Terminsprov och betygsångest

Såhär mot slutet av läsåret med sommarlovet runt knuten är det inte syrener som blommar här, utan jakarandaträd. De är ju inte inhemska för Portugal utan importerade från de före detta afrikanska kolonierna, men de verkar trivas här med. De blommar alldeles sagolikt vackert just nu!

Jakaranda 007 Jakaranda 006 Jakaranda 004 Jakaranda 027

 

Medan jakarandaträden blommar för fullt skriver portugisiska skolbarn läsårets sista terminsprov innan de får gå på sommarlov. Så även två svenska barn i en liten byskola med utsikt över Atlanten! Frida skrev sina prov förra veckan och Jonna skriver sina den här veckan. Än så länge har de tre obligatoriska skolämnen som är matematik, portugisiska och omvärldskunskap, och i dessa tre ämnen har de terminsprov i slutet av alla tre terminerna. Innan jul, innan påsk, och så nu!

Första skolåret hade vi inte riktigt koll på att det var så här det gick till, men nu börjar vi få rutin på det. Det hjälpte också att vi den här terminen för första gången fick hem en lista på vad det var som behövde repeteras inför provet, i alla fall för Frida.

Det här ska hon kunna!

Fridas lista på vad  hon ska kunna till terminsprovet

 

Det är en hel del. I portugisiska är det några grundläggande grammatiska termer, som substantiv, adjektiv och verb, singular och plural, maskulin och feminin, samt skiljetecken och begrepp som synonym och dess motsats, men också läsförståelse och att kunna skriva en egen text; ”kompisition”

I matematik ska de till exempel kunna räkna pengar, hälften, tredjedelar och fjärdedelar, area och omkrets. I omvärldskunskap hade de inte skrivit någon lista, men enligt Frida var det olika flaggor på stranden, trafikskyltar, däggdjur och sånt.

Tydligen hade det gått bra för Frida. Hon trodde det i alla fall.  Jonna har inte skrivit alla sina prov än, och inte hade hon någon lista heller så hon har inte tränat hemma inför sina prov men hon säger att hon har koll. Vi får hoppas det stämmer och att det går bra den här terminen också, för det som provet visar att du missat finns det inte tid att ta igen och sedan utgör terminsprovet 75% av bedömningen för betyget, som delas ut någon vecka efter terminens slut!

Frida berättade att i fjärde klass, och då är de portugisiska eleverna (om de inte fått gå om) lika gamla som tredjeklassare i Sverige, skrivs proven i andra lokaler än det egna klassrummet, med en annan lärare än den de brukar ha och med max tretton elever per provsal för att fusk ska undvikas, så ingen slipper igenom till Escola Secundaria (”mellanstadiet”) på grund av att de fuskat eller fått hjälp av en blödig fröken eller så. Här gäller det att kunna sina saker – allt man lärt sig under terminen – på riktigt, så nu är nog många små portugiser – och deras föräldrar – nervösa på riktigt!

Får man inte godkänt får man repetera årskursen, så betyget är inte bara ett papper! Med tanke på vilken tyngd proven har är det inte konstigt att de stora varuhusen och bokhandlarna i god tid i förväg skyltar med ”repetera inför terminsproven-material”, vilket ju är rätt smart.

Mars april iphone 2015 050

Sverker kollar in utbudet

Mars april iphone 2015 049

Mars april iphone 2015 051

I april var det 25% rea på repetitionsmaterial inför terminsproven!

 

Jag bläddrade lite i kommande årskursers repetitionsmaterial och fick lite ångest inför tanken på att de kanske kommer att behöva hjälp med en del av det där framöver. Kommer jag att klara det? Jag kanske ska köpa en trave av de där böckerna och börja förbereda mig? Än så länge verkar det otroligt nog gå bra utan någon extra hjälp, men hur länge kan det tänkas hålla i sig?

Hur det ser ut för de elever som halkar efter eller har inlärningssvårigheter och behöver extra stöd är jag inte så insatt i – vilket i sig är både underligt och talande med tanke på att Frida ju kastades rakt in i första klass utan att kunna språket och ju borde ha haft en del svårigheter att hänga med ett bra tag där i början åtminstone. När ett halvår gått fick hon i och för sig en timme stöd i portugisiska i veckan, tillsammans med en annan elev med utländskt ursprung (Rumänien) och när Jonna började ettan fick även hon en timme i veckan med ”Professor Silvester”. Jag tycker det är rätt stort att den hjälpen erbjuds, med tanke på att det verkar saknas resurser för stöd i övrigt. I alla fall låter det så när jag frågar barnen om deras klasskamrater som riskerar att få gå om får någon extra hjälp av en extra lärare. Svaret är nej, ”men ibland får de sitta inne på rasten om de kommit efter”. Jag har också hört att en av Fridas bästisar, som har dyslexi, har extra stöd, men utanför skoltid och inte gratis. Föräldrarna får betala. Om detta är normal praxis vet jag inte.

Bristen på stöd vid behov, men också avsaknaden av utvecklingsamtal, individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram och dylikt skulle nog klassas som brott mot skollagen. Den svenska alltså. Lär sig eleverna här i Portugal mindre för den skull? Blir resultaten sämre? Jag har ju redan skrivit om hur många som får gå om för att de inte uppnår kraven för årskursen och det är ju alarmerande förstås. Det finns inte så mycket statistik att jämföra med, förutom då PISA-undersökningarna. Enligt dem klarar sig de portugisiska eleverna inte jättebra på en internationell skala. Dock klarar de sig snäppet bättre än svenska elever på alla tre områden som mäts enligt den senaste PISA-undersökningen, från 2012!

Jag vet inte vilka elever som lider av mest stress och prov- och betygsångest under skoltiden, om det är de portugisiska eller de svenska, men det vore intressant att veta. Som före detta lärare tycker jag i alla fall att det är extra skönt att slippa betygsångesten så här i betygssättningstider. Igår råkade jag skriva i ett mail till en före detta kollega att jag hade fullt upp här, men så kom jag på att det har jag ju verkligen inte har i jämförelse med henne. Särskilt inte vid den här tiden på året. Allting är ju relativt i och för sig, och det även om man har avskaffat det relativa betygssystemet.

Jag har ett suddigt minne av att jag vid den här tiden på året så sent som för två år sedan satte 120 betyg. Trots att man under terminens gång haft utvecklingssamtal, skrivit skriftlig information, individuell utvecklingsplan och eventuella åtgärdsprogram var det aldrig så att alla betyg var självklara. Om det var några betyg som var lätta att sätta så var det inte tack vare utan trots skolverkets betygskriterier eller kunskapsmål eller vad de nu hette på slutet, som knappt var begripliga för dem som skrivit dem och kunde tolkas olika av dem som satte betygen och var rent ut sagt obegripliga för de elever som skulle ha betygen, och för deras föräldrar. Man skulle ha behövt en tolk för att kunna förklara för elever och deras föräldrar varför sonen/dottern hade D istället för C, om de fick för sig att de ville veta varför. Vilket en del ville.

10154401_10152793631042564_7941235616270583990_n

Typ – med Portugal närmare 1969..

 

Så mycket enklare då att sätta ett terminsprov i händerna på eleverna sista veckan i stället kan man tycka. I alla fall om man är lärare. Mindre utrymme för tolkningar och ifrågasättanden. Mindre godtyckligt. Här är din siffra. Här är ditt betyg. Varsågod. Du skulle ha lyssnat bättre och pluggat mer, men nu är det försent. Tack och hej!

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *