The Liebster Award: Jag svarar på fem av elva frågor

Vad är nu detta? The Liebster Award ? Det är nog mer ett kedjebrev än en utmärkelse, ett sätt för bloggar att uppmärksammas och att uppmärksamma andra bloggar. Så vitt jag förstår är Liebster ingenting annat än ”käraste” på tyska så detta är inte reklam för något annat än andra bloggar.

liebster-award-feature

Här är reglerna om någon undrar, fast de verkar i och för sig ha ändrats. Nu är det 11 frågor som gäller. Skrev frågorna jag ska svara på och uppmärksammande mig gjorde Linnea som skriver Lanclin, resebloggen om en familj i Bayern, och nu ska jag svara hennes frågor och skicka vidare med färska frågor till fem andra bloggar.

1. Vad har du för favoritställe att åka till i landet du bor i nu?
Mitt favoritställe är precis där vi bor, så vi åker väldigt ogärna speciellt långt därifrån. Allt vi behöver och önskar finns inom en radie på 8 mil, känns det som. Allra helst går och cyklar vi runt i närmiljön eller surfar på närmsta strand. Vi har massor med favoritställen inom den hemmaradien och lämnar den ytterst ogärna.

cykeltur peninha 152

14249240_10154139176018183_1469305048_n

 

2. Berätta om någon kulturskillnad mellan ditt nya land vs Sverige.
Kindpussar och sena kvällar för barn är väl det som jag kommer att tänka på först. Jag höjer fortfarande på ögonbrynen och ojar mig lite när barnen får inbjudan till kalas som börjar vid 9-10-tiden på kvällen eller när de ska ha dansuppvisning och uppträda vid 23-tiden. I slutändan hinner det dessutom bli midnatt innan de står på scen. Jag är fortfarande lite obekväm med kindpussarna också efter tre år. Är liksom fortfarande osäker på när man ska pussas och inte och rädd att jag ska råka pussa någon på munnen, fast det är nog Sverker som har allra mest problem med kindpussarna.

3. Har du bott i fler länder än Sverige och det du bor i nu? Berätta om det.

Om jag har.
Okej, here we go, den korta versionen:

Jag bodde i London i nästan två år direkt efter gymnasiet, först som au-pair och sedan jobbade jag på ålderdomshem och restaurang. Efter det hamnade jag i Österrike där jag jobbade säsonger på hotell i östra Tyrolen. Jag städade hotellrum en säsong, vattnade blomlådor en sommar och avancerade sedan till servitris och bartender. Där blev jag också kvar nästan två år.

 

Matrei-in-Osttirol

Lånade bilder

Lånade bilder från min alpby i Österrike och ett av hotellen

 

Sedan bar det av till Baskien där jag läste spanska en termin och efter det till Schweiz där jag jobbade som Serviertochter (servitris) två säsonger på en restaurang i ett naturreservat, bland gemsar och murmeldjur och glaciärer.

På den analoga offline-tiden, den tiden när man framkallade kort och skrev brev. Och ja det är en fondvägg.

 

Inte fondvägg

 

Lånade bilder

lånade bilder

Träffade Sverker mellan dessa två säsonger och flyttade hem till Sverige och påbörjade min lärarutbildning, men tog ett sabbatsår med Sverker under utbildningen och reste i Asien och Australien. Jobbade på café i Sydney ett par månader och reste sedan runt halva Australien i en gammal bil, och Thailand och på Bali med ryggsäck under sammanlagt ett halvår fast det räknas väl inte som att bo utomlands egentligen utan som att resa länge.

 

Mo-Bilen

Sverker vid Mo-Bilen i Australien första vändan

 

Bilen vi bodde i en termin när jag pluggade i Newcastle

Bilen vi bodde i en termin när jag pluggade i Newcastle

 

I språklärarutbildningen ingick också två utlandsterminer varav jag gjorde den ena i Newcastle, Australien (igen!) och den andra i Freiburg, Tyskland, men sedan var vi fast i Sverige, jobb, småbarn och husbygge ganska många år innan vi hittade Portugal och flyttade hit. Hem.

4. Vilken är din favorit bland de typiska maträtterna i ditt nya land?
Vin räknas väl inte som mat? Annars skulle jag svara vinho verde, det pärlande gröna vinet som är nästan farligt läskande och gott i sommarvärmen. Jag har inte fallit pladask för det portugisiska köket, må fröken Fátima som påstår att portugisisk mat slår italiensk och asiatisk med hästlängder förlåta mig, men visst är det fantastiskt gott med fisk och skaldjur! Grillad dourada är nog favoriten! Jag har också ätit gudomligt god bacalhau vid något tillfälle. Så god att jag nästan kan förstå portugisernas kärlekshistoria med torkad saltad norsk torsk. (uppblött och avsaltad och tillagad på en massa olika sätt). Med vinho verde till, förstås.

 

Godare än det ser ut!

 

Detta blir ju jättelångt! Det brukar det i och för sig bli, men idag stoppar jag här och fortsätter i morgon, så hinner jag fundera lite till på vilka 11 frågor jag ska ställa också.

Vi ses i morgon! Até amanhã!

Kommentarer
  1. Kindpussar är jag helt bekväm med, men jag låter oftast den andra bestämma om det ska kindpussas eller ej 😉 En gång blev det lite awkward när jag mötte ett italienskt par – som dock kom från norra Italien tror jag och de var inte sådär typiskt italienska av sig. Men då var det jag som bestämt skulle kindpussas och de verkade nästan lite besvärade över det :’D Och så kindpussade jag mannen före hans flickvän, vet inte om det var helt ok heller, tänk om dom tog det fel på nåt sätt? 😀

  2. Bra svar. O visst, ett hyfsat rese CV.
    Maten, maten,,, suck. Ser fram emot att få ett större kök, för att äta ute här i Portugal är en plåga. (om man nu inte befinner sig i turistområdena där det finns riktiga matställen.
    Kindpussar, har i alla fall lärt mig vilken sida man ska börja på.
    Måste få fatt i det där gröna vinet….. efter några glas kan det kanske bli jag som startar upp med det där pussandet.

    • Det gröna vinet kan du köpa i vilken butik som helst, Arne! Rekommenderar ”Gazela”. Ja jag håller med om att det inte är helt lätt att äta ute, inte ens här i turistområdena. Ganska ofta har vi valt ”fel” restaurang. Och ja, jag är rätt nöjd med mitt rese-CV. Kanske därför jag håller mig inom min hemmaradie nu. /Åsa

    • Ja, och kanske delvis ett sökande efter någonstans att stanna. Det blir väl så när man inte känner sig hemma på platsen man föddes och växte upp. En rotlös tillvaro, men var roligt och spännande det var! Vad jag kände mig fri! /Åsa

  3. Oj! Du har verkligen rört på dig. Förstår att du tycker det är skönt att ha hittat hem nu.

    Kindpussarna har jag fått vänja mig vid eftersom man pussas på kind i Serbien. Det jobbiga är bara att hålla koll på vilket land man är i för det är olika i antalet. Och så startar jag säkert på fel sida… Fast det är värre att veta när man ska kindpussas eller räcka ut hand och hälsa. Äsch, vaddå! Det var ju inte min idé det här. 😀

  4. Heja Åsa!
    Det roliga med sådana här är ju att man sitter och funderar hur man själv skulle svara, samtidigt som det är spännande att få veta mer om den man läser om.
    Utsikten från fjällrestaurangen är helt otrolig.
    Och kul att se en gammal bild på Sverker!

    • Haha, vad roligt att du tänker så Casa Annika, eftersom du är en av dem jag skrivit frågor till! Du får Liebster Award av mig i morgon! Och jag det var en väldigt vacker miljö att jobba och bo i, både i Österrike och Schweiz, och när jag var ledig vandrade jag mycket i berg och dalar! Helt sagolikt vackert verkligen. Der är nog bara havet som kan mäta sig med det landskapet. /Åsa

    • Ja det var lite roligt att rota fram bilderna och minnas, Freedom. Jag har sparat väldigt få bilder från förr, men det är ju kul att jag har några kvar. Jag har verkligen mycket roliga och spännande minne som jag nästan aldrig tänker på. Jag är väldig sällan nostalgisk, men när jag satt och valde bilder var det roligt att minnas./Åsa

    • Ja eller hur, Resfredag, och då har jag ändå inte räknat upp kortare vistelser och rena resor som tågluffarna och så! Kanske inte konstigt att jag är nöjd med att stanna på en plats nu! /Åsa

    • Ja det där med pussandet kommer aldrig att kännas naturligt, Shetlandsfrun! Ser fram emot att läsa dina svar på samma frågor! Bara att sätta igång! :)/Åsa

Lämna ett svar till Emma, Sol som sol? Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *