Ingen lapp, ingen utflykt!

Nu har de slutat fråga mig om jag vill och kan följa med på skolutflykterna. Jag ska förstå att jag ska med när jag får lappen, tydligen. Jag blir tagen för given och i just detta sammanhang tar jag inte illa upp utan ser det som en sorts komplimang . Ibland frågar jag för säkerhets skull om jag behövs, om jag ska med och svaret är alltid ja, som till exempel i måndags morse när jag undrade om jag också skulle åka till fjärilsfarmen med Jonnas klass. Jajamen!

Nu kan vi allt om fjärilars livscykel och kroppsdelar

 

Vi kan identifiera arter

 

Jonna har blivit så portugisisk att hon har pälsväst fast det säkert är 25-30 grader inne hos fjärilarna.

 

guincho maj 2016 090

 

När det börjar dra ihop sig till en skolutflykt får alla barn med sig en liten lapp hem med information om vart de ska, vilken dag och vilken tid, samt om det behövs instruktioner gällande klädsel och matsäck och ibland en uppmaning att skicka med ett par Euro, då det inte är helt självklart att skolan står för kostnaderna, utan snarare tvärtom.

 

Viktig lapp! Den har till och med portugals regerings logga i hörnet, som alla andra papper från skolan. Det tycker jag är tjusigt.

Viktig lapp! Den har till och med portugals regerings logga i hörnet, som alla andra papper från skolan. Det tycker jag är tjusigt.

 

Lappen är liten men viktig. Halva lappen river man av, fyller i med namn och underskrift att man som målsman godkänner att eleven följer med på utflykten, och skickar med tillbaka till skolan senast dagen innan utflykten. Skulle man råka missa den lilla lappen i ryggsäcken så den inte är tillbaka hos fröken med underskrift i tid får barnet med den slarvige föräldern inte följa med på utflykten utan stanna hemma eller gå med någon annan klass som är kvar på skolan den dagen. Japp. Hårda bud, inga undantag!

Det händer inte så ofta som man skulle kunna tro, men visst händer det att en eller två elever inte får följa med klassen på utflykten på grund av utebliven lapp. Jag är faktiskt imponerad över hur bra de portugisiska föräldrar är på det där med lappar, för det är ju lätt att missa, och glömma. Som tur är har det inte hänt oss ännu. Jag försöker fråga varje dag om de har med någon lapp från fröken, och så är de ju ofta ivriga att berätta när de fått information om ännu en utflykt.

Nu har jag tappat räkningen på hur många utflykter jag varit på med skolan, och var vi än kommer finns det personal som tar emot oss och tar hand om oss och berättar och svarar på frågor, med ett imponerande engagemang och tålamod. Vilka ställen jag hamnar på tack vare dessa skolutflykter! Och vad mycket barnen får se! De som har med sig lappen med underskrift senast dagen innan utflykten alltså. Islandsfamiljen och brasilienmamman hade missat detta den här gången, så det var två barn som inte fick följa med till Base Naval, ett ställe där jag väl aldrig trott att jag skulle sätta en fot.

Flotta fröken på besök hos flottan

Jag är osäker på vad motsvarande heter på svenska. Flottans bas? Marinen? Det hela låg i alla fall på andra sidan Tagusfloden vilket var spännande bara det, för där har jag knappt varit mer än bara åkt förbi på väg längre söderut, och så fick vi en fin vy över Lissabons kullar från andra sidan floden.

guincho maj 2016 063

Matsäck på däck

 

Med fin vy över Lissabon på andra sidan floden.

Med fin vy över Lissabon på andra sidan floden.

Och Jesusstatyn och 25-Aprilbrons bågar för ovanlighetens skull bakifrån, hur nu det gick till.

 

Hela tre timmar tillbringade vi ombord på en båt som jag också är osäker på vad den heter, en Search and Rescue – båt en storlek mindre än en fregatt, väl omhändertagna av flotta flottister (eller vad det kallas) som tålmodigt besvarade alla nyfikna frågor om vad olika knappar var till för, varför båten var grå, hur fort den kunde åka, om de sköt med kanonerna varje dag och så vidare.

 

Groupie innan hemresan

 

Det hade varit roligt om vi hade fått åka båt tillbaka till Cascais, men det fick vi inte tyvärr.

Sedan sist jag skrev om skolutflykter har vi även hunnit med en utflykt till ett naturområde där vi fick se en fladdermusgrotta, en kalkbrännugn och åsnor, samt en till en idrottshall där vi fick prova på olika bollsporter.

april 2016 128

Hos åsnorna

april 2016 137

The fröken!

 

Idag är jag i skogen någonstans med Fridas klass och tränar orientering hela dagen, och innan läsåret är slut om tre veckor ska vi hinna med två utflykter till!

I nästa inlägg måste jag berätta om ännu ett oväntat besök som dök upp emellan alla utflykter! En snubbe med tunna på ryggen och hund! Har bara inte bestämt om jag ska berätta feelgoodversionen av det hela eller vara ärlig….

Kommentarer
  1. Vilken tur dina flickor har som får åka på så många utflykter . Inte alla skolor i Portugal har så många utflykter , Biancas klass har inte varit på en enda utflykt sedan hon började skola i Portugal. Men om det blir utflykt ska jag höra om jag får åka med , hittills har dom tacksamt tagit emot min hjälp varje torsdag när det bär av till simskolan . Jag är förste hårblåsare till flickorna som absolut inte får åka hem med blött hår så dom blir sjuka …

    • Åh vad roligt, Annelie, får du också åka med till simskolan? Jag blev något av en expert på att sätta på badmössor faktisk, men hårtorkat blev det inte så mycket. Vår kommun verkar satsa stort på utflyktsmål och personal till dessa ställen/aktiviteter och så får lärarna anmäla sin klass till hur många utflykter de vill verkar det som. Jag tror det blivit fler och fler, i ettan var Frida bara på ett fåtal utflykter. Hoppas Bianca också får åka på utflykt snart! /Åsa

  2. Fina bilder på dessa utflykter och jag får inte nog av alla burros (åsnor). Min dotter undrar om det är sant att orientering finns i PT. Hon är nämligen övertygad om att en sådan ”hemsk” idrottsgren bara finns i Sverige. Jag sa att jag skulle fråga dig. Var du verkligen på orienteringen med skolan?! /Manu

    • Japp, Manu! Vi orienterade hela dagen med karta och kort som skulle stämplas på 11 olika ställen som vi måste hitta! Fast Fátima vet inte vad orientering heter på portugisiska så det finns nog nästan inte! /Åsa

  3. Lappar alltså! Tycker de är överentusiastiska gällande lappar på Iberiska halvön. Jag jobbar på en privat språkskola i Spanien och gud vad mycket lappar vi ger ut. Ibland tre lappar på en och samma dag. Verkar som att föräldrarna har svårt att hålla koll när det blir för mycket information. Gör man på samma sätt i svenska skolor?

    • Nej det är nog slutlappat i Svenska skolan, Simone! Bara mail och hålla koll på portal med info om närvaro och annat (ev anmärkningar) och hemsida med info om planeringen. Mycket logga in, mycket info! Också svårt att hålla reda på! /Åsa

  4. Det gäller ju att passa på när man har tiden eller hur, nu när du har flytt den svenska stressen, så njut och häng med!

    Här är det också en enorm mängd lappar, saker som händer, några dollar som ska med här och några där, en extrem mängd information hela tiden. Jag fattar inte hur de familjer med två heltidsarbetande föräldrar håller reda på allt vad gäller skolan.

    • Jag njuter verkligen, Marie! Och som jag svarade någon annan, rörigt att hålla koll på info via mail och hemsidor också, logga in på olika ställen… och oavsett om det är lappar eller på datorn, tufft för heltidsarbetande att hålla koll på allt, särskilt om man har fler barn! /Åsa

  5. Himlans massa skolutflykter i det där landet! Hade önskat att jag fått åka på sådär mycket skolutflykter! Det verkar mycket roligare (och mer lärorikt) än att bara sitta i en bänk hela dagarna 😉

    • Ja, jag lär mig massor, Freedomtravel! Från min egen skolgång minns jag att vi skulle på en skolutflykt till reningsverket i mellanstadiet, och att jag råkade få ont i magen den dagen så jag måste vara hemma.. men jag har en del glada minnen av friluftsdagar! /Åsa

  6. Vilka trevliga exkursioner du varit med på!
    Gick i skola i Ludvika på 30-40 talet (realen 1945). Där var det inga utflykter. Gjorde EN skolresa i 6e klass till Uppsala. Big deal,
    I´ll tell you!

    Era flickor får en otroligt inklusive skolgång,
    och så kul att du kan vara med. Gemensamma rfarenheter ni kan snacka om i framtiden. Ät Sverker med nån gång?

    • Jag kan tänka mig att det var spännande att åka till Uppsala! Mina tjejer är uppspelta och förväntansfulla inför varje utflykt, fast de får åka på så många. Jag med förstås! Sverker har inte varit med på någon utflykt tyvärr, men han brukar bli tillfrågad när de ska promenera omkring i byn, som på skolkarnevalen. /Åsa

  7. Ja, jag var också en sådan där mamma som alltid brukade hänga med på utflykter i skolan, speciellt i låg och mellanstadiet. Samma här, lappar med påskrift etc. OCH ofta fick man betala för dessa utflykter, mer regel än undantag
    Ja, ta den ärliga versionen av snubben med tunnan du 🙂

    • Nu blev jag nyfiken på vilka utflykter du fick följa på, Annika! Kanske ska skrålla bakåt i din blogg och kolla! Snubbe med tunna coming up, utan filter! /Åsa

  8. Härligt med raka puckar och regler som efterföljs! Ska kanske bli lärare i Portugal istället. Det verkar lättare på ett sätt. Kram!

    • Bara på det sättet tror jag, CAN! 😉 Läste du om nomadlivet man får leva som lärare x antal år (10-15..) innan man får en fast tjänst? Halva sommarlovet och halva lönen! 🙁

  9. Som sagt, jag måste nog ta ett allvarligt prat med Svenska Skolan! Nästa vecka ska de visserligen till CAC, moderna muséet i Málaga, men dit verkar de åka hela tiden. Kostar inget.

    I Sverige och i Spanien har man löst det som så att man som förälder vid terminsstart skriver under ett papper på att man låter barnen få följa med på skolutflyker. Smidigt.

    All heder dock åt det mycket informativa papperet från er skola. Snyggt och prydligt, man ser klart att det är ett papper från skolan. Det ska man göra, inte bara skriva ut ett vitt papper med lite text på. Det måste jag också ta upp med skolan.

    Du får se så otroligt mycket! Och även om man kanske sett det som barn så upplever man det på ett annat sätt som vuxen.

    Jag har bett vår skola säga till om de vill ha med föräldrar men har hittills inget hört.

    • Ja det är kul att jag får följa, Emma! Jag lär mig massor, saker jag inte minns att jag lärt mig på svenska nånsin! Visst borde det räcka med ett papper/termin, men eftersom de ibland måste betala… kanske är det bland annat det? /Åsa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *