.. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte där, att gnida in hela fejset så jag såg ut som en smurf. Men som tur var gick allt bort. Hade kvar lite färg vid armhålorna och fötterna men annars syntes inga spår efter loppet under tåg & flygresorna hem. Det hade nog inte gjort så jättemycket ändå. Kul som minne liksom, haha.
    Min kusin sprang loppet i stockholm förresten, vet inte hur det gick, men det måste definitivt varit ganska kallt att bli nersprutad med vatten nu när vi har en så kylig vår här i sverige. Så himla mycket skönare då att springa (promenera) loppet nere i Portugal istället 😉 tur att temperaturen gick upp den dagen och vindarna avtog.

    • Ja vi var säkra på att du skulle vara blå i ansiktet flera dagar, Joanna! Skönt att vi hade fel. Armhålorna och fötterna gör ju inte lika mycket. Jag tror de hade skapligt väder i Stockholm. Hade vi inte lite fööör varmt? / Åsa

  2. Hehe, vilken rolig grej och vad tjusiga ni var både med och utan peruker! Tänk om det loppet hade gått av stapeln i Sverige – attans vilka klagomål det hade blivit på färgerna på gatan mm!

    • Ja jag vet inte heller, Freddomtravel-Helena, men det fins väl någon indisk festival (Bolli?) som går ut på att alla kastar färgpulver, kanske blev men inspirerad av det? Tror The Color Run började i USA. Galet, verkligen!

  3. Jösses va mycket färg! Ser väldigt roligt ut men jag förstår att det hamnade precis överallt och fastnade. Jag brukar olja in mina barn i badolja och gnugga när de ser ut sådär 😉 I badkar och handfat brukar det bli ättika dock.
    Hälsningar Linnea i Bayern

    • Vi hade oljetvål, Linnea. Tyckte lite synd om den som bodde längs The Color Run- vägen i Carcavelos, och hade hängt ut tvätt på tork…Alla våra kläder blev dock nästan vita igen utom min BH, som nu är blåbärsmjölksfärgad. Det beror nog på materialet hur pulvret viter sig fast…/ Åsa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *