Lucka 9: När barnet ringer och gråter

Jag är på jobbet när jag får ett sådant där samtal som jag bävat för sedan dottern fick mobiltelefonen, eller kanske rentav sedan jag blev förälder. Det är Frida som ringer från skolan, och bara det är skäl till oro. Hon har aldrig ringt från skolan förut. I och för sig kan ju det bero på att hon inte haft mobil förrän denna termin, men hela denna termin har hon ju haft den. Hon vet att hon inte ska använda den i onödan. Hon har den i ryggsäcken på ljudlöst eftersom hon vet att den kan bli konfiskerad om den ringer på lektionen, och att hon kan få anmärkning och att flera anmärkningar kan få henne relegerad. Av samma skäl ringer jag henne bara när jag vet att lektionerna har slutat, i fall hon glömt att sätta den på ljudlöst. Men nu ringer hon mig , och hon gråter!

En av anledningarna till att hon har en mobil är ju att hon ska kunna ringa och gråta om det är något, men nu när det händer känns det meningslöst. Jag kan ju ändå inte göra något åt det hela, mer än svara i telefon. Hade jag inte haft lunchrast när hon ringde hade jag inte ens kunnat det. Men nu ringer hon, och jag svarar och hon gråter.

Mamma, jag fick ingen lunch! kan jag urskilja mellan snörvlingarna. Jag fick ingen mat, och jag var så hungrig! Där sitter jag och ska hugga in på min lunch och försöker ta in vad hon säger. Fick du ingen mat?!

Det är förstås mitt fel, är min första tanke. Det där förbannade bokningssystemet och jag är inte kompatibla. Redan första gången jag blev presenterad för eländet på första föräldramötet visste jag att detta skulle hända. Den mänskliga faktorn i mig är alldeles för stark för att jag ska komma ihåg ifall jag har bokat lunch eller inte. Nu har jag alltså glömt det!

Så här ska man göra: Man ska logga in på skolans hemsida (den här skolan har faktiskt en!), klicka sig fram till den ”externa kiosken” och ange sitt barns elevnummer och medborgarnummer, eller i vårt fall passnummer, och sedan välja ”måltider”. Då får man upp en almanacka och i den markerar man vilka dagar ens barn ska äta lunch på skolan. Man får klicka på en dag i taget och bekräfta att ja, barnet ska äta skollunch just denna dag också. Sedan går man till nästa. Har man otur dyker det upp en ruta där det står ”saldo insuficiente” vilket betyder att man inte har tillräckligt med pengar för att boka denna måltid à 1,46 Euro. Då får man gå till ”carregar” – ladda, och ladda lunchkortet med pengar via multibanco, alltså sin internetbank eller om man inte har en sådan, gå till bankomaten och där knappa in de bekräftande siffrorna.

Själva lunchkortet har Frida. Det är ett plastkort som hon drar vid grinden när hon går in och ut ur skolan och när hon ska äta lunch. Nu gråter hon för att det tutade ilsket rött när hon drog kortet i lunchkön. Medan jag pratar med henne kan jag inte logga in och kolla om jag glömt att ladda eller boka, så jag försöker trösta henne bara. Säger åt henne att äta sin smörgås som jag skickar med varje dag (och som hon ofta inte hinner äta upp) eller att gå och leta upp den snälla skolvärdinnan som är från vår by. Okej, mamma, säger hon ynkligt. Vi lägger på.

En stund senare har jag kollat att jag visst hade laddat kortet och att jag visst hade bokat lunch men att min bokning avvisats för att jag hade bokat för lång tid i förväg! Jag som trodde jag var smart när jag bokade alla luncherna för hela november på en gång eftersom jag vet att jag annars skulle glömma det någon vecka. Så får man alltså inte göra! Det betraktas tydligen som fusk! Varje förälder måste gå in varje vecka och boka för bara en vecka i taget, även om man vet att barnet ska äta lunch på skolan varje dag hela terminen, eller tänker att man hellre betalar 1,46 för mycket någon dag om det skulle råka bli så att barnet missade att äta en förbokad lunch än att råka ut för detta, ett barn som ringer och gråter för att hon är hungrig och inte får någon lunch.

Jag tycker på något sätt att det känns skönt att veta att jag inte hade glömt, men kan inte få i mig min egen lunch förrän Frida ringer igen och säger att skolvärdinnan sett till att hon fått en tallrik soppa, och att hon ätit sin smörgås.

Nu ska jag logga in och boka nästa veckas skollunch. Vi ses i morgon!

Så här ser skolmaten ut på Fridas skola.

 

 

Comments
  1. Kommer på två anledningar till arr inte boka fler luncher än de man tänker äta:
    – miljöslöseri
    – lunchen är nog subventionerad, då är det slöseri med skattemedel att laga mer än som behövs

    Förslag: Föreslå att man får ett felmeddelande om man bokar för långt fram i tiden.

    • Ja precis, det handlar ju om att de ska laga lagom mycket mat, att det inte ska behöva kosta i onödan och att man ska slippa slänga. Det stämmer också att lunchen är subventionerad för vissa barn. Det är inget fel med det, men datasystemet är ju kasst. Som du säger borde man få en varning när man gör en bokning som inte funkar, och så borde man kunna boka för längre fram i tiden typ en hel månad i förväg tycker jag. Förra veckan missade jag en bokning och barnet fick bara soppa igen.. Kanske måste gå med i föräldraföreningen eller fixa något kom-ihåg-system../Åsa

  2. Pingback: Bortugal | Lucka 18: Det blir vardag där med

  3. Och som jag skrev tidigare så får de inte heller lunch i Spanien så som vi svenskar anser det vara.
    https://solsomsol.blogspot.com.es/2017/10/spanska-skolan-del-10-lunch.html
    Det är väl egentligen ett mellanmål strax före 12, lunchen äts ju efter skolan.

    Fascinerande ändå vilket system de har i Portugal. Eftersom mattanten står beredd med soppa så innebär det ju att bokningssystemet har utrymme för förbättringar men att mattanten fungerar bra! Så att säga …

    Och jag vet, att ha ett barn som ringer hem och gråter är hemskt. Har hänt en gång för sonen bråkade med en annan elev i Svenska skolan. Vi skyndade oss för att prata med lärare och rektor (det var inte första gången de bråkade och nu fick det vara nog) och när vi kom dit sa sonen glatt ”Hej mamma, vad gör du här?!”.

    • Ja de har ju korta skoldagar i Spanien. Så annorlunda fast på samma halvö! (Som Sverige och Norge typ).
      Gissar att ni inte har lika bråttom dit om sonen ringer igen?/Åsa

  4. VARFÖR måste de göra det så krångligt för?! På skolan där jag tar kvällskurser så har de också nåt system med ett studentkort som man fyller på med pengar och betalar i matsalen med. Hur dagseleverna gör, som köper riktig mat och inte bara en macka, vet jag inte men antagligen likadant. Tycker inte att det är så farligt egentligen, när man kommer in i systemet. Men jämför man med Sverige och sen också med den här händelsen att det går ut över ett Barn när det blir krångel, då känns det bara så himla tråkigt och onödigt

  5. Intressant läsning!
    Märkligt att man kan utsätta skolbarn för risken att bli utan mat! Och tänk att behöva titta på sina klasskompisar som har fått mat och själv sitta och vara hungrig resten av dagen! Rena tortyren faktiskt!
    Att dom inte tänker på att kontot (om föräldern missat boka) skulle kunna hamna på minus tillfälligt för att sedan fyllas på när föräldern har blivit påmind! Alltså ungefär som ens bankkonto.
    I Frankrike kan man betala för ett helt läsår och dessutom till en mycket lägre kostnad än här i Portugal.
    Den mycket antika och krångliga byråkratin här i landet borde verkligen moderniseras för att passa in med resten av unionen.

    • Jag hoppas jag kan skriva om något mindre bra i min erfarenhet av Portugal utan att det missuppfattas som missnöje och besserwisseri. Så här är det ju inte på alla skolor, men just här har man ju definitivt misslyckats med moderniseringen. Det blir ju ofta fel i början. Imponerande ändå vilken tilltro man har till att föräldrarna ska sköta sin grej, och att de faktiskt gör det för det allra mesta. Att de lyckas med det fast det är krångligt. Jag är tydligen den enda som lyckats misslyckas av föräldrarna i Fridas klass, plus att en kamrat slarvade bort kortet och fick det lite jobbigt innan hon fick ett nytt. Det är ju lögn att försöka få in en viktig lapp eller underskrift eller dylikt i tid av svenska föräldrar. Jag är ganska säker på att familjer med sämre ekonomi inte behöver betala. Däremot behöver de antagligen boka, för att minska svinnet.
      Jag fick höra av skolvärdinnan att alla barn alltid får soppa, även de vars kort piper, men det visste ju inte Frida. Nu vet vi det, men förhoppningsvis ska det inte pipa igen peppar peppar. Jag hoppas att de utvärderar systemet och kommer fram till att det inte är bra, men om alla andra är så bra på att ladda korten kanske de fortsätter. /Åsa

      • I Norge får man väl inte heller skollunch, fast de har olja och allt? Eller jag vet inte. I England är det väl lite si och så med skollunchen? Minns att jag gjorde matlåda med mackor och chips till engelska skolbarn när jag var au-pair, och så har jag ju sett Jamie Oliver kriga mot flottig skolmat. Det är i alla fall intressant att veta mer om hur det kan se ut i andra länder, och viktigt, så man inte tror att det egna landet är standard. Lite därför jag skriver.:)/Åsa

Lämna ett svar till Urmas Lepp Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *