Ett måste i Lissabon

Nej. Detta är inte ett tips till turister om en sevärdhet man bara inte får missa om man besöker Lissabon. I frågan om sådana måsten står jag fast vid min ursprungliga åsikt som är att det är emellan dessa ”måsten” som Lissabon ska upplevas och upptäckas,  eller som jag utryckte det i mitt gästinlägg ”Sju skäl att älska Lissabon” hos Resia: ( om jag får citera mig själv och det får jag gärna. Jag behöver inte ens fråga!)

”Som alla andra huvudstäder har Lissabon sin andel av historiska byggnader, muséer och monument, en del av dem världsarv och verkligen spektakulära, men om du frågar mig är det emellan dessa turistattraktioner man förälskar sig i Lissabon, på upptäcksfärd i gränderna, eller i folklivet på ett litet torg. Lissabon sjuder så stillsamt av en alldeles speciell atmosfär som jag nog aldrig kommer att tröttna på.”

Jag hade inte kunnat säga det bättre själv höll jag på att säga. Om jag får säga det själv.

Med den inställningen är det inte konstigt om vi har missat en hel del av Lissabons mest kända sevärdheter fast vi bott här i mer än tre år nu. Torre de Belém : bara åkt förbi, Mosteiro dos Jerónimos : bara sett utifrån, Elevador de santa Justa : passerat och fotat men inte åkt upp. Listan över vad vi ännu inte sett skulle kunna göras lång. Det är inte det att vi inte har hunnit checka av allt på listan, utan helt enkelt så att vi inte har någon lista över ”saker att se och göra i Lissabon”.

 

Där är det. Jerónimoklostret.

Och folk köar för att komma in så det måste vara sevärt, men vi kan se det en annan gång.

Den berömda hissen

 

Det är skönt att inte ha listor, att inte ha måsten. Det hindrar inte att jag läser andras listor över måsten i Lissabon om de mailas till mig av en omtänksam väninna som till exempel denna som dök upp i Expressens Allt om Resor nyligen (listan, inte väninna). Där har man listat hela 19 måsten, av vilka jag konstaterar att vi inte ens kan pricka av hälften och att där finns flera måsten på listan som inte ens skulle kvala in på en kanske-lista om vi hade en sådan, men folk är olika och gillar olika.

 

Time Out market i de gamla saluhallarna vid Cais do Sodré är i och för sig ett bar tips om man är hungrig och befinner sig i de kvarteren.

Time Out market och Mercado da Ribeira i de gamla saluhallarna vid Cais do Sodré är i och för sig väldigt bra tips om man är hungrig och befinner sig i de kvarteren.

 

Hur olika man än gillar kan jag inte begripa hur man kan missa att ta med Alfama i listan. Om någon frågar mig (och det gör folk ganska ofta) är Alfama svaret i fall frågan är om det finns något man absolut inte får missa om man besöker Lissabon. Men det var kanske en bra miss, får då slipper vi springa på en massa Expressenläsare med listor på våra promenader i Alfamas gränder.

Men nu skulle det ju inte handla om tips till Lissabonresenärer utan om en annan sorts måste, nämligen att man måste förnya sitt pass ibland och för halva familjen var det nu denna sommar, så det stod överst och ganska ensamt på sommarens måstelista, eller skulle stått om vi hade en. Då är det behändigt att svenska ambassaden ligger så pass (hehe) nära som den gör.

 

Vilka är det där på bilderna? frågade barnen när vi var på ambassaden.

 

När vi ändå åkte in i det ärendet passade (hehe) vi på att besöka ett alldeles speciellt fik, som nog måste få ett eget inlägg. Precis den sortens fik som borde vara den allra sista sortens fik som just vi behöver, men vi kände ändå ett nästan sjukligt behov att fika just där. Ni kommer att förstå när det inlägget kommer, och kanske någon av er lägger till just det fiket till sin lista över måsten eller kansken i Lissabon. Man vet aldrig. Det ligger i alla fall nästan granne med ambassaden i Lapa, som fast den inte står med på någon måstelista är en trevlig och spännande stadsdel att råka hamna i.

 

Ja men man ta den berömda 28:an dit.

Lissabon kattfik augusti 2016 099

När vi ändå var i farten och nyfikade fick vi också för oss att vi skulle ta båten över till andra sidan floden, där vi hört att man kunde bada och ha det trevligt, men det lyckades vi tajma så dåligt att nästa båt skulle gå först om två och en halv timme, så det får bli en annan gång. Kanske ett annat år till och med, vi har ingen brådska, men kanske tajmar vi in det med upphämtning av passet.

Ingen tur med båttur.

Ingen tur med båttur.

 

När inte båtturen blev av var vi tvungna att nödbada på (nästan) första bästa strand och svalka av oss för att inte smälta i bilen på vägen hem.

 

Personerna på bilderna (utom vi själva) har ingen med oss att göra

 

Innan passet hann bli färdigt för upphämtning fick vi ett alldeles nytt ärende i Lissabon, denna gång i Restelo, en del av Lissabon där vi aldrig hade varit förut. Det kommer ett inlägg om det med, och det spännande ärendet som förde oss dit. Ett ärende som involverade Zlatan och en mikrofon…

Så. Då var sommarens enda egentliga måste i Lissabon för vår del till hälften avklarat. Vad blev ni mest nyfikna på? Ärendet eller fiket?

Kommentarer
  1. Så många härliga byggnader! 🙂 Det där med att se alla sevärdheter/”måsten” där man bosatt sig – jag har märkt att man lätt tar saker för givet och tänker att ”en annan gång” eller ”vi hinner nog se det sen” och sen flyttar man kanske vidare och så har man aldrig sett dedär sakerna. Se iaf till att ni inte skjuter upp de saker/platser/sevärdheter som ni skulle ångra i efterhand att ni aldrig sett 😉 Det var flera platser på Teneriffa som jag ångrade att jag aldrig såg, är ej säker på om jag någonsin återvänder dit igen..

    • Ja det skulle kanske kännas annorlunda om vistelsen var tidsbegränsad, Maria. Fast jag vet inte. Om det skulle bli så att vi var tvungna att flytta hem (om de tvångsdeporterar oss;) så skullejag nog sörja annat än att jag inte hann se sevärdheter, så jag står på mig och vägrar omprioritera! 😉 /Åsa

  2. Jag tror jag vet vad ”den allra sista sortens fik som just vi behöver” är för något. Eller, jag läste i alla fall om ett som den beskrivningen skulle kunna passa in på. Ett där det finns tillfälliga besökare och mer bofasta gäster. Med svans. Har jag rätt?

    Och nej, jag har mycket ogjort på måstelistorna för nästan alla städer. Stämningar och det man upptäcker på egen hand är nästan alltid det bästa för mig.

  3. Känner som du om turistiska måsten, vill jag inte alls slava under. Och när folk frågar vad man ska göra i Portugal, Lissabon (för vi vet ju som bott här snart två år) så har jag inget svar, jag vet inte. Vi åker någonstans och strosar och fikar eller lunchar och ibland snubblar man på något spännande. Vi fick panik över våra pass, som är vår leg., i februari. Det upptäckte jag av en slump tre veckor innan de gick ut. Lustigt är att jag tog foton på samma vyer som du 🙂 kungatavlor, backen med blå huset och balkonger, torget med rosa huset, vy från ambassaden. Lissabon är väldigt fotogenetiskt, hus med karaktär, färglatt.

    • Det måste kännas lustigt att känna igen sig så i mina bilder, Ingrid! Och jag håller med, det är en väldigt fotogenisk stad. Och charmig och avslappnad. Alla städer kanske inte inbjuder till strosande på samma sätt som Lissabon. En strosstad mer än en storstad. /Åsa

  4. Ja, 4000 mil, är man helt ny på ett ställe och har begränsat med tid kan ju sådana listor ge en bra överblick över vad man kan välja att se eller ej, men man får inte låta måstelistor göra resan stressig, och hindra en från att uppleva allt däremellan i lugn och ro! /Åsa

    • Jag brukar inte bry mig om vad man ”ska” se, Emma, om det inte sammanfaller med mina intressen eller är något jag av någon anledning blivit nyfiken på eller om det råkar falla sig så att jag hamnar där och (alla) känner för att gå in. Om det inte är kö. 🙂

  5. Hej
    När vi åker till Lissabon/Portugal har vi inga måsten på vår lista. Vi bara ”är”. Strosar runt, promenerar mycket och får många trevliga möten och upplevelser på det viset. Folk hemma frågar men vad gör ni där? Vi svarar vi bara är, och vet inte riktigt vad vi ska svara mer, för oss så räcker och täcker det allt. Vi hyr genom Sofies renting och har alltid fina lägenheter med allt man kan önska sig. Centralt belägna! Sist hyrde vi vid torget Martim Moniz ett spännande torg, med gratis underhållning då och då under vår vistelse. Vi besökte Sintra och tog oss dit med kommunala färdmedel. Vi har bestämt att nästa gång skall vi undersöka Sintra med omgivning mer grundligt. Anna och Jan i Alentejo har vi varit inbjudna till och besökt en gång, nästa gång skall vi försöka hinna med ett besök hos de också! Nästa gång blir nästa sensommar/höst. Vi planerar att bila ner och ta med vår hund som vi får nu i oktober, 8 veckor gammal!
    Lissabon är en stad att njuta av och upptäcka/utforska. Behövs inte några ”att göralistor”. Det räcker med att bara vara så upptäcker man saker efter hand! Längtar efter nästa gång!!!
    Hälsningar Karin

  6. Haha, vilket underbart inlägg. Har bara hunnit med två besök i Lissabon än så länge, det ena en eftermiddag/kväll och det andra gick till Ikea, insåg snabbt att man behövde möbler i en lägenhet, de i båten satt fast :).
    Har försökt läsa på om Lissabon, men blir bara mer förvirrad. Stan är så stor och har så mycket att se att man blir svettig bara man tänker på det. Så jag tror jag anammar din strategi, att bara strosa på gatorna. Fast vi lyckades faktiskt hitta och besöka TimeOut. Kul ställe tyckte vi som är matintresserade och alltid tar tillfället i akt att bli inspirerade. Fast kycklingstället i ett av hörnen var ingen hit. Typiskt oss att välja det för att de hade kortast kö. Fanns en anledning upptäckte vi….

    • Ja ta en bit i taget och strosa runt lite, men små mål som ”ta en kaffe i Bairro Alto” eller ”ett glas vin i Belém”. No stress! PS. Då ska jag akta mig för kycklingstället med korta kön! /Åsa

  7. Jag blev mest nyfiken på stranden! Var ligger den i förhållande till vanliga måsten i stan (som jag antagligen kommer ha på en lista om jag nu åker till Lissabon någon gång)? Den ser ju lugn och jättefin ut, är det mitt i stan? /En som älskar att bada

    • Stranden ligger strax väster om Lissabon, på vägen mot Cascais, A-mamman. Paço de Arcos. Sjunde stoppet (15-20 min) med Cascaiståget från Cais do Sodre. Det finns flera sådana stränder mellan Lissabon och Cascais, där det är mer skyddat än vid stränderna som vätter ut mot Atlanten!

  8. Mycket intressant!
    När det gäller dessa ”måsten” så håller jag med dig fullständigt. Vi har också ”missat” nästan alla sevärdheter som man absolut inte får missa. I stället har vi hittat, och fortsätter att söka och hitta, egna smultronställen. Samma sak var det i Brasilien där jag bodde i 8 år. När det gäller dessa ”måsten” så kan man ju uppleva dessa på Internet. Om man sedan besöker något av dessa så vet man ju redan hur det är där. Alltså blir det ingen himlastormande upplevelse av det hela. Man har ju liksom redan sett det hela. Bättre då att själv upptäcka platser som ingen har tipsat om. En vidunderligt vacker vy som uppenbarar sig efter att man har svängt runt hörnet av ett berg t.ex. ger åtminstone mig en mycket större upplevelse än en plats som redan har besökts, och omskrivits, av tusentals andra. När det gäller Lissabon så har vi inte heller besökt några av de platser du skriver om. Däremot så gillar vi stadsdelen där svenska ambassaden ligger och självklart gamla stan. De enda berömda platserna som vi har besökt är faktiskt palatset i Mafra, Sintra och Cabo da Roca. Sevärt men absolut inga måsten. Skall bli intressant att få läsa om fiket.
    /Urmas

    • Precis så, Urmas! Det är roligare att låta sig överraskas av allt mellan alla måsten! (8 år i Brasilien låter väldigt spännande!) Jag undrar om fiket är något för dig. Kanske, kanske inte… 🙂 /Åsa

Lämna ett svar till Marias Memoarer Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *