En surfänkas funderingar  

Här sitter jag och är surfänka och funderar. Barnen är på surfskola vid Costa da Caparica och maken är ute och vindsurfar. Vinden ylar som en svensk höststorm kring knutarna och över Sintrabergen ligger ett tjockt moln som ett bolster, eller som grädden på en tårta. Genom fönstret ser jag molntussar som slitit sig loss från bolstret i bergen flyga förbi.

Så ser det ut på håll när man är på väg hem. Då vet man att det blåser. När man är hemma kan man nästan ta på molnen.

 

I min inre svenska barometer känns det som höst när jag hör vinden tjuta därute fast jag vet att det är i på sommaren det blåser som mest här där vi bor nu. Vilken årstid det än är så är det perfekt väder för ett bullkak och sedan en tupplur. Igår låg jag i utesoffan i ett hörn där vi har lite lä och sov middag med en filt över mig och vaknade till lite halvt och då och då av pyschkyssar från molntussar som svepte förbi. Jag tror jag ska göra om det idag för det var alldeles underbart, men först ska jag grädda bullarna.

Bullarna är till skolavslutningen på fredag, den allra sista för vår del här på byskolan. Jag vet redan att jag kommer att gråta en skvätt över att våra år med barn på byskolan är förbi, men så är ju livet. I ständig förändring.

Fridas skolavslutning märkte vi inget av (hon går ju på en annan större skola nu) men hon har i alla fall redan sommarlov och Jonnas sommarlov börjar om en vecka så egentligen borde jag kanske fundera över sommarplaner. I stället funderar jag över köket. Det befinner sig nämligen fortfarande i vardagsrummet där jag sitter och skriver.

Det har hänt en olycka med ugnen, men den funkar fortfarande någorlunda.

 

Sverker började ju riva köket veckan innan vår skidresa på påsklovet och sedan har han fortsatt riva.

Vårt gamla kök har blivit till entulho, byggsopor. Sedan jag tog bilden har han fått bort all entulho.

 

Nu är det bara att börja om från början och bestämma hur man vill ha det.

Under tiden vi bestämmer och skaffar det som behövs och tills allt är klart tyckte Sverker det var mer praktiskt och hygieniskt att helt enkelt ha köket i vardagsrummet så där är det nu.

k Jag tror det är vanligt med tvättmaskinen i köket här, men vår tvättmaskin hamnar nog i badrummet när vi är färdiga.

 

Det ser inte klokt ut och är ju tänkt att vara en temporär lösning men nu har jag kommit på mig själv med att trivas riktigt bra med att ha köket nära matbordet. Det har sina fördelar att ha köket mitt i huset i stället för i ett separat rum. Jag tror att det är mer portugisiskt att ha köket avskilt som ett arbetsrum med separat matsal och det har ju sina fördelar det med. Man kan grisa ned hur mycket man vill i köket och sedan bara stänga dörren om disken och sätta sig till bords. Å andra sidan är det lite trevligt och socialt att låta köket vara i centrum.

 

Kök, matplats, vardagsrum i ett. Hunden ser ut att trivas med det hela.

 

Om vi behåller köket i vardagsrummet får vi ett rum över där köket var förut, med utgång mot havet och fikonträdet. Kanske ett sovrum? Så sitter jag och funderar där jag sitter i köket i vardagsrummet och skriver och gräddar bullar och hör vinden tjuta och ser molntussar flyga förbi.

Vad tycker ni?

Mer ”hemma hos” här till exempel.

 

Comments
  1. Hej Åsa!

    Din man fick en Go Pro när han fyllde år om jag inte missminner mig.
    Det vore jätte skoj med lite surffilmer från er tycker jag.
    Vet du om det är ägarna själva utav bostäderna som fotograferar dom oftast urusla bilder av bostäder man ser hos dom olika mäklarna när dessa bostäder skall säljas?
    Ha det bra Joachim

    • Det var mig en uppmärksam läsare! Du missminner dig inte. Vi har filmat en del med den men framförallt när vi cyklat och snorklat. En liten filmsnutt med Frida som surfar la jag ut på Bortugals facebooksida. Just nu saknar vi tyvärr sladden som man behöver för att ladda in filmerna i datorn, men jag jobbar på det och siktar på att få till lite surffilmer i sommar.
      Kom du att tänka på de hemska ”mäklarbilderna” när du såg mina bilder i det här inlägget? Haha! Ungefär så kan det se ut ju. Inte särskilt inspirerande utan snarare avskräckande. Jag har skrivit ett inlägg om det också faktiskt. Jag tror att det ofta är ägarna själva men också mäklare som tar de hemska bilderna. Man har uppenbarligen inte anlitat någon professionell fotograf och definitivt inte någon stylingfirma! Här stajlas det inte i onödan. Disken kan gärna stå framme och sängarna vara obäddade! I Sverige stajlas det desto mer! /Åsa

      • Skulle inte bostäderna sälja lättare och ev till högre pris om man åtminstone städade? Jag tycker det är SÅ intressant att man har stökigt och skräpigt, kanske en tom uteplats, döda krukxäter osv i vissa länder, medan man i stora delar av Sverige stylar in absurdum. Tänker att en städ- och stylingfirma skulle gå riktigt bra i södra turistområden i Europa. Lite lagom sådär, inte alltför dyrt, men mycket snyggare på bild och vid visning.

        • Det är stor skillnad på bostadsmarknaden i Portugal och Sverige. I Sverige är det ju Hemnet, visning och budgivning som gäller. Plus att man kan utgå från att alls papper är i ordning om huset är till salu. Här är det inte så lätt att veta vad som är till salu och inte för det första så hittar man något i rätt område i rätt prisklass och får tag i den som säljer är nog möblerna och inredningen mindre viktiga. Man får ha lite fantasi. Lite tycker man ju att man skulle vilja snygga till det om man ska lägga ut bilder men i Sverige har det å andra sidan gått väl långt med stajlingen. Vet inte om det skulle vara bra business att stajla och fota..de exklusiva mäklarfirmorna, särskilt de som vänder sig till utlänningar verkar redan köra mer stajlat. / Åsa

  2. Själv gillar jag väldigt mycket konceptet med två matplatser – ett köksbord i köket för vardagen och ett matbord i matsalen/vardagsrummet för lite mer speciella tillfällen/gäster.

    Det låter ju som att köket har ett fantastiskt läge i huset, men går det att öppna upp mer mellan kök och vardagsrum, som en mer öppen planlösning? Ha kanske en köksö/bardisk mellan köket och vardagsrummet?

    • Det har vi faktiskt också funderat på Annika! Utgången till uteplatsen och fikonträdet är ju inte helt fel men vi kan ju inte riva helt emellan gamla köket och vardagsrummet En vägg är antagligen bärande och man kan ju inte riva alla väggar i huset. (Eller?) I nuläget har vi en kökslucka som förbinder köket med vardagsrummet/matplatsen och där skulle man kunna öppna upp så man kan gå emellan istället för att gå runt via hallen, men då tappar man mycket värdefull plats i köket så vi vet inte om det blir så bra. Vi funderar hit och dit och kommer ingenvart egentligen.

  3. Är det en klocka där över … ähum … diskmaskinen? 😀 Vad läcker den är!!!

    Ibland kan det vara intressant att helt tänka om. Jag förstår precis hur du menar med köket och hjärtat. Det spelar ingen roll hur litet kök man har, folk hamnar alltid där och då har vi alltid haft arbetskök med matbord utanför. Konstigt, även i Sverige faktiskt. Av de sju ställen vi har bott på sedan jag flyttade hemifrån har det bara funnits plats för matbord på två av dem.

    Du kanske inte ska se det som vardagsrum längre, det är ett allrum helt enkelt. Eller livsrum. Det lät ju nästan lite poetiskt …

    • Ja vi hade så i Sverige också, i huset vi byggde. Det har som sagt sina fördelar. I det här huset är det dessutom så att läget gör att det är ljusare i ”allrummet”, och varmare på vintern. Det kanske blir så. Det kanske blir bra! /Åsa

  4. Mycket bra idé, socialt att laga mat tillsammans och så kan man ju pyssla med annat medan man väntar på att stekjärnet blir varmt. Jag själv utför mina kontorssysslor i sängen, då det hitills aldrig funnits plats för ett skrivbord till mig. Å vad jag skrattade igenkännande av att leva i byggkaos och renovering 😉

    • Ja skratta du! Jag tycker det är lagom roligt, men faktiskt tror jag att jag börjat återhämta mig efter alla år av byggkaos vi levde i i Sverige. Jag ville ju länge efter det inte veta av något sådant här och upplevde all sorts renovering eller förändring som jättejobbigt och nästan traumatiskt. Nu tar jag det ganska bra och tycker det är lite spännande med lite förändring så jag har nog kommit över det värsta. Vi har inte heller något skrivbord även om vi har plats för det. Det blir vid matbordet eller i soffan jag skriver. /Åsa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *