Små språköron

Jag kan inte komma över hur fascinerande det är att höra tjejerna prata ett annat språk som om det vore det naturligaste i världen. För barn är det ju det. De föds ju med kapacitet att ta till sig vilket språk som helst eller flera om det behövs, men sedan avtar förmågan att lära sig språk med åldern. Märker jag. Jag har skrivit lite på det temat förut och jag återkommer säkert till det fler gånger.

Innan skolstarten i september 2013 kunde de bara några enstaka ord på portugisiska...

Innan skolstarten i september 2013 kunde de bara några enstaka ord på portugisiska…

Kom att tänka på Jonnas sång som hon hittade på och satt och sjöng i en pappkartong när hon var fyra: ”Varför kan vi inte Afrikas språk..?!”Ja, hade vi flyttat till Afrika i stället för Portugal hade de ju kunnat Afrikas språk nu. Förresten är ju portugisiska det officiella språket i fyra afrikanska länder: Angola, Mozambique, Kap Verde och Guinea-Bissau, så nu kan hon ju faktiskt Afrikas språk, den lilla tokan!

Redan mot slutet av deras första skolår här reagerade vi på att de börjat få in en typiskt portugisisk melodi i språket även när de pratar svenska, och jag kan inte ens härma hur det låter när de gör det, för det är så subtilt, hur rösten går upp lite mot slutet av meningen. Ibland tycker jag nästan att deras kroppsspråk ändrar sig lite när de pratar portugisiska också.

Jonna "graduerar" från förskoleklassen och fröknarna läste upp en vers om henne som gick ut på att hon kom hir utan att kunna ett ord och nu får vi minsann inte tyst på henne!

”Da Suecia emigrou e na nossa aldeia aterrou. A nossa lingua não sabia falar e agora não a conseguimos calar!” Jonna ”graduerar” från förskoleklassen och fröknarna läser upp en vers om henne som gick ut på att hon kom hit från Sverige utan att kunna ett ord och nu får de minsann inte tyst på henne!

Häromdagen läste jag upp något på portugisiska för barnen och när de tittade konstigt på mej frågade jag vad som var fel. Mamma, sa Jonna och jag tror hon liksom försökte att inte såra mig, du är nog för gammal för att ändra rösten till ett annat språk. Och ungefär så är det. Jag kan härma ljuden och melodin i portugisiskan någorlunda men inte göra språket till mitt på samma sätt som de gör.

För att inte tala om hur de slipper kämpa med grammatiken som jag, och numera också Sverker gör. De sätter det där konstiga futurum i konjunktiv som jag alltid glömmer för den känns så främmande och onödig. De sätter den på känn. De rättar mig fast de inte lärt sig de grammatiska reglerna som jag bollar med i huvudet när jag ska bilda meningar, för de HÖR när det blir fel!

Som en inföding!

Som en inföding!

Jag tycker i och för sig grammatik är kul. Så pass kul att jag har flera inlägg på gång på temat portugisisk grammatik, vare sig ni vill eller inte. Men jag önskar ändå att mitt språköra inte var så gammalt och trögt som det är, utan nytt och spänstigt och magiskt som barnens små språköron. Skulle tro att Sverker önskar samma sak fast ännu mer än jag. Fast mest är vi glada över att tjejerna klarar det så bra!

Kämpar med språket och har åldern emot sig!

Tycker farbror att det är kul att lära sig språk?

Kommentarer
  1. Spännande och fantastiskt detta med språk 🙂 . Och visst kan man bli avis på barn som liksom suger in språket som en dammsugare . Och nu har man ju konstaterat att hjärnan mår jättebra av att vara tvåspråkig . Men med motivation kommer man också långt oavsett ålder. Vi har en bekant som också köpt hus i Portugal och som nu pratar ganska bra efter två års studier mest på egen hand och mest hemma i Sverige . Han har nyss fyllt 75 !!! 🙂

    • Heja heja! Mycket uppmuntrande! Coolt! Jag tycker faktiskt jag klarar mej rätt bra också efter relativt kort tid, men jag kommer nog aldrig att få till en perfekt accent, en sådan som barnen redan har. Men vad gör det egentligen? Och att man inte får det lika gratis som de gör inte heller så mycket, man får ju bra hjärngymnastik i alla fall! / Åsa

  2. Barn har en fantastisk och imponerande förmåga att lära sig språk! När jag lärde mig isländska som 17-åring hade jag fortfarande kvar förmågan att få till ljuden rätt, däremot var jag tvungen att plugga grammatiken. Nu är ju allt det där borta… trots att jag också tycker att språk och grammatik är kul. Men det är ju bara att glädja sig till att barnen lär sig så bra! 🙂

    • Jag har ju studerat ämnet andraspråksinärning, men kommer inte ihåg exakt vid vilken ålder det är ”språklådan” börjar stängas… har för mig att det är vid 11, typ då man börjar med ”moderna språk” i skolan. (tyska/franska/spanska). Borde kolla upp exakt hur det var det låg till med det där!
      Isländska är ju hur coolt som helst att kunna! / Åsa

Lämna ett svar till Åsa Winald Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *