Lucka 6: Kalas

Apropå tjusiga fester som i tredje luckan så har vi inte haft en enda här i Bortugal. I vårt förra liv hade vi en del stora middagar och fester. Här har vi bara barnkalas, men vilka barnkalas vi har! Nu senast var det Jonnas tur att fylla huset med kompisar och fylla dem med socker. Det kalaset kan få fylla lucka nummer sex.

Hon hade skrivit inbjudningskorten själv, och på dem hade hon till min förskräckelse skrivit att kalaset började klockan 10 och slutade klockan 15. Jag blev lite förvånad när det ringde på dörren redan klockan tio och själva födelsedagsbarnet och två övernattande kalaskompisar hade inte ens vaknat än, men sedan var kalaset igång och gick inte att hejda.

det började med våfflor och en skattjakt som Frida gjort!

 

Ofta är portugisiska kalas 5-6 timmar långa (eller upp till 24 om det är pyjamasparty) men jag hade tänkt att det räckte med tre eller möjligen fyra (plus två övernattande kompisar) Det visade sig att jag hade fel och Jonna rätt. Innan de hunnit med alla aktiviteter och lunch var klockan halv tre och vi fick skynda oss med tårtan.

Tårtan var det enda misslyckade med dagen. Den skulle se ut som en ”donut” men liknade mest vad den var: en sockerbomb.

 

Följande aktiviteter bjöds det på: Skönhetssalong i Jonnas rum med den nya locktången vi gett henne och smink som någon annan gett henne. Dans i vardagsrummet till Just Dance. Hopp i trampolinen som vi hade med från Sverige. Bad i poolen (inte planerat men de blev ganska svettiga och tjatade tills jag gav med mig).

Jag vet att jag skrev om att sommaren tog slut i med novembers ankomst, men dagen till ära värmde solen riktigt skönt. Annars är det ovanligt med poolbad i november.

 

Vi frångick den portugisiska kalasmallen med att vägra ha buffé där barnen kan gå och ta godis hela tiden. Istället bjöd vi på varmkorv och minipizzor som gick åt som smör i solsken.

På det en orgie i socker och sedan tårta. Sedan blev de sockerstinna barnen hämtade och vi fick pusta ut, tills nästa år. Då är det dags igen, redan i januari för då fyller Frida år.

I och med den här födelsedagen har Jonna firat lika många födelsedagar i Portugal som i Sverige. Hon har alltså levt nästan halva sitt liv här!  Själv måste jag fylla 86 innan man kan säga detsamma om mig.

 

Och så firade vi henne förstås på skolan, med sång och tårta. För allra sista gången!

 

Fler kalas:

Här En glad åttaåring (Lucka 4)

Här Kalaspremiär!

Här Kalastider!

Här November – en kalasmånad

Här Kalas och sten i glashus

Comments
  1. Det är rätt kul det där att plocka fram så de får göra sina egna bakkonstverk! Geggigt blir det men ungar brukar gilla det. Dessutom perfekt när den ena inte gillar grädde, den andra tål inte det och den sjunde äter bara det.

      • Ja, kanske att byns (Portugals?) ständiga fester har smittat av sig 😉
        Och kommenterandet ja.. Nu när graderna sjunkit ner till svinkallt (inomhus) så har jag börjat spendera lite för mycket tid instängd i sovrummet med mitt älskade element. Blir mycket bloggläsande + extra tid då..
        Hur gör ni egentligen på vintern? Är huset isolerat bra eller värmer ni upp det av bara tusan? (Eller går runt och fryser, usch) Minns iofs nåt inlägg att ni inte använder vardagsrummet under vintern så gissar att ni också skärmar av ytan, heh..

        • Jo i det stora vardagsrummet är det varmt tack vare en varmblås (vet inte vad det heter, men den blåser varmluft) och så har vi ju eldstaden, men resten av huset är ouppvärmt. Det är helt okej, bara det finns någonstans det är varmt. /Åsa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *