Svenskugisiska som hemspråk? (Del 1)

De har blivit lite konstiga under de år vi bott här. De dricker ur koppar istället för glas, vill ha med sig mackor till lunch, deras böcker har kappor, de vill inte hamna bakom i skolan och så har de sin ålder i stället för att vara den. Detta var jag inte beredd på. Jag var beredd på att det skulle dröja innan portugisiskan var perfekt, men jag trodde nog att svenskan skulle förbli felfri. Jag var så klart bekymrad över portugisiskan, men inte över svenskan. Det borde väl vara som att cykla det där med modersmålet, fast jag vet ju det i och för sig, att när jag bott i England ett tag i min ungdom och kom hem till Sverige och till och med drömde på engelska hände det att jag sa saker som att vi skulle krossa gatan, som en annan Dolph.

Jag drömmer ju inte på portugisiska, och Sverker gör det definitivt inte. Vår svenska är intakt än så länge. Det är barnen som pratar i sömnen på portugisiska och när de är vakna säger de kopp istället för glas (copo) och lunch istället för mellis (lanche) och kappa (capa) till mappar och pärmar. Det är de som konsekvent trots att jag rättar varje gång säger att de har 8 och 10 år och att de hade 5 och 7 år när de flyttade hit. Kanske är det inte så konstigt, för de vistas ju hela dagarna i det portugisiska, och kommer sedan mot dagens slut hem till svenskan, som inte utvecklas i den takt den hade utvecklats om de gått i svensk skola och tydligen påverkas av portugisiskan och därmed faktiskt blir sämre istället för bättre.

En kopp vinho verde, Frasse?

En kopp vinho verde, Frasse?

På tal om svensk skola – när vi var på besök på Svenska skolan i Carcavelos i höstas frågade Jonna läraren om de brukade jobba mest med läxor eller annat på lektionerna där vilket förstås gjorde läraren lite konfunderad. Jag fick helt enkelt översätta och förklara att Jonna tror (bestämt sig för) att det heter läxa när man jobbar med uppgifter (i motsats till pysslar och leker) och att läxa heter hemmajobb (trabalho de casa, ordagrant hemarbete/hemmajobb). Hon vägrar att acceptera att hemmajobb heter läxa.

Hemmajobb under fikonträdet första sommaren

Hemmajobb under fikonträdet första sommaren

”Leker du med mej eller”? sade Jonna häromdagen med ett i i sammanhanget konstigt, trotsigt tonfall när jag bad henne plocka undan allt pyssel som hon omsorgsfullt hade spritt ut på matbordet där jag tänkt servera middag. Goddag yxskaft? Nej nu ska vi inte leka, nu måste du plocka undan! svarade jag och fick en konstig blick av henne innan jag återvände till köket. I köket kom jag på vad hon försökt säga.” Driver du med mig?” heter på portugisiska ”Estás a brincar comigo?” vilket i direktöversättning blir ”Leker du med mig”? …

Leker du med oss eller?

Leker du med oss eller?

Glädjen över det fina morsdagskortet förbyttes också lite i oro över barnets modersmål när jag läste ”Gratis på Dagen till Mamma!” (Dia de mãe…) Inte var det läge att rätta till felet heller.

Mycket stavfel blir det och det är sällan läge att rätta..

Mycket stavfel blir det och det är sällan läge att rätta..

Till deras försvar är det ju relevant att de ju inte ens hade ett färdigt svenskt ordförråd när de flyttade. De hade ju inte ens alla begrepp de har nu. Nya begrepp blir portugisiska ord, till och med när de pratar svenska. Den och den fick castigo idag kan det heta, för bestraffning är ett begrepp som de inte råkat på i den svensktalande världen. Det är din responsabilidade sa Jonna till sin pappa en gång också. Ansvar är tydligen också något de inte råkat på innan vi emigrerade. Ansvar heter det, säger jag. Responsabilidade är mycket lättare, blir svaret. På vilket sätt då? undrar jag.

Ansvar och portugsisiska har de lärt sig här, men hur ska det gå med svenskan?

Ansvar och portugsisiska har de lärt sig här, men hur ska det gå med svenskan?

Det var nog tur i alla fall att jag varken kunde eller ville följa Fridas första frökens råd, att alltid prata portugisiska hemma. Hur skulle det ha gått till? Hur tänkte hon då? Märkte hon inte att jag inte kunde forma en enda korrekt mening och inte uttala ett enda ord helt rätt? Och vad hade hänt med barnens svenska då? Och med oss som familj om vi inte kunde prata med varandra och förstå vad vi sa? Jag er ditt mamma, göra dy som jag säga nu då! (Jag pappa, du barn!)

Fortsättning följer…

Nu ska vi sy karnevalsdräkter!

Kommentarer
  1. Pingback: En full helg – Bortugal

  2. Pingback: Månadens principalperson – Bortugal

  3. Hej Åsa,
    artikeln läste jag på Göteborgs Posten….Jag har en drös med info som du ska få…borde ha fått…men jag har inte orkat (hälsan)…
    En varm hälsning
    Aura

    • Göteborgsposten har mycket bra artiklar, men just den hade jag missat, Aura. Tråkigt att du inte mår bra! Krya på dig! Ta hand om dej!/Åsa

  4. Hej Åsa. Tala med barnen endast på svenska, det lägger sig i ngt fack någonstans. Det kommer du att erfara när svenska barn kommer på besök och svenska är det enda gemensamma språk. Läste nyligen en artikel om alla dessa bekymrade föräldrar i Malmö/Göteborg som flyttar/vill flytta till mindre orter.Flera svenska barn där majoriteten av eleverna talar med stark utländskbrytning…gör att många svenska barn också börjar bryta och tala knackigt. Har vänner i N-köping, deras barnbarn går i en klass med endast 4 svenska barn, det äldsta gråter i skär förtvivlan…de begriper inte varandra, slås, osv…Se om du kan låna ngr e-böcker på biblioteket i Sverige, bilder och text…Må så gott och hälsa familjen

    • Hej Aura! Självklart pratar jag enbart svenska med barnen, utom när de har kompisar från byn här. Vi har en del böcker och möjlighet att låna fler. Problemet är att det är svårt att få barnen motiverade och hitta tiden för att träna att läsa och skriva på svenska…
      Angående artikeln, var läste du den?
      /Åsa

  5. Hahaha det påminner mig om när min lilla syster flyttade till Sverige. Då var hon 10 år. När de åkte till Portugal ett år senare frågade hon mig ”emprestas-me a casa de banho?” Jag svarade bara ”va??? Låna?? Vadå ska du ge mig toan tillbaka eller??” Min pappa skrattade bara och sa att man säger så på svenska.
    (”Posso ir à casa de banho” burlar vi fråga :p)

    Detta är barra ett exempel. Tyvärr händer det fortfarande men andra meningar.

    • Ja det följer nog med rätt länge, Cátia. Man får se det som en rikedom istället, ett tecken på att man har två språk i skallen! Att man blandar ihop ibland behöver ju inte betyda att språken inte utvecklas. Fast det måste man ju jobba på. (Det måste ju även de som har bara ett språk jobba på.)/Åsa

  6. ”Responsabilidade är mycket lättare, blir svaret. På vilket sätt då? undrar jag.”

    Det är antagligen lättare för dem eftersom det ligger närmre till hands… Intressant inlägg! Tack för att du skrivit det och delar med dig! Jag tror att det är viktigt för svenskan och för flickorna att ni föräldrar fortsätter prata svenska hemma och med dem även om de svarar på portugisiska. Frågan är hur man ska förhålla sig till att rätta barnen. Kanske räcker det med att upprepa vad de sagt, typ:

    Det är din responsabilidade, säger barnet. Och du svarar: Ja, det är mitt ansvar…

    Lycka till och fortsätt med svenskan! Kanske kan du läsa sagor för dem på svenska så de får ett mer litterärt språk där även om de inte läser själva? Typ böckerna om Sune eller jag vet inte, finns säkert mkt mer moderna böcker nu.. 🙂

    • Är det verkligen redan så att portugisiskan ligger närmare, tror du? Jag tror att det (hittills) är att det portugisiska ordförrådet växer men det svenska inte så mycket. Visst fortsätter vi att prata svenska hemma, allt annat skulle kännas konstigt, men det vill nog till mer än så. Ja, det är mitt ansvar! (Håller med om att det inte är bra att hålla på och rätta utan bättre att bara upprepa /svara med rätt ord) Fortsättning följer, Tuvilda!/Åsa

      • Jag vet inte om det ligger närmast egentligen men jag tycker att spanskan lägger sig närmast till hands när jag bor i Spanien under en lång period. Att översätta i huvudet mellan svenska och spanska (portugisiska) är ju något man slutar med ganska fort när man fått upp flytet på målspråket…

        Att barnen svarar på portugisiska eller en blandning även när de blir tilltalade på svenska tycker jag tyder på att de har portugisiskan närmre till hands, men jag vet ju inte… Fråga dem! 🙂

        • Hej igen Tuvilda! Jag tror det där med vad som ligger närmast varierar lite beroende på när det är, om det är direkt efter skolan eller när de är med kompisar är de nog i portugisiskan, men de kan nog vara lika mycket i svenskan vid andra tillfällen. De kansek gör svenska fel i portugisiskan ibland också, som jag inte märker. Jonna brukar säga att portugisiska är lättare men hon letar ju ord där med ibland. Frida tycker det är ungefr lika men skriver hellre på portugisiska. /Åsa

  7. Intressant. Så där blir det nog oundvikligen. Det är ju också klassiskt i amerikabreven. Och har du aldrig försökt dricka ur vasen på portugisiska? (Vaso på spanska är ju dricksglas, på portugisiska faktiskt blomvas, eller blomkruka).

    Jag tänker på vuxna jag känner som vuxit upp som tvåspråkiga på svenska och spanska respektive holländska i Latinamerika och Nederländerna. De har alla haft en liten exotisk twist på sin svenska men samtidigt talat helt flytande och behindrat.

    • Ja jag har nog gjort en del spanska misstag i min portugisiska, Annannan. Det finns gott om falska vänner! Senast idag dök en upp på kursen – ser manco som är enhänt (port. maneta) på spanska men halt på portugisiska. Jag tror nog att deras svenska klarar sig, dvs utvecklas men inte utan jobb, inte utan läsning med mera.Fortsättning följer som sagt. /Åsa

    • Nej det är inte alls konstigt och svenskan klarar sig nog, FreedomTravelHelena! Ha det bra i Finland utan flipflops och isvaksbad! (det som är så härligt!) /Åsa

  8. Caesar gör än så länge tvärtom, anglofierar svenska ord en hel del, men det är väl bara en tidsfråga innan det blir tvärtom, svenskan som blir lidande. Det är väl en av sakerna man får offra lite när man söker sig till ett annat land helt enkelt. Här i Auckland finns svenskundervisning på måndageftermiddagarna. Jag tänkte börja gå dit med C när han börjar bli mer flytande i engelska och kommit ikapp helt i skolan.

    • Kodväxling heter det tror jag, åt vilket håll det än är, Marie, när man blandar språken, och visst, det är ett pris man får betala när man lämnar Sverige att svenskan blir lidande. Å andra sidan vinner man ju en hel del annat. Vad bra att det finns svenskundervisning i Auckland! Är den kostnadsfri eller ej och vem anordnar den? Finns det så många svenskar i Auckland? /Åsa

      • Det finns inte jättemånga svenskar här, men några hundra är i alla fall aktiva medlemmar av svenskföreningen som finns där. Där finns det två lärare i olika delar av Auckland som anordnar svenskundervisning efter skoldagarna. Jag vet inte riktigt hur betalningen för detta ser ut faktiskt.

  9. Det är är ett så bra inlägg att du borde skriva ut och spara i en bok.
    Du pratade om olika saker man kan göra för att öva svenskan när vi sågs, jag gissar att det kommer i någon annan del, för det här kan säkert bli många delar.
    Spelar ni Alfapet förresten?
    Jag oroar mig över Disas svenska. Fridas och Jonans svenska blir påverkad av det nya landet, men ni pratar i alla fall språket hemma. Hur sjutton ska jag lära Disa bra svenska alldeles ensam? Jo, jag har tänkt på det mycket, funderat planer och strategier, men riktigt bra svenska tror jag inte att hon kommer att lära sig om hon växer upp i Spanien.
    http://casaannika.blogspot.com.es/2015/01/tvasprakighet.html

    • Hej Casa Annika! Skriva ut och spara i en bok? ”Till minne av barnens svenska”? Hehe. Ja, jag tänkte skriva mer om detta, och jag vi har i alla fall ett Alfapet som vi borde spela oftare. Mycket borde.
      Jag förstår attdu är orolig för Disas svenska, men om ena föräldren konsvekvent talar svenska, plus besök i Sverige, högläsning osv borde den ha en bra chans. Är du med i SMUL, Svenska som Modersmål UtomLands, på facebook (om du har facebook). Där dryftas alla spörsmål på temat. Oro och tips och sånt. /Åsa

  10. Igenkänning 🙂 Här byter de Starwars-kartor (karten) med varandra hej vilt 🙂
    Eftersom att de fortfarande kollar en del på svenska filmer kommer det fler och fler frågor om vad saker och ting betyder i dem. Ordet konsekvens tex, det hade de aldrig hört förut. De hade ingen aning om vad det betydde, ha ha! Ungefär samma som att J och F inte visste vad ansvar va 🙂

    • Ja ord som liknar ligger risigt till, Linnea. Som kort och karten, det ligger kanske när varandra i hjärnan? Copo/kopp(glas måste ju också dela utrymme i hjärnan på någiot vis, eller vara länkat i hjärnan på något vis…Konsekvens är ju ett riktigt svårt ord och vuxet begrepp, som ansvar, klart de inte hade det med sig i sitt svenska ordförråd.. Hur går det med siffrorna på svenska när de tyska är bakvända?Ska försöka ställa frågan på din blogg i fall du inte tittar in här för att läsa svaret. /Åsa

Lämna ett svar till Linnea Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *