Vid skolgrinden (Lucka 14)

Vid skolgrinden där vi står och väntar på att våra barn ska komma ut efter skoldagens slut ser skolvärdinnan till att ingen smiter ut som inte har någon vuxen där och hämtar. Vi är lika många föräldrar som mor- och farföräldrar ungefär som står där och väntar. På skolgården står några barn snällt med ryggsäck och matlåda i handen och väntar på att deras vuxen ska komma och hämta. Särskilt de yngre barnen spanar ivrigt efter mamma eller morfar eller vem det nu är. Andra passar på att leka innan det är dags att skiljas från kamraterna. De större barnen springer runt och jagar varandra eller spelar boll. De är ganska högljudda.

november 2 oeiras dans 2015 082november 2 oeiras dans 2015 084skoslstart 2015 030mobil augusti september 2015 095

De vuxna utanför grinden vars barn ännu inte kommit ut på skolgården passar på att skvallra lite med varandra. Även för mig är det här ofta dagens sociala höjdpunkt. Det är här jag får höra om det är något på gång, det är ofta här vi gör upp om lekdejter och samåkning och annat.

 

Här hänger vi en hel del

Här hänger vi en hel del

 

Ofta är Rostita där också och vill bli kliad. Vi vet inte riktigt vems hon är.

Rosita hänger också där. Vi vet inte riktigt vems hon är men hon gillar att bli kliad!

 

De finns två skolvärdinnor. Någon av dem är alltid på plats mellan 8.00 och 19.00. Förutom att de sköter grinden vaktar de på rasterna och städar skolan. Det blir mer än en halvtid, för de går omlott mellan tio och sexton, men lönen ändå bara 550 Euro per månad.  Skolvärdinnorna är födda och uppvuxna i byn och har full koll på vem som hör ihop med vem. Idag är det Alzira som har eftermiddagspasset. När hon får syn på ett barn vars vuxen är på plats ropar hon namnet med hög röst. Hon vill nog gärna att det här ska gå så fort som möjligt så hon får gå hem någon gång. FRANSISCO PEREIRA! MATIILDE! hojtar hon och när de kommer fram till grinden föser hon ut dem.

Just idag verkar hon kanske lite otålig. Det har väl varit en lång dag. Lille Duarte däremot är i högform och på gott humör nu när han sluppit ut från klassrummet för dagen och får vara ute och leka en stund innan det är dags att gå hem. När skolvärdinnan ropar kamraternas namn ropar han också, och försöker låta lika som skolvärdinnan. FRANSISCO PERREIRA! MATIIILDE! Han är jättenöjd med sig själv, men skolvärdinnan är inte nöjd. DUARTE SILVA!! (heter han inte egentligen, jag drar bara till med något) ryter hon till, vänder sig om och tar de två stegen som skiljer dem åt och griper tag i hans arm. Det går på två sekunder. VAD har du för dig?! Står du här och HÄRMAR mig?! VAD är det för fasoner?! Nu ber du GENAST om ursäkt! Duarte vrider lite på sig och mumlar fram ett förlåt. Inför alla vuxna som står utanför grinden och alla barn på skolgården. Duarte blir generad och när skolvärdinnan vänder honom ryggen passar han på att försöka ta en poäng och gör en liten clownig charad bakom ryggen på henne, där han är den arga. Det skulle han inte gjort, för när skolvärdinnan hör spridda skratt från kamraterna förstår hon att här är det någon som gjort sig rolig på hennes bekostnad, och hon vet nog vem. Duarte får sig en till åthutning och löfte om castigo, bestraffning, hela första rasten nästa skoldag. Han kommer att få sitta utstraffad på bänken hela rasten och inte få vara med och leka. Skolkamraterna passar på att retas lite med Duarte; ” Duarte fick castigo, Duarte fick castigo!” och Duarte slår uppgivet ut med armarna, men mest för att han är generad. Han förstår nog att han gjort något dumt.

Jag har slutat se mig omkring efter de andras reaktion. Jag vet att de står där med armarna i kors och ler lite roat. Hoppsan! säger jag ändå till mamman som står bredvid mig, nu blev det castigo! Ja, svarar mamman, men det var välbehövligt. ”Han är ju en väldigt ouppfostrad pojke!” Det håller jag i och för sig inte med om. Busig, impulsiv, ja. Jag får ofta höra om hans bus av Jonna som går i hans klass. Själv är jag lite svag får honom, då han alltid hälsar så glatt och till och med kommer fram och kramar om mig ibland när jag är med på skolutflykter. Det gör han nog utan att tänka sig för, och sedan kommer han på sig själv och springer iväg lite generad. Han gör nog mycket utan att tänka sig för, men det är inget ont i honom. Ouppfostrad är han inte.

Nu kommer hans mamma skyndande. Hon har missat uppträdet men får redogjort för sig av skolvärdinnan vad som hänt, varpå mamman ber om ursäkt å sonens vägnar och ger honom en till liten utskällning inför alla innan hon tar hans hand i sin och går hem. Fast innan de går får han be om ursäkt en gång till och kindpussas med skolvärdinnan, som ger honom en liten låtsasdask i rumpan som avsked och skakar på huvudet åt publiken, vi som står där och väntar.

Skolvärdinnorna är väldigt omtyckta både bland barn och föräldrar. De håller ordning på barnen och det är bra. Det händer ofta att de ropar till sig en vuxen som står och väntar och berättar om något dumt som barnet gjort under dagen. Vägrat äta upp maten. Vägrat ha på sig jackan på rasten. Glömt jackan ute i regnet. De två senaste grejerna har min yngsta fått skäll för. Så får barnet en extra åthutning av föräldern och skolvärdinnan en ursäkt både av föräldern och barnet. Och så beijinhos, kindpussar på det!

 

Skolvärdinnorna ser glada ut trots den usla lönen

Skolvärdinnorna ser glada ut trots den usla lönen

Comments
  1. Wow. På svenska skolor finns ju inga egentliga staket och inga stängda grindar från att de börjar vid 6 års ålder. Fritidspersonalen har nog inte samma koll som era värdinnor. Och de flesta skolor har nog betydligt fler barn, vilket förstås har för- och nackdelar. Intressant att läsa om sådana här vardagligheter.

    • Nej visst är det lite konstigt när man tänker på det, A-mamman, att det inte finns grindar och stängsel kring svenska skolor? Eller har jag börjat tänka annorlunda efter att ha bott här ett par år? Helst vill man ju att allt ska vara fritt och öppet, i en idealisk värld, men vi lever ju inte i en sådan, inte ens i Sverige har det ju visat sig på ett fruktansvärt sätt. Inte kan det väl vara rimligt att folkkan komma och gå som de vill under skoldagen? Hur ska då skolans personal kunna ansvara för elevernas säkerhet? /Åsa

Lämna ett svar till Åsa Winald Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *