Folk ska inte tro att det är någon jäkla semester att åka till stranden

Nu är nog många tillbaka i vardagen och minns lata dagar i hängmattan med vemod.  Här är det så många veckor kvar tills sommarlovet är slut att jag inte ens vet hur många, men jag gissar på fyra. Tro för den skull inte att vi ligger på latsidan! Tvärtom! ”Slit och släp! Folk ska inte tro att det är någon jäkla semester att åka till stranden”, brukar Sverker säga när vi efter mycket om men valt strand efter konstens alla regler (se nedan), stuvat in allt som kan behövas i bilen inklusive hund och barn, letat efter någons solglasögon, svurit och  beskyllt någon för att ha slarvat bort dem, hittat dem (på skallen), övertalat barnet som vaknade på fel sida och inte ville åka till stranden men som kommer att vara först i vattnet och sedan vägra åka hem fast det är kväll, svettats i bilen som har trasig AC igen, hittat parkering, släpat ut hela bohaget (se nedan) till lämplig plats på stranden och smörjt in alla utom hunden med solfaktor, inte att förglömma!

Med hela bohaget menar jag minst fyra surfbrädor och en skimboard, tre parasoll, fyra våtdräkter, cyklop, snorklar och harpun, kylväska med lunch och mellis och fem liter vatten och så kassarna med handdukar, badkläder, solskydd, solhattar, förbandslåda, tröjor, böcker, racketar och boll och annat bra-att-ha.  När man väl är på plats är det i alla fall värt det, om man har med sig allting och om man valt rätt strand vill säga, och det är en hel vetenskap för sig.

En sak som man måste ha koll på är tidvattnet. Jag har ju skrivit om stranden som försvann och kom tillbaka igen. Riktigt så dramatiskt är det som tur är inte hela tiden, att stränder plötsligt försvinner helt över en natt, men nästan. Samma strand växer och krymper flera meter i takt med tidvattnet, som växlar med intervaller om cirka sex timmar. På en strand där det är gott om plats på förmiddagen kan man få tränga ihop sig på bara någon liten remsa när det blivit högvatten.

 

Det som är kvar av en stränderna vid Costa Caparica vid högvatten

Det som är kvar av en stränderna vid Costa Caparica vid högvatten

 

Havets humör ändrar sig också från dag till annan. Där man kunde vada ut i stilla kristallklart vatten ena dagen får man bada med livet som insats om havet är på sitt farliga humör nästa dag. Eller egentligen får man inte bada alls eftersom det är röd flagg då vilket betyder förbjudet att bada .

 

Lycka till! Om du hinner doppa dig innan badvakten hindrar dig kommer du antingen upp utan bikini eller med ett kilo sand i grenen och har du otur bryter du nacken eller dras ut till havs.

Lycka till! Om du hinner doppa dig innan badvakten hindrar dig kommer du antingen upp utan bikini eller med ett kilo sand i grenen och har du otur bryter du nacken eller dras ut till havs.

 

Till havets nyckfullhet tillkommer faktorer som väder och vind. Dessa får man inte får underskatta fast väderleksrapporten lovar 30 grader och sol vecka ut och vecka in. Här finns nämligen ett antal mikroklimat som inte syns i väderleksrapporten.

Ett par dagar i veckan får man räkna med hårda vindar på Guincho på grund av lokal termik som gör vindsurfare och kitesurfare glada och blåser bort solbadare och deras strandparasoll. Jag ser ofta badturister iklädda bikini och inställda på en dag på vackra Guincho cyklandes på gratis lånecyklar från ett vindstilla Cascais ge upp och vända om på grund av kall motvind i kulingstyrka från bergen. En del trampar envist på en bit förbi fyren vid Cabo Rasa men vänder när inser att de kommer att bli sandblästrade om de fortsätter. Tillbaka till ett vindstilla Cascais, fem kilometer därifrån.

 

Molnlimpa över bergen: Vindsurfarnas och kitesurfarnas Guincho

 

Ett annat mikroklimat gör att stränderna närmast norrut täcks av dimma med jämna mellanrum. Gränsen går nästan exakt vid kommungränsen mellan Cascais och Sintra. Stekande sol i Cascais, dimma och uppåt 15 grader svalare bara någon kilometer norrut. Folk från byarna norr om molngränsen hälsas ofta med fraser som ”Har ni hittat ut ur dimman?” eller ”Välkommen till sommaren!” när de dyker upp i i vår mycket soligare by, onödigt påpälsade.

 

Strand i dimma

 

Så här i augusti måste man också ta med folkfaktorn i beräkningen. Det är nu det är som trängst om saligheten här. Portugiserna är lediga och turisterna som allra flest just i augusti. (rim!) Är man för sent ute på dagen riskerar man att få leta parkering länge och långt från stranden. Det har hänt att vi tänkt oss till den närmaste stranden och upptäckt att folk har parkerat ett par kilometer längs vägen mer än halvvägs upp till vårt hus. Då vet man att det är en lördag eller söndag i augusti om man inte visste det innan. När man väl blivit av med bilen och släpat sig och bohaget till strandremsan, kanske behövt gå flera gånger i värmen för att få med och allt man prompt skulle släpa med sig så kan det förstås vara väldigt trångt mellan handdukarna och hög kisshalt i vattnet också.

 

Äntligen semester. Skönt att slippa stadens trängsel… (från portugisiska facebook, inte långt från verkligheten på vissa stränder under högsäsongen)

Caparica, och då var det ändå bara juni.

 

När man åkt till en strand extra långt för att "escape the crowds" men inte var den enda som fick den idéen.

När man åkt till en strand extra långt bort för att ”escape the crowds” men inte var den enda som fick den idén. Arrábida. Alentejo.

Cascais, också bara i juni.

Där kanske? Efter att man letat parkering i en halvtimma och släpat grejer fyra kvarter spelar det ingen roll om det är trångt bara man får bada.

 

Ibland är det för trångt i vågorna också.

 

Barnen har lärt sig att fråga inte bara vilken strand vi ska till utan även att ställa kontrollfrågor gällande om det kommer att vara hög – eller lågvatten och om det kommer att vara blåsigt eller inte innan de godkänner badplanerna för dagen. Den strand som var perfekt igår kanske inte är värd besväret nästa dag. Det har vi lärt oss. Det gäller att kolla upp alla faktorer för att välja rätt strand och rätt utrustning. Att packa rätt är minst lika viktigt som att välja rätt strand, och ofta innebär det att ta med sig rubbet och lite till utifalll. Vad kan vara mer irriterande än att åka till stranden med surfbrädor och så är det platt och perfekt för snorkling. Bäst att ta med allt  x4, och då blir det en hel del att släpa på.

 

augusti 2016 mobil 151

Här fick vi gå två gånger och det var rätt långt.

Här fick vi gå två gånger och det var rätt långt.

 

Dåliga vågor men bra sikt!  Tur jag tog med snorkelutrustningen! Inklusive viktbälte med blyvikter och harpun!

 

Det behövs en hel del grejer om man ska vara kvar till solnedgången och det är ju synd att inte göra det när man släpat dit alla grejer.

 

Det är alltså inte bara att ta badbollen under armen och åka iväg. Faktum är att det är så svårt och jobbigt att åka till stranden att den del inte gör det. Senast idag var en väninna här och lämnade av sin dotter och småpratade lite och jag trodde jag fattade fel när hon sa att de inte varit på stranden en enda dag hittills i sommar. Sanden, vinden, kallt i vattnet, stora vågor, ingen skugga, listan på hinder och obehag som förknippades med stranden var lång. Jag höll också nästan på att smälla av när jag läste på bloggen Sol som Sol (hej Emma!:) om en svensk familj i Spanien att de inte varit på stranden på hela (halva sommaren).

Oss kan i alla fall inget hindra från att åka till stranden. Vi framhärdar med nästan religiös övertygelse att det trots allt nästan är meningen med livet att åka till stranden. Vi fortsätter envist och oförtrutet att åka till någon av alla favoritstränder var och varannan dag, men först efter att ha konsulterat Beachcam och tagit med allt från surfabilitet, sikt och tidvatten, mikroklimat och termik och veckodag i beräkningarna för att inte bli besvikna. Ofta kommer vi hem så utmattade att vi knappt orkar skölja våtdräkterna, hänga upp handdukar och badkläder, duscha av hunden och allt efterabete som ingår och ibland behöver vi  faktiskt en eller två vilodagar innan vi orkar göra om det.

Har jag sagt att det är jobbigt att ta på och av våtdräkterna också? Det är också jobbigt.

 

Nej, folk ska inte tro att det är någon jäkla semester att åka till stranden, som sagt, men någon måste ju göra det och det verkar vara vi.

Mer från oss och stränderna snart!

 

Kommentarer
  1. Skulle bara titta in och se vad mer du kommenterat och av någon anledning så tittade jag på rubriken:
    Folk ska inte tro att det är någon jäkla semester att åka till stranden

    och sedan på url:en
    https://www.bortugal.se/folk-ska-inte-tro-att-det-ar-nagon-svordom-semester-att-aka-till-stranden/

    Hur i hela friden kommer det sig att jäkla bidde svordom? Alltså det är ju en svordom men …

    Tyckte bara att det var jäkligt lustigt, så att säga!

    • Haha! Vad du var grundlig, Emma! Kanske är det wordpress som censurerar?! Nej, det var mitt namn på utkastet. Första titeln blir kvar i http även om man ändrar den. Glömde ändra. 🙂

  2. Hmmm… nu förstår jag varför Bortugal platsade in som tvåa i källor på min blogg…

    Nu till försvar.
    Vi var faktiskt på stranden i förra veckan! Vi ÄLSKAR att vara vid stranden och föredrar egentligen havsbad framför poolbad. Men vi är solbadare, inte sportutövare. Därför ’r det ingen hit när vattnet inte ens behagar närma sig 20-strecket!
    Men i förra veckan var det skönt. De tyckte de andra tusentals strandbesökarna också. Även de som smackar upp pergolor på var sin sida om oss och på ena sidan var det hårdrock medan det på andra sidan var pop. Det var INTE ETT DUGG J-A KUL! Och ppå helgerna kkan man bara tvärglömma stranden för då byggs det upp anläggningar med dessa pergolor.

    Så. Nu har jag försvarat mig lite. 🙂

    • Haha, jag undrade när du skulle reagera, Emma! Hoppas du inte tar illa upp! Jag har full förståelse för att man inte gillar trängsel och för att inte alla gillar kalla bad! Vi undviker också de mest tätbefolkade stränderna på helger och högsäsong, men har som tur var ett urval av andra stränder, men man måste som sagt välja noga för att det ska vara mödan värt! För oss är det ju olika aktiviteter som surf och snorkling som drar till stranden. Då får det hela en annan dimension. Då är det kul! 🙂 (Men krångligt!) /Åsa

      • Ingen fara! Och jag reagerar lite långsamt, håller på att läser ikapp allas bloggar från slutet av juli. Tar lite tid och jag kan ju inte sitta vid datorn hela tiden. Sägs det.

        Vi har inte riktigt hittat den där perfekta stranden än, det är så attans mycket folk. Snart är de ”värsta” semestrarna över så det blir bättre, vädret håller ju i sig ett tag till. Mannen min tittar dock på lite stenar i vattnet på olika ställen och säger att där blir det nog bra att snorkla!

  3. Väldigt informativt om hur det är att leva strandliv i Portugal. Läste att Spanien rapporterar en ökning med 12% av turister då många väljer bort Turkiet och Sydostasien på grund av oroligheter. Bra för ekonomin i pt.

  4. Härligt! Och jag som tycker min lilla packning i ryggsäcken är jobbig….för att inte tala om de 4 minuter det tar att gå till stranden….och det är bara jag…. 😉
    Hundförbud på strand är nog ingen EU-regel för här i Grekland infördes denna sommaren att hundar är tillåtna på alla stränder (hundägarna måste så klart hålla koll på dom).

    • Det kan vara lättare sagt än gjort, Ia! Vi såg en hund lyfta på benet och kissa på en tjej där hon satt helt oskyldigt på stranden en dag i början av sommaren. Det var inte vår hund. Jag kan förstå förbudet faktiskt. De uträttar ju sina behov lite hur som, hundar… och alla hundägare har inte koll på sina hundar. Ibland blir man jagad av jättehundar när man springer på stranden. Hundar som hoppar och skäller och ”vill leka” Även om man inte är hundrädd är det inte så kul när de har klor och är stora som kalvar. Ägarens ursäkt: ”De vill bara leka!” Ja men JAG kanske inte vill leka?!

      Angående packning så kan vi förstås ta en badhandduk och promenera till närmaste vi med, fast det är två kilometer och tar lite mer än 4 minuter. 🙂

      • Vi är några stycken som redan sett hundar på stranden som ägarna inte hade koll på och vi säger att ja, ja, det kommer att hända nå’t….
        Två km…men då är det nog skönt med ett svalkande dopp! 😉

        • Ja, och ett till när man kommer hem, Ia. Och eftersom vi har så mycket att släpa på är det oftast bäst att ta bilen! Men det händer att vi tar varsin surfbräda under armen och går ned! 🙂 /Åsa

  5. Låter verkligen otroligt jobbigt! Vi har 2 km till stranden som är 7 km lång och ligger på Rhodos östkust. Om någon ligger närmare än 5 meter från oss, blir vi lätt irriterade 🙂 Det finns alltid gott om plats….om det inte är söndag…..då är stranden full av grekiska familjer som har picknick! Vilken tur vi har som bor där vi bor, inget tidvatten och vattnet är kristallklart!!!

    • Haha, men ni har inga vågor, så oss skulle det inte duga åt, Susanne! Medelhavet är en badbalja! 😉 Och jag överdriver förstås i detta inlägg för komisk effekt. Det är fantastiskt med sådan variation mellan olika stränder, och vi har våra favoritställen där vi inte behöver trängas som vi kan åka till (när det inte blåser åt fel håll eller är dimma) /Åsa

  6. Ja inte är det alltid så enkelt 😉 Det där med tidvattnet kan vara lite lömskt, på Teneriffa fick vi hastigt flytta på oss när vattnet plötsligt kom lite väl nära våra handdukar och saker… Fanns andra som hade parkerat ännu närmare vattnet och de fick det lite blött 😉 Lite som i ”Sune i Grekland”, tror det var där som något liknande hände 😉

  7. Haha, det är nästan ett heltidsjobb att få ihop strandbesöken helt enkelt. När vi bodde i Israel besökte vi nästan aldrig stranden, och om vi gjorde det så var det först på eftermiddagen när solen inte var så stark. Där brukade brännmaneterna dessutom ta in stränderna i juli så då fanns det ingen anledning alls att åka dit. Och så all den där sanden – i bilen, i hallen, i badrummet, i sängen…. Nä, tacka vet jag poolen – hade ständigt en väska packad med badkläder, handdukar och solkräm och så var det bara att ta med några vattenflaskor och frukt och så var det klart.

    • Nej man får akta sig för solen Karin. Parasoll, solskydd och våtdräkt…nästan så det vore vettigare att stanna hemma, men det är ju så härligt med havet! Vi har ju pool hemma, men det går inte att jämföra med upplevelsen av havet. Skulle vi bara bada vore det ju en annan sak, och mycket enklare, men vi ska ju prompt krångla till det med aktiviteter som inte passar i poolen. Brännmaneter har vi också råkat ut för någon gång, så bäst att packa ned vinäger också..:) Sanden har jag skrivit om förut: https://www.bortugal.se/husen-i-sanden/ Den är överallt! /Åsa

  8. Visste inte om det där med hund på strandbad. Har inte sett några skyltar.
    Däremot läst om den allra första hundstranden (2016! o en!)
    http://www.theportugalnews.com/news/portugals-first-dog-beach-approved/39037

    Du är en fantastisk reklampelare för Portugal, och alla dessa fina sandstränder, men lika skickligt undviker du att nämna något om vattentemperaturen……. Alltså, jag klarar inte ens att gå barfota längs stranden i någon kilometer innan mina stackars fötter blir frostigt blå.
    Det där AC i bilen är lömskt, tror jag har fått halsfluss av min. Kureras nu med Aguardente vínica
    Supertjusiga bilder, som vanligt.
    En sak som gäller ”småbarnsföräldrar” är att man växer ifrån det, vare sig man vill eller inte.
    Kämpa på!

    o du, det är helt ok att slänga den där soffan

    • Ja det nämnde jag nog bara i förbifarten, Arne, att det är svinkallt i vattnet, men jag har skrivit ett inlägg om det förut. https://www.bortugal.se/vattentemperaturen-i-portugal-som-ice-bucket-challenge/ Sant att man lätt blir förkyld av AC också, så det kanske är bra att den är trasig. Lite irriterande att vi just lagat den bara, och nu är den trasig. Ja, småbarnsåren växer man ju ifrån. Tyvärr. Det går inte att stanna tiden. Snyft. Och i och med dt blir man själv äldre också. Soffan, ja. Om den inte går att transformera till något oigenkänneligt kan vi ju alltid kasta den. Den var gratis, han fick den på köpet så det är ingen ekonomisk förlust. Faktiskt så smidigt här att kommunen hämtar upp otympliga sopor som möbler och kylskåp. Det är bara att ringa. Ingen behöver hyra slöp och lägga hela lördagen på att köa till tippen, om den ens är öppen då .

  9. Underbart inlägg! Kul och informativt, tänk att det är så nära men så stor skillnad i väder och klimat för de norra delarna med dimma, t ex.
    Vi tar aldrig med något när vi går till lilla stranden hemma eller vid stugan. 3 minuters promenad med handduk under armen eller runt halsen, ibland vill ett barn ha med torra kläder till ombyte annars går vi hem efter badet. Det finns verkligen olika sorts strandliv.

    • Ja har man så nära att man kan gå hem om man blir hungrig är det ju lättare, och om man bara ska bada, men vi har ju lite mer utrustningskrävande mål med våra strandutflykter oftast! /Åsa

  10. Känner igen det där med allt o lite till med till stranden 🙂 Minst hälften används inte och i takt med att veckorna går så stannar mer och mer kvar i bagageutrymmet på bilen för ingen orkar bära ner det till stranden…
    Tillbaka i Sverige efter vår semester i Portugal så kan jag inte annat än småle åt bilderna och kommentarerna, stämmer så helt.
    Fast bilderna från stränderna måste vara från lördagar och söndagar då i alla fall vi inte sätter våra små fötter på stranden. Gillar inte riktigt när grannens handduk ligger 1 mm från min och sen tror jag hundstackaren(som är med oss) hade fått panik med så mycket folk…
    Längtar redan tillbaka 🙂

    • Bilderna från överbefolkade stränder är från lördag/söndagar eller augusti. Lena. Men vi använder nästan alla grejer vi har med oss, eller om vi inte tagit med dem hade vi behövt dem i alla fall. Hund får man inte ha med på stränder med badvakt tydligen. En kille sa att Policia Maritima kunde ge 300 Euro i böter. Dem har vi inte sett till men badvakter har sagt till oss på någon strand, så till den stranden får han itne följa. Lite olika hur noga man badvakterna är med den regeln tror jag. /Åsa

      • Ja, lite tråkigt med den regeln om hundar. Tror det är ngn EU-regel för det är faktiskt så i Sverige också och även i Italien Av alla stränder vi varit på i sommar var det endast på Vale do Lobo i Algarve och Fonte a Telha som vi inte hittade förbudsskyltar på. Dock är vår bara en 2 kg stor chihuahua och hon gillar dessutom inte vatten så hon ligger mest under parasollet på kylväskan o spanar. Syns alltså inte så mycket. Blev tillsagda på Carcavelos av badvakterna som sa detsamma som ni fick höra men själv brydde de sig inte. Värre att hålla efter en sprallig hund som vill med o bada kan jag tänka mig.

        • Vi har ett par stränder där det har funkat att ha med vår hund, men ibland har det inte gått. Trist när man tagit sig någonstans (med hela bohaget) och ska hänga där hela dagen och blir tillsagda om hunden. Men som sagt, på obevakade ständer går det finfint. :), (och ibland annars också.) /Åsa

Lämna ett svar till Åsa Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *