Att vara eller inte vara på portugisiska

Det är mycket grammatik här nu! Både Sverker och jag böjer verb för fullt! Jag gillar grammatik. Grammatik gör mig lugn och glad. Siffror och fakta, nej tack. Grammatik, ja tack. Det går jag igång på! När jag var språklärare trodde nog eleverna att jag skojade när jag sa saker i stil med ”Idag ska vi göra något roligt: böja reflexiva/diftongerande/allmänt oregelbundna verb! Hurra!”, men jag tycker faktiskt det är kul. Det var väldigt få av mina elever som tyckte det konstigt nog, och det gjorde ju det hela mindre roligt förstås, men nu när det är jag som sitter i skolbänken kan jag böja verb hur mycket jag vill utan att någon protesterar. Hurra!

Däremot verkar Sverker inte vara så förtjust i grammatik tyvärr, men han kämpar på väldigt bra. Han lägger mycket mer tid och energi på språkkursen än jag trodde. Nu varvar han surfandet och gjutandet med grammatik, men han tappar tålamodet ibland. Häromdagen satt han och slet i kalufsen och kunde inte begripa varför ÄR heter tio olika saker på portugisiska. Jag ÄR, du ÄR,  vi ÄR men här heter det ju hundra olika saker?! Kan de bestämma sig eller?!

Pluggar verb!

Pluggar verb!

Det här är ju jag lite av en expert på att förklara, efter alla år jag stått och gaggat om dessa två verb som betyder att vara, fast på olika sätt, som spanskalärare.  Lite surrealistsiskt känsla bara att stå och ha en liten grammatikgenomgång för Sverker! Fram med barnens svarta tavla som de brukar leka skola med och så böjde vi både SER och ESTAR efter person. Som man ju gör i engelska också: I am you are he/she/it is. Men här finns det två ”to be” . (Or not to be 😉

Språklärarinnan går igång!

Språklärarinnan går igång! Jag blev lite ivrig så det blev inte så snyggt!

Som spanskalärare förklarade jag gång på gång, år ut och år in, till förvånansvärt liten nytta, att när det handlar om sådant som går över, som att vara arg, sjuk, kär, trött ska man använda ESTAR, men om det handlar om sådant som är beständigt och permanent som personliga egenskaper, utseende, ursprung och nationalitet så använder man SER. Jag är envis, jag är kort, jag är svensk. Det kommer inte att gå över. Så är det med det. Och glöm inte att böja efter person!

verb februari 2015 007

ÄR det en tysk farbror? Tillfälligt eller beständigt? Ser eller Estar?

Fast är det lite annorlunda på portugisiska! Inte bara själva böjningen! På spanska använder man vara-verbet ESTAR när man pratar om geografiskt läge också. Barcelona está en España, medan portugiserna använder vara-verbet SER, med motiveringen att det ju inte är tillfälligt. När spanjorer gör fel i portugisiskan och säger att Lisboa está em Portugal skrattar portugiserna och undrar vart Lissabon ska ta vägen sedan, eftersom estar använts om sådant som är tillfälligt eller går att flytta. Sånt är kul tycker jag! *fnissar lite nördigt*

verb februari 2015 008

Sverkers anteckningar. Lite gulligt tycker jag!

Självklart blir det krångligt ibland när det finns två ”är”. Att vara snygg? Ja det beror på om man brukar vara det eller inte! Vad snygg du är i dag (estar). Du är alltid så snygg! (ser) Att vara död? (estar morto) Faktiskt tillfälligt! SER morto däremot betyder att man blivit dödad. Bara då är döden beständig, som att vi vore vampyrer eller så! Och det här med yrke och utseende, är det verkligen så beständigt och permanent nuförtiden, när folk byter jobb, färgar håret och viktpendlar till höger och vänster? För att inte tala om ursprung och nationalitet, som ju är en het potatis. Mer om DET en annan gång!

Men han ger sig inte!

Men han ger sig inte!

Jag tyckte det här var roligt. Det tyckte inte Sverker. Inte ni heller kanske? Lite kompensation i form av ett klipp från min karriär som lärare. Till elevens försvar ska sägas att HEN frågade i förväg: Åsa är det okej om jag bombar dej? och jag vet att jag svarade Ja, gör det! Det är lika bra, jag får ändå inte igång det här förbaskade UR-klippet!

VG till alla som orkade läsa hela inlägget noggrannt och MVG till alla som kommenterar! Och jo, det kommer fler inlägg om grammatik! Vare sig ni vill eller inte!

Comments
    • Nej så himla olika är det inte, det är ju samma språk. Det kanske är lika olika/lika som brittisk och amerikansk engelska? Fortsätt vara nöjd med din brasse portugisiska, det är ju hur coolt som helst! Hoppas ni hade trevligt i Portugal! / Åsa

  1. Men det är ju helt logiskt! Denna spanska form att prata om platser… en stad, till exempel, flyttar ju inte på sig! 1-0 till portugisiskan.
    Det andra med estar muerto, ser rubia, estar casado och så vidare, det är nog sådant som man bara lär sig efter hand. Logiken hjälper inte alltid.
    Fler språkinlägg!

    • Kommer! MVG till Spanien-Annika! Och helt sant det där med logiken..det är det som är så charmigt (och ibland frustrerande) med språk, att det också alltid handlar om känsla och är som det är. Liksom levande.

    • Vosotros-formen använder de ju inte i latinamerikansk spanska…fick det förklarat en gång av en spanjor att det berodde på att det var herrefolket som lärde ut språket och dem fick man ju inte dua…men vet inte om det ligger någon som helst sanning i det. Och nej, i portugisiskan finns ingen vosotros-motsvarighet: Andra person plural är vocês, som motsvarar ustedes och samtidigt vosotros då, så man kan inte välja artigt tilltal NI-plural eller informellt ni-plural… jag tycker också det är konstigt! Kul att så många intresserar sig för grammatik! MVG och guldstjärna till Tove! 🙂

  2. Språk är underbart! Först nu när man själv kan lite portugisiska kan man riktigt förstå den engelska som många portugiser presterar. Latinglish. Ex. I have 40 years. How many years you have? 🙂
    I Portugal har man ju år, man är inte år.
    Den smattrande portugisiska som talas av de infödda här uppe efter Duorofloden är också härlig att lyssna till. R-ljudet rullar hårt mellan bergen!
    Jag skulle ljuga om jag sa att jag är bra på att plugga in språk grammatikvägen. Jag är mer papegoja och lär mig efter hand, men grammatiken är bra att ha med för att förstå strukturen!

    • MVG till Ulla, och guldstjärna! Ja, det där med åldern…våra barn har börjat säga så på svenska nu: Hur många år har du?…

  3. Jag gillar också grammatik fast inte när jag växte upp. När jag sedan pluggade till lärare fick jag plugga det både i svenska och engelska och måååånga terminer. Nu har jag äntligen ”hajat” och då gillar jag det mycket.

    Tack för lektionen förresten.

    Åse

  4. MVG till mig också! Jag har alltid varit språknörd och tycker att inlägget var jätteintressant! Någon gång skulle jag vilja lära mig portugisiska ordentligt. Jag läste tre terminer på universitetet när jag bodde i Argentina för länge sen, men jag har aldrig riktigt använt det. Här i Sydamerika lär man sig ju brasiliansk portugisiska och det är en hel del skillnader. Till exempel säger man ju ”a gente” istället för ”nós”. Och böjer det i tredje person singular…

    • Kul att det finns fler som gillar grammatik, och MVG till dej med Annika med guldstjärna! (; Jag tycker brasiliansk portugisiska låter så himla coolt! Ja njöt av att se om ”Guds Stad” och nästan förstå allt. Min fröken har inte så mycket gott att säga om brasseportugisiska! Jag snappar upp något ord på brasseportugisiska ibland av en väninna och får onda ögat av fröken när jag kommer dragandes med sånt. (jag sa assistir televisão en gång och då sa hon att det vore bättre om min brasseväninna lärde sig prata som folk istället för att ”ver! televisão) Det konstigaste med brasseportugisiska tycker jag är att de inte har något du-tilltal. Min väninna Niar sitt eget barn: ”Você…” Men ”a gente” hade jag inte hört! Det låter som en opersonlig ”man”-konstruktion! Jag ska prova att säga det på språkkursen bara för att reta fröken!

  5. Jag gillar både språk och matematik 😀 Så om jag ska säga att Sverker har långt hår, vilket ju är beständigt, så blir det ser då? Men om jag uttrycker mig ”vad hårig du är” så kan det tolkas som att det bara är idag eller? Och då blir det estar?

    • Angående Sverkers frisyr så blir det ju verbet ”har” : O Sverker tem… men om man säger han är långhårig så beskriver hur han ser ut och då blir det ser. Men jag vet inte vad långhårig heter, bara hur man säger ”har långt hår”. Hårig heter peludo, men det är ju en annan sak, och man kan både vara tillfälligt hårig och permanenent hårig. Om jag alltid brukar vara noga med att raka benen men glömt det just idag kan jag nog säga herregud vad jag estou peluda idag, men annars är det ser peludo som är vanligast. Hårväxt brukar ju inte gå över, fast man rakar bort den, eller vaxar eller vad man nu gör…Men det är knepigt det där med frisyrer, för de går ju att ändra..

      Tydligen sak det vara så här:

      Mas no final do ano, Kelly voltou a ser loira.
      But in the end of the year, Kelly went back to short blonde hair.

      För att hon hade naturligt blont hår. Och så här:

      Sobre o cabelo da Kelly, ela não está loira, mas sim morena, ruiva e loira ao mesmo tempo!

      And about Kelly’s hair, she is not blonde, but blonde, brunette and redhead at the same time!
      (färgat håret!)

      (hittat exempel på linguee portugues)

  6. Så underbart med nån mer som gillar grammatik! Jag är dom du, jag tycker att det är jätteroligt! Inte många andra som tycker det har jag märkt… När jag undervisade isländska var det nog mest jag som tyckte att grammatiken var rolig. Jag har hjälpt Peter med grammatik också, och då fick vi börja med vad verb och substantiv är… Din förklaring på skillnaden mellan ser och etsar är tydlig och bra. Men det känns ändå inte helt enkelt att veta när man ska använda det ena eller andra…

    • MVG till Helena! 🙂 Nej det är ju inte helt logiskt och fyrkantigt som matte! Det finns alltid undantag som gör det hela ännu mer spännande! (; Det jag gillar mest med grammatik är när man har lärt sig någn ny regel och lyckas komma ihåg den när man pratar. När hjärnan hinner bläddra fram rätt regel eller undantag så det kommer ut rätt och man nästan själv blir förvånad! Skön känsla! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *