Lärarkarriär i Portugal

Att vara lärare i portugisisk skola är inget jag kommer att få prova på, för här finns det gott om legitimerade portugisiska lärare som bokstavligen står på kö för att få ett jobb, och det funkar inte som i lärarbristens Sverige att i stort sett vem som helst, utbildad eller outbildad, kan skicka sin CV till lite olika skolor och hoppas på tur. Här är det ett strikt statligt system som styr fördelningen av de få tjänster som finns och de blir inte fler utan färre och färre, då det som i flera andra sydeuropeiska länder föds alldeles för lite barn här för att det ska fyllas på i klasserna. Skolor läggs ned, lärare blir över.

skoslstart 2015 029

Frida och Jonna förväntansfulla på läsårets första skoldag, 21/9!

skoslstart 2015 037

Frida och peppade klasskamrater utvilade efter 101 dagars sommarlov!

 

En bild snodd från en portugisisk lärare på facebook - "Vi är tillbaka!" "Blir det aldrig jul snart?!"

En bild snodd från en portugisisk lärare – Fridas förra fröken faktiskt – på Facebook – ”Vi är tillbaka!” ”Blir det aldrig jul snart?!”

 

Jag läste för ett tag sedan i Sevilla-Annikas blogg om hur lärarrekrytering går till i Spanien och blev minst sagt chockad över systemet hon beskriver väldigt väl i det här i inlägget och det här och det här.  Läs och förfasas! Jag hade inte alls koll på att det är i stort sett är så det går till i Portugal också, men jag blev ju nyfiken och började rota lite i hur det låg till här. Jag blev trots mina efterforskningar inte på långa vägar lika insatt i det hela som Annika i Sevilla, som ju är gift med en spansk lärare, men det verkar faktiskt som att det är ungefär lika illa här som i Spanien.

Fridas förra fröken gick ju in i väggen en bit in på vårterminen – det kan man tydligen göra hör också, så Fridas klass hade en vikarie läsåret ut. Henne hade jag tillfälle att prata med lite under de klassutflykter jag fick vara med på. Hon kom från en stad i norra Portugal och hade varit utbildad lärare i sju år. Under de sju åren hade hon bara haft olika tillfälliga vikariat, varav det längsta var det i Fridas klass, där hon var mars och vårterminen ut. Nästa vikariat hoppades hon skulle bli lite närmare släkt och vänner i hemstaden, men hade inga större förhoppningar. Under sju års tid har hon blivit placerad på vikariat av olika längd lite var som helst i Portugal där det behövdes en vikarie, och att hon skulle få en fast tjänst inom någon överskådlig framtid kunde hon inte ens hoppas på, för hon stod långt ned på listan trots att hon redan vikarierat i sju år. Jag undrade hur hon skulle kunna planera sitt liv och ens tänka på att bilda familj i det läget, och ja, det undrade hon själv också. Att tacka nej till vikariat var inte en möjlighet. Då skulle hon förutom att hon skulle vara utan inkomst även tappa sin plats på listan.

Mars 2015 092

Nomadvikarien skymtar bakom eleverna på utflykt med Fridas klass. Sju år är lång tid. Efter avklarad utbildning.

 

Mars 2015 117

En mamma till en klasskompis till Frida är lågstadielärare. I år blev hon efter nitton år som vikarie äntligen placerad på en fast tjänst! Hon har däremot inte varit tvungen att flytta runt som Fridas vikarie utan har alltid haft vikariat i Lissabontrakten. Jag fattade det som att det berodde på att hon var gift med en läkare, men ville inte pressa henne på detaljer.  Var hon nu skulle bli placerad visste hon inte förrän tre veckor innan skolstart. Det distrikt hon äntligen skulle få fast tjänst inom sträcker sig ända till Setúbal, som ligger 1 timme söderut (utan trafik) men hon hade visst tur och blev placerad på rätt sida om floden, inom rimligt pendlingsavstånd.

Min fröken Fátima hoppade av en karriär som lärare i den statliga skolan och började undervisa på en liten språkskola för att hon fick barn och var tvungen att tacka nej till de vikariat hon blev placerad på, och sedan var det liksom inte längre någon idé.

Klättrar i listan gör man genom att man samlar poäng under de år man vikarierar, samt om man får höga poäng på det test (concurso, som egentligen betyder tävling..) lärare behöver göra med jämna mellanrum för att uppdatera sin plats på listan. Efter avklarad utbildning. I flera år.

Jag har svårt att tänka mig varför någon skulle vilja utbilda sig till lärare under dessa förhållanden. Är kanske lönen jättebra när man väl fått ett jobb, så det är värt åratal av ovisshet och nomadliv? Jag har inte vågat fråga någon om lönen, men när jag googlar får jag upp en tidningsartikel där det står att Portugal har tredje högsta lärarlönerna (?) bland OECD-länderna. De ”höga” portugisiska lärarlönerna motiveras med att ”lärare ofta blir placerade långt hemifrån och får höga flytt/boendekostnader och att de under första halvan av sin karriär får uthärda mycket”. Maxårslönen man kan uppnå som lärare ligger enligt artikeln runt 200 000, vilket väl är en bra årslön med portugisiska mått mätt, då medellönen ligger på strax under 10000 Skr per månad.

Som invandrad lärare med utländsk lärarutbildning skulle jag i alla fall inte hamna på någon rekryteringslista alls, men den här terminen har jag faktiskt fått ett litet uppdrag på barnens skola! Jag ska få följa med Fridas klass till badhuset en förmiddag i veckan, helt oavlönat visserligen, men ändå! Tydligen har kommunen gjort en satsning – ”för att Cascais ska bli den bästa möjliga plats att växa upp på” (citat från informationsbrevet) – som innebär att alla barn i årskurs tre ska erbjudas simskola. Kommunen bjuder på busstransporten till Estoril och allt, men en hel skolklass kan ju inte åka dit med bara en fröken, så då blev jag tillfrågad om jag kunde ställa upp,  och det kan jag ju fast jag egentligen avskyr badhus.

På köpet blev Frida överlycklig, jag kommer jag få lära känna Fridas klasskamrater ännu lite bättre och nu också hennes helt nya tjusiga fröken, ”som ser ut som en Barbie” (citat av en av Fridas klasskamrater) lite bättre, och få lite språkträning. Ja, jag har hakat upp mig lite på hennes utseende, man hon var faktiskt uppseendeväckande snygg – typ AngelinaJoliesnygg- och hade ett linne med volanger på, läderbrallor och platådojjor på föräldramötet. Om hon är vikarie eller om hon fått en fast tjänst på vår lilla byskola har jag inte riktigt fattat ännu, men nu ska vi ju ha åka till badhuset ihop en gång i veckan så snart vet jag mer om hennes karriär.

Hur som helst så har hon i alla fall skickat ut ett historiskt första e- mail  från vår lilla byskola till föräldrarna i Fridas klass!

Vi fick ett mail med en bild från första skoldagen!

Vi fick ett mail med en bild från första skoldagen, men det framgår inte riktigt på bilden hur snygg nya fröken är.

Fridas förra fröken kan slänga sig i den vägg hon gick in i skulle jag kunna skriva om det inte var så att jag tyckte väldigt bra om henne också.

Fridas förra fröken kan slänga sig i den vägg hon gick in i skulle jag kunna skriva om det inte var så att jag tyckte väldigt bra om henne också. Jag kommer att sakna både henne och nomaden.

Comments
  1. Så himla MÄRKLIGT system! Finns det någon intern kritik i landet eller tycker den ”allmänna opinionen” att det är ett bra system som ska behållas?

  2. Jag förfasades när jag läste Annikas beskrivning av systemet i Spanien och nu förfasas jag igen! 🙂 Här i Österbotten är det relativt svårt att få en lärartjänst, men det är ingenting mot det ni beskriver i Spanien och Portugal. Och det där kringflyttandet? Hur GÖR man ens om man har tre barn och en man som också är lärare? Eller ja, kanske söker sig till en språkskola som din lärare. Hur som helst intressant att läsa om hur det funkar på andra håll!

    • Ja visst är det galet, Mia Jag vet inte riktigt hur reglerna är kring det där kringflyttandet, hur länge man kan tvingas flytta runt och under vilka omständigheter man kan tänkas slippa, men jag ska snoka lite mer kring det! / Åsa

  3. Intressant läsning om statliga yrken här i Portugal. Tanken att premiera duktiga lärare med bibehållen god kunskapsnivå är i sig god, men hur mäter man förmågan att lära ut, att väcka intresse för ämnen etc?
    Läser era barn svenska på distans utöver den portugisiska skolan? Läste just på http://taby-kapstaden.blogspot.pt om svenskadistans.se. Det lät som ett bra sätt att hålla det svenska språket kvar på en bra nivå.

    Har också funderat lite på det där med tomater i plural 🙂 och kunnat konstatera att här uppe i Durodalen så talar och skriver man tomater i pluralform utan problem. Frågade goda vänner, portugiser, som jobbat både i södra, mellersta och norra Portugal om detta. De menade att man självklart använder tomates. Det är bara om man säger det menande och i andra sammanhang som det kan användas för pung. Antar att det är som om man på svenska säger ”snygga meloner”. Det kan ju uppfattas fel om det är en kvinna som säljer meloner 🙂
    Jag kommer nog att vara försiktig med att ställa frågan -hur är tomaterna om det är en man som säljer dem, men annars känns tomates helt ok att använda!

    • Ja, Ulla, det verkar ju konstigt om man inte får säga tomates i något sammanhang, men vi blev så varnade för det så jag låter bli.:) Kanhända är det en bra idé att läsa svenska på distans, men jag tror de kommer att ha svårt att hinna och orka med det. Vi får se. Skriver en annan gång om våra insatser härhemma för att jobba med barnens svenska! / Åsa

    • Eller förresten, Ulla, jag har nog tänkt att det skulle bli för tufft för tjejerna att också plugga svenska på distans, men nu när jag kollade din länk kanske jag ändrar mig. Det låter ju riktigt bra! Tack för tipset!
      Förresten igen, så undrar jag också hur de där testen ser ut, som tillsammans med antal år om vikarie avgör var man hamnar på listan. Undrar om de är relevanta överhuvudtaget? Jag vet däremot inte om jag tycker att de premieras tillräckligt när de efter sju svåra år väl får ett jobb med en lön som inte är så mycket att hurra för. Tack igen för tipset om svenska på distans. Det ska jag kolla upp! 🙂 / Åsa

  4. Det låter riktigt jobbigt att vara lärare där!!! Kanske borde Sydeuropa ta emot lite fler syrianska barn så det blir fler barn i skolorna och mer lärarjobb!? 😉 Ser för övrigt fram emot fler bilder på den nya supersnygga lärarinnan, haha 😉

  5. Men vad kasst att samma urkassa system tillampas i Portugal ocksa!
    I Spanien ar lararyrket (liksom alla statliga yrken, stadjobbare och sophamtare gar under samma villkor) eftertraktade tack vare lonen (omkring 1500-1600 euro i manaden) och tryggheten nar man val far en fast tjanst. Det innebar i princip en livstidsanstallning. Och rattvisa villkor, man far lon under sommarloven och behover inte planera lektioner och ratta prov pa fritiden, sadana saker.

    • Ja det är väl förmånligt jämfört med många andra yrken även om jag inte tycker lönen är något att hurra för. I Spanien verkar de ju ha korta dagar också? De slutar väl klockan två? (och kan sedan rätta och planera i lugn och ro?) Systemet är förstås ändå urkasst! Fast tydligen är det ju ändå större tillgång än efterfrågan på lärare, så det verkar ju inte avskräcka! / Åsa

  6. Mycket intressant och tankeväckande. Och man blir så imponerad av den värme ( mänsklig) jag tycker man möts av i Portugal trots att livsvillkoren är så tuffa.

    • Det håller jag verkligen med om, Inger! Jag har också tänkt på det, de borde ju vara sura och bittra, men jag har hittills inte stött på en enda otrevlig portugis tror jag.

      • Det finns förstås saker att klaga på i Sverige också, Marina, och inte blir man gladare för att andra har det sämre, men visst kan det ändå vara nyttigt, och intressant, att veta hur folk har det på annat håll./ Åsa

  7. Det låter ju inte som några direkt ultimata förhållanden… Med andra ord kanskevi inte ska klaga här hemma över hur vi har det 😉
    Kul att få vara med lite och få lite insyn i hur det fungerar och få träffa och lära känna de andra i klassen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *